Världens vapenarsenal växer

Därmed växer samtidigt vapenproduktionen liksom handeln med krigsmateriel.

Cirka 1.339 miljarder dollar, 8.034 miljarder kronor, satsades 2007 i militärbudgetar. Uppgiften är en av många i fredsforskningsinstitutet Sipris årsbok, som presenteras på måndagen.

Därmed har världens militärutgifter ökat med 45 procent sedan 1998. Och mest har de ökat i östra Europa, där de under tioårsperioden 1998-2007 växte med 162 procent. Större delen av ökningen svarar Ryssland för.

Men stormakten som gärna åter vill bli en supermakt, ligger ännu långt efter USA. Enligt Sipri har de amerikanska militärutgifterna, som svarar för 45 procent av hela världens, i reala termer ökat med 59 procent sedan 2001 och var förra året de högsta sedan andra världskriget.

Det är mängder av miljarder mer än Storbritannien och Kina, tvåa och trea på listan. De satsade 2007 knappt 60 miljarder dollar var och har därmed en andel på fem procent var av de totala militärutgifterna.

En stor del av förklaringen till den stora USA-ökningen är naturligtvis krigen i Irak och Afghanistan.

Och när regeringar satsar på militären betyder det automatiskt order till vapenindustrin. Därför ökade också världens 100 största producenter 2006 sin försäljning med 9 procent, rensat för inflation 5 procent.

Största leverantör, räknat i försäljningsvärde, är amerikanska Boeing, som 2006 sålde för 30,7 miljarder dollar, följt av den andra amerikanska jätten Lockheed Martin och brittiska BAE Systems, ägare till Bofors och Hägglunds i Sverige.

Om de ryska militärutgifterna (ännu) är blygsamma jämfört med USA:s så ligger ryssarna inte långt efter i vapenhandeln. Medan USA 2003-2007 svarade för 31 procent av den globala vapenhandeln var den ryska marknadsandelen 25 procent. Ryssarnas utan jämförelse största kund var Kina, som köpte nästan hälften av Rysslands export.