Lettisk devalvering eller ej. Swedbanks kreditförluster blir lika stora oavsett utgång.
"Vi klarar krisen"


Och banken klarar krisen utan nya pengar.
– Vi är väl kapitaliserade, säger vd Michael Wolf i en TT-intervju.
Anmäl dig till Realtid.ses nyhetsbrev Finans och Försäkring som skickas ut varje måndag.
Den senaste veckan har det blivit darrigt igen för de svenska bankerna. Ett lettiskt devalveringshot är det som spökar. En nedskrivning av den lettiska valutan skulle försvåra ytterligare för bankernas låntagare att betala sina skulder som är tagna i euro.
Men Michael Wolf är förberedd:
– Vi är rustade för båda vägarna, såväl en intern som en extern devalvering, säger Wolf som inte vill gissa om utgången.
Han tror att kreditförlusterna för banken blir ungefär lika stora oavsett utgång.
– Det är snarare hastigheten på när de uppträder som är skillnaden, säger Wolf.
Riksbanken har i sitt huvudscenario bedömt att kreditförlusterna för de svenska bankerna under 2009 och 2010 landar på totalt 170 miljarder kronor. Nästan 40 procent av jätteförlusterna väntas härröra från Baltikum och övriga Östeuropa. I Baltikum står Swedbank och SEB för den absoluta merparten.
– Med de fakta vi har i dag är det ingen omöjlig bild. Men det är för tidigt att säga om den är sann, säger Wolf.
Swedbank har tjänat 15 miljarder kronor i Baltikum de senaste fem åren. Huruvida banken kommer att stå på plus eller minus när baltkrisen har blåst över vill inte Wolf gå in på närmare.
– Det beror på vilka antaganden man gör i framtiden. Det vill jag inte spekulera om, säger Wolf.
Titt som tätt dyker nya bankfaror upp när framför allt Baltikum kommer på tal. Enligt Swedbankchefen så har banken en bra bild av den baltiska verksamheten.
– Det som sker följer de mönster och planer vi har, säger Wolf.
Och Swedbank tänker inte fly med svansen mellan benen. Banken tänker ta ett långsiktigt ansvar, trots besvärligheterna. Om de fräna uttalanden från statsminister Reinfeldt om en vårdslös kreditexpansion som fått balterna på fall säger Wolf:
– Vi har vårt ansvar för kreditexpansionen. Regeringarna har ansvar för stabilitetspolitiken.
– Vi är där för att stanna. Och på så vis tar vi vårt ansvar, fortsätter han.





