Vind: "För mycket risk"

För att förstå förutsättningarna för investeringar i alternativ energi i dagens Danmark måste man gå tillbaka till 1970-talets oljeembargo. Politikerna tvingade fram en förändring av energibranschen.

– Då tyckte vi att det var en korkad idé. Idag är vi glada över att det hände.

Det säger Lars Skovgaard Andersen, aktierådgivare med inriktning på klimat- och energiteknik i Danske Bank.

Med Horns Rev 2 har Danmark redan världens största vindkraftpark till havs. Men det räcker inte med att ha många snurror. Det gäller att kunna ta vara på elen också.

En femtedel av all el i Danmark kommer från egna vindkraftverk. Ändå kan danskarna bara använda hälften av vindkraftverkens kapacitet, eftersom det inte blåser rätt just när elen behövs. Överskottet säljs billigt till utlandet.

Därför blir det tröstlöst att investera mer i vindkraft i Danmark innan infrastrukturen förbättras. Det kräver i sin tur politisk vilja. Det är mer än Lars Skovgaard Andersen vågar hoppas på.

– Just nu handlar politik krasst sett antingen om att skapa jobb eller att göra något för miljön. Politikerna är fortfarande mest inne på att reparera skadorna efter finanskrisen. Det får med nödvändighet konsekvenser för klimat och miljö.

– Bara en stor yttre förändring kan förmå energibranschen att förändras på allvar. Det finns alltid ett förändringstryck underifrån, från människor som värnar om klimatet. Det räcker inte. Det krävs en energikris som den på 1970-talet för att något stort ska hända.

– Kanske ser vi en ny energikris komma smygande. Vi hittar allt mindre olja och den olja vi hittar blir dyrare och dyrare att utvinna. I Brasilien till exempel finns oljan fem kilometer under havsbottnen, 25 mil utanför kusten. Den olja som kan tillföras världens reserver blir mycket dyrare att utvinna än den olja som vi konsumerar idag.

– Vi blir idag allt mer beroende av oljereserver i enskilda geografiska områden, precis som på 1970-talet. Det är inte bra ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.

– Sammanfattningsvis finns det ett intresse för förändring av hänsyn till miljön. Det finns en oro för tillgången på olja. Det finns ett ökat behov av energi för att möjliggöra tillväxt.

– Kina har lyckats bra. Om de behöver göra något ser de till att det blir gjort helt enkelt. De investerar i kraftnätet. Det är en viktig primärinvestering.

Begreppet cleantech kan vara missvisande, menar Lars Skovgaard Andersen.

– Om du vill vara miljövänlig så får du se till att börja själv, på hemmaplan.

– Är ett företag miljövänligt bara för att det sysslar med solenergi? Alla sol- och vindföretag är inte automatiskt gröna. Du måste vara uppmärksam om du vill att dina investeringar ska förändra klimatet.

– De här företagen är små och inte så kapitalstarka. Det gör dem känsliga. De behöver alltid pengar och det kan vara svårt att hitta någon som är beredd att ge dem det. Det är mycket svårt för dem att skaffa finansiering över huvud taget.

– De är också beroende av subventioner, liksom av lokal infrastruktur. Förr eller senare kan vi inte bygga fler vindkraftverk om inte kraftnätet har mer kapacitet. Det är problemet här i Danmark. Vi har redan utnyttjat kapaciteten maximalt. Vi kan inte använda energin från alla vindkraftverk.

– Om Sverige lever upp till sin målsättning så kommer ni inte kunna ta hand om all el från vindkraftverken i dagens kraftnät. Om ni bygger ut kraftnätet så återstår andra svårigheter. Tillförseln av vind- och solenergi är opålitlig.

– Det behövs ett mer finmaskigt kraftnät. Det behövs smart styrning så att gaskraftverken kommer igång när elen från vind och sol uteblir. Med gas går det snabbt att kompensera. När det gäller gas ser vi goda investeringsmöjligheter.

– Utmaningarna gäller inte bara Skandinavien. USA privatiserade kraftnäten för flera år sedan. Sedan ändrades lagen. Incitamentet för att uppgradera kraftnäten försvagades. Transformatorerna är i genomsnitt 45 år gamla. Det är ett stort problem.

– Kina däremot, investerar verkligen. USA säger sig vilja hänga på, men vi försöker hålla ett öga på om det bara är tomma ord.

– Det här innebär ett bra läge för stora bolag som Schweiziska ABB, tyska Siemens och danska NKT. Sedan finns det en stor konkurrent från Kina: Dongfang. De tillverkar både kraftkabel och vindkraftverk.

– För utpräglad cleantech som danska vindbolaget Vestas eller norska solbolaget Renewable Energy Corporation, Rec, är risken högre eftersom det här är deras känrområde. Sedan finns det en hel massa mindre bolag, säger Lars Skovgaard Andersen.

Vestas har tagit hem sju nya ordrar sedan mitten av december. Den brittiska storbanken HSBC tycker att aktie är värd 500 kronor. På Köpenhamnsbörsens large cap-lista kostar den 330 kronor.

Och det är mer på gång. East Anglia Offshore Wind, samägt av Vattenfall och Scottish Power, fick i början av januari licens för att bidra med sju av 25 gigawatt i nya vindkraftparker i Nordsjön.

– Nu ska de börja köpa vindkraftverk. Vi har sett lite ordrar. Norska Statoil och spanska Iberdrola är också med och ska köpa vindkraftverk.

– Konkurrensen hårdnar. Bland de största finns Vestas och spanska Gamesa, GE Wind och Siemens. Och Dongfang.

– Det finns redan många starka aktörer. Mindre skandinaviska företag får svårt att övertyga investerare. Du kan välja att investera i företag som redan har en beprövad och välfungerande affärsmodell. Varför nöja sig med något osäkrare?

– Aktiemarknaden ser lovande ut, men de mindre alternativa energibolagen behöver mer uppmärksamhet och stöd från politikerna.

– Det handlar inte bara om att tillföra energi. Att spara energi är också viktigt. En videokonferens är en sann klimatinvestering i mina ögon. Det talar för ett företag som norska Tandberg. Om politikerna bara lyckas skapa förbud och incitament till förändringar av vårt beteende så finns det redan företag som står beredda med sina produkter. Företag som sysslar med energieffektivitet blir intressanta att investera i.

– Elbilar är ett exempel. Amerikanska politiker har tydligt signalerat att de vill finansiera utvecklingen av bättre batterier. Överallt ser vi signaler på att det behövs effektivare bilar. Det skapar utrymme för lyckade investeringar som när Warren Buffets köpte in sig i elbilstillverkaren BYD. Kanske har en del av de pengar som fanns tillgängliga för vind- och solenergi redan försvunnit till elbilar.

Vindkraft och elbilar har det gemensamt att de ställer höga krav på elnätet. Det behövs styrning och samordning av både tillförsel och konsumtion av el. Smarta elnät, smart grids, kommer att kräva stora investeringar.

– Smart grids är ett område där jag gärna skulle investera.

– Det är klart att du kan köpa in dig på mindre vindkraftbolag, men bara en liten andel. Sedan måste du se till hela infrastrukturen. För några år sedan fanns det analytiker för kraftnät och andra för vindkraft. I dag blir samandet mellan alternativ energi och kraftnät allt starkare. Det stärker branschen.

Så hur skulle du investera idag?

– Säg att jag har en miljon kronor att investera i klimatförändringar. Jag skulle sätta minst 60 procent på defensiva placeringar som kabel. ABB. 40 procent skulle jag investera i vind och sol.

– I november hade jag sagt 70/30. Nu kör jag lite säkrare. Vi har sett en liten orderökning för vindkraft, men jag är fortfarande mycket oroad över solkraften. Jag ser inga stora ordrar. Det finns ingen etablerad kapitalstruktur. Risken är mycket hög.

– Jag skulle välja 75 procent vind och 25 procent sol.

Lars Skovgaard Andersen konstaterar att utvecklingen påverkas av att Tyskland skär ner på statliga subventioner av solenergi. Det blir också avgörande hur mycket kraft Barack Obama lägger på en energilagstiftning.

– Jag tror att Obama vill avsätta pengar för alternativ energi, men just nu är det bara sjukvårdsreformen som gäller.

Vad är Danske Banks rekommendation för vindkraftbolag i Skandinavien? Köp, sälj eller avvakta?

– Det gäller att ha tålamod. Det är en god idé att utgå från en andel mer defensiva aktier och komplettera med offensivare bolag i takt med orderingång och politiska förändringar.

– Volatila företag, aktier med högt beta-värde, har gått bra utan att det finns någon vettig förklaring. Men det vore problematiskt att investera uteslutande i nordiska företag. Men våra kunder förstår också att de måste komplettera med tyska företag. Vi rekommenderar inte att man köper norska Rec, men däremot kanske någon av deras tyska underleverantörer,

– Underleverantörerna behöver inte bry sig om vem som vinner en order. De tillverkar åt alla. Här finns tyska Roth & Rau AG, schweiziska Meyer Burger Technology AG och tyska Manz Automation AG.

– Om du ändå ska investera i vindkraftbolag så är det viktigt att sprida risken på flera bolag. Det är viktigt att nordiska investerare förstår att de måste gå utanför landsgränsen. För enskilda personer är det bäst att välja en fond.