24 feb.
2026

Realtid
Bybit

En ny standard

Virtuell valuta, vadå "på riktigt"?!

Olle Blomkvist

Krönika av Peter Zackariasson

”Så, du menar att det finns folk som tjänar pengar på att sälja saker i spel?”, sade han med en frågande blick och tog en klunk av sin öl.

”Ja visst!”, svarade jag och försökte överrösta musiken och sorlet i baren. ”De flesta gör inga stora pengar, men visst är det möjligt.” Därefter gav jag honom den vanliga föreläsningen om tillgång och efterfrågan, innovativa entreprenörer och mammons makt.

Såhär i efterhand kan man tänka sig att en diskussion som denna endast kan sluta på ett sätt, om man för den i en full krog fram på småtimmarna. I och för sig kan många smarta idéer ta form här, men för de mesta så stannar de även där, i sorlet av ständigt avbrutna diskussioner.

”Vadå? Men det är ju inte på riktigt!”, var hans reaktion och plötsligt blev klyftan mellan mina argument och hans förståelse till en avgrund. Istället för att förtydliga mina argument lät jag den dö ut. Som sagt, intressant diskussion – fel forum.

Jag vet inte om ni också har märkt det, men för mig verkar det som om handeln med virtuella varor fått mer uppmärksamhet i media. Se bara på Realtid.se som nu senast rapporterade om den virtuella valutan QQ. Men det kan hända att det verkar bli större för mig då jag befinner mig mitt i flödet av frågor, påståenden och idéer.

Fascinationen över denna handel verkar bestå i två saker. För det första att det plötsligt har öppnat sig en helt ny marknad, ungefär som internet i mitten på 90-talet. För det andra så verkar just den känslan av att det inte är ”på riktigt” vara ständigt närvarande. Pengarna som byter ägarna finns ju egentligen inte, på riktigt alltså. Liksom svärden och rustningarna som smidits av dvärgar och alver inte heller finns, på riktigt alltså. Men likaväl så är det denna valuta och dessa varor som verkar bygga grunden för den nya virtuella marknaden.

Om man börjar syna de antaganden vi gör om vad som är ”på riktigt” så framstår kanske inte denna handel längre så uppseendeväckande och vi kan börja se lite nyktert på hela fenomenet. Just kategorin ”på riktigt” tycker jag är ett trubbigt verktyg att kategorisera fenomen på, det hindrar mer än skapar ny förståelse.

För att gör våld på argumentationen så skulle jag kunna påstå att en hundrakronorssedel är lika verklig som det guld som finns i World of Warcraft. De är båda ett sätt att säkra en handel eller transaktion mellan två parter. Jag menar, en hundrakronorssedel har inget egenvärde. Om jag skulle sälja den för dess materiella värde så skulle den antagligen vara värd väldigt lite. Men genom att det finns en riksbank som garanterar ett visst värde i denna papperslapp så litar vi på att vi får kan använda detta papper för att köpa en vara. På samma sätt så garanterar Blizzard att det guld jag har i min ficka går att byta till varor.

Tänk på de samhällen som inte har valutor, exempelvis Sverige i en avlägsen tid. Vad skapade ett värde på en vara då? Vad var exempelvis en höna värd? Tja, det beror väl på hur många hönor det fanns och hur eftertraktade de var. Men en ensam höna i ett samhälle borde ju definitivt ha varit mer värd än en höna bland tusen i ett annat samhälle.

För att köpa en av dessa hönor så måste jag ha en annan vara att byta med, företrädesvis en som säljaren behöver. Kan hända att jag har en åker och byter mjöl mot hönan. Eller så kanske jag är smed och byter en kniv. Men det kan ju även vara så att jag inte har något arbete över huvud taget, en enkel luffare som måste erbjuda kroppsarbete i utbyte mot en höna.

Men det är klart, i längden så är ju denna handel lite omständlig. Det är inte alltid man kan matcha säljare och köpare, därav uppstod behovet av att överbrygga handeln med en neutral vara, metall.

Istället för att byta mitt mjöl mot hönan så kan jag sälja mitt mjöl i utbyte mot en metall, ett mynt. Precis som hönan så har denna metall ett reellt värde. Det vill säga det finns ett värde i myntet gjort av guld eller koppar. Fördelen med dessa mynt är att jag kan ta min lilla påse och handla vad jag vill! Jag begränsas inte längre endast till dem som vill ha mitt mjöl.

Men, de mynt och sedlar vi har idag har inget av detta reella värde, det finns endast ett symboliskt värde. En stämpel 100 kronor, vilket garanteras av Sveriges riksbank. Sedeln visar endast att jag har avyttrat varor eller tjänster för denna summa och kan nu införskaffa nya varor eller tjänster för denna summa.

Det finns ju knappast någon som tvivlar på värdet i en sedel. Att expediten på matvaruaffären skulle granska den lite skeptiskt och säga ”jasså du, du menar att du vill byta denna mot lite mat?” Men om jag däremot tog en pappersbit och skrev 100 kronor på denna så skulle jag nog få just den reaktionen; eller snarare ett jätteskratt och sedan eskort av en uniformerad man ut från affären.

Så hela apparaten kring valutor har med symbolik att göra. Hundra kronor är en symbol för ett värde. Dessa symboler underlättar för personer att byta varor med varandra.

Genom valutans symboliska värde så kan en person i Sverige köpa tid av en annan person i Kina. Jag vill kanske ha mer guld i World of Warcraft för att kunna köpa bättre utrustning till min lille gnomekrigare, för att kunna ge de smutsiga horde smisk i battlegrounds. Nu kan det även vara så att det i Kina finns en annan person som får betalt för att spela World of Warcraft, för att generera guld och sälja till spelare som mig.

Så vad vill jag ha sagt med detta då? Jo, fundera på vad som ligger bakom vad vi idag tar för givet, vilka antaganden gör vi mer eller mindre implicit dagligen? I detta fall så tror vi att vi vet vad en valuta är och hur den ska användas och när det dyker upp andra valutor så är dessa inte ”på riktigt” då de inte uppfyller kraven. Men istället för att förkasta nya fenomen direkt så kan de istället utmana vad vi tar för givet och hur vi tycker oss veta hur saker och ting ligger till.

Peter Zackariasson

peter@zackariasson.com

Olle Blomkvist
Olle Blomkvist

Senaste lediga jobben