Värdetransportjätte laddar för ny koncernstrategi

Enligt den resultatrapport som Loomis släppte under fredagsmorgonen, blev resultatet före skatt 167 miljoner kronor för andra kvartalet.

Det var något bättre än analytikernas förväntningar på 160 miljoner kronor enligt SME Direkt.

Loomis-aktien steg med 1 procent till 79,50 kronor i den inledande fredagshandeln på börsen, samtidigt som börsen som helhet var ner 0,1 procent.

Realtid.se får tag på Blecko.

Vad tycker du själv om er kvartalsrapport?

– Det är ungefär som vi själva skriver i rapportens rubrik, säger han.

– Rapporten är helt i linje med vår resa mot det mål vi satte upp för 2,5 år sedan då vi inledde en ”turn-around” av bolaget.

Målet innebär att Loomis ska nå en rörelsemarginal (ebita-marginal) på 8 procent för helåret 2010.

Så nu är ni säkra på att det målet kommer att nås?

– Ja, det har vi sagt en längre tid.

– Vår utveckling är helt i linje med det målet.

– Andra kvartalets resultat stärker vår tro på det.

Har ni vidtagit särskilda åtgärder för att nå målet?

– Arbetet med att nå målet inledde vi 2008 då vi la fast en plan med omstruktureringar, framför allt i våra verksamheter i USA, England, Frankrike och även delvis i Sverige.

– Så det här har vi jobbat med i 2,5 år.

– Det är inget som vi har börjat med nu under det senaste kvartalet.

– Åtgärderna vi vidtagit har väldigt mycket avsett effektiviseringar och kostnadsbesparingar.

– Och samtidigt har vi gått igenom en lågkonjunktur.

– Så fokus har legat på kostnadssidan.

Vad anser du om att ni har minskande intäkter?

– Det beror till stor del på valutaeffekter.

– Totalt sett minskade våra intäkter med 1 procent, och det beror framför allt på vår verksamhet i USA där intäkterna minskade med 3 procent.

– Intäkterna i Europa ligger dock på en rätt så oförändrad nivå.

Enligt Blecko hänger Loomis intäktsutveckling samman med om räntan ligger högt eller lågt.

– Just nu har vi ett lågt ränteläge.

– Då har våra kunder inte samma brådska att flytta pengar, och kontanterna kan ”stanna upp” lite i systemet så att säga.

– När ränteläget blir högre kommer vi att gynnas av det, men där är vi inte ännu.

Är det inte generellt så att folk använder kontanter i allt lägre utsträckning, vilket drabbar er negativt?

– Det där stämmer inte riktigt.

– Många har teorier om sådant där, men åtminstone för de större valutorna så ökar användningen av kontanter.

– Användningen av dollarkontanter ökar med 4 procent per år, och för eurosedlar är ökningen 8-10 procent varje år.

– Det är i Sverige som det finns en ganska livlig debatt om minskad användning av kontanter, men utomlands är det inte direkt aktuellt.

Vilka är de viktigaste strategifrågorna nu för Loomis framöver?

– Just nu har vi fullt fokus på att uppnå vår rörelsemarginal på 8 procent för 2010 som vi åtagit oss.

– Samtidigt har vi inlett funderingar på vad vi ska göra med Loomis därefter.

– Vi kommer att offentliggöra vår nya strategiplan senare under 2010.

– I och med att vi nu snart har nått vårt första mål med marginalmålet i år, så har vi sagt att vi ska bestämma en ny strategi efter det.

Har du tankar redan nu om vad den nya strategin kan innebära?

– Ja, men det behåller jag för mig själv.

Loomis är ett internationellt företag med under 5 procent av intäkterna i Sverige.

– USA är vårt stora land, säger Blecko.

– Därefter kommer Frankrike, Spanien, och så vidare.

I de länder där Loomis finns, är konkurrenterna andra bolag med värdetransporttjänster såsom G4S och amerikanska Brinks.

Marknadsandelar är svårt att fastställa totalt sett.

– Men vi tre är grovt sett jämnstora.

– Sedan har G4S även en enorm väkteriverksamhet.

– De är ett ganska mycket större bolag än oss om man inkluderar hela ”guarding”-verksamheten i G4S, motsvarande det som Securitas gör.

– Men ser man bara på kassahanteringsbiten ligger vi i ungefär samma storleksordning.

Finns det fördelar att uppnå med samgåenden mellan värdetransportbolag?

– Ja, men i så fall i land för land.

– I många länder används vapen och så vidare i samband med värdetransporter.

– Det finns väldigt landsspecifika regler och lagar.

– Man måste beakta det.

– Vi har inga globala kunder eller så.

– Man måste se det land för land.

– Och på den nivån finns det definitivt fördelar med samgåenden, för att exempelvis få ökad ”densitet” med värdetransport-rutterna och så.

Finns det fortfarande ”vita fläckar” för Loomis på världskartan?

– Ja, vi finns än så länge i färre än 15 länder.

– Så det finns många länder för oss att titta på.

– Samtidigt har vi konkurrenter som finns i uppåt 70-90 länder i världen.

Så den nya strategin för Loomis kan bli en geografisk expansion?

– Jag vill inte spekulera nu om att någon strategi är mer intressant än någon annan.

– Jag kan bara konstatera att vi finns i 15 länder, och vi har konkurrenter som finns i 80-90 länder.

– Så konkurrenterna har tydligen insett något vi inte har upptäckt ännu.

– Sedan har vi hittills fokuserat på lågriskländer som de i Västeuropa samt USA.

– Ska vi börja köra pengar i exempelvis Sydamerika eller Afrika – kanske Sydafrika, så stiger risknivån.

– Det måste man beakta.

Är det en generell trend för värdetransport-bolag att antalet värdetransportrån ökar?

– Rånfrekvensen är relativt stabil.

– Lite grand märker man kanske att antalet rån ökar i sämre tider.

– Men det tror vi är rätt temporärt med tanke på den senaste tidens lågkonjunktur.

– Sedan är vi på Loomis duktiga på att undvika rån.

– Vi kör med armerade bilar och har ”intelligenta väskor” och så vidare som skyddar oss.

Så ni drabbas i lägre omfattning av rån än era konkurrenter?

– Nej, våra konkurrenter är också duktiga.

– Men det är för att vi är duktiga som vi är stora.

– Det är vår affärsidé att vara duktiga och exempelvis undvika rån.

– Det är när man är duktig på sådant som man blir stor som vi blivit.

Men om man tar Sverige som ett exempel, vad har ni för konkurrensfördelar jämfört med era konkurrenter?

– Om man är en större koncern som vi, kan man låta verksamheterna i våra olika länder byta erfarenheter med varandra.

– Vi skyddar oss mot rån i en del länder genom att köra med bepansrade bilar och ha vapen.

– Så är det i exempelvis USA och Spanien som extremfall.

– Sedan finns det andra extremfall som Sverige och England där vi inte använder vapen, utan har intelligenta väskor och skyddar oss på olika sätt.

– Så vi har en väldig erfarenhet av hur det fungerar i olika länder.

Ska man tolka det som att Loomis är en kassako eller en tillväxtraket?

– Det har att göra med vår framtida strategi.

– Just nu genererar vi bra kassaflöden i vår verksamhet.

– Sedan är vi skyldiga att tala om för omvärlden vilken strategi vi kommer att lägga fast för framtiden.

Eftersom Loomis tidigare ingick i Securitas, har Loomis liknande ägarbild som Securitas med familjen Douglas som en storägare.

Har du därmed kontakt med Douglas löpande?

– Vi har en styrelse med sina diskussioner.

Kan det hända att Gustaf Douglas ringer upp dig och pratar om Loomis?

– Inte varje dag.

Loomis resultat före skatt på 167 miljoner kronor för andra kvartalet 2010, var bättre än 148 miljoner för andra kvartalet 2009.

Men mätt som vinst per aktie blev utfallet 1,36 kronor för andra kvartalet 2010, jämfört med 1,42 kronor för andra kvartalet 2009.

Vinsten per aktie på 1,36 kronor för andra kvartalet 2010 innebär förenklat en vinst per aktie på 5-6 kronor i årstakt, vilket gör att Loomis-aktien värderas till ett p/e-tal på 14-15.

Vid en aktiekurs kring 80 kronor i skrivande stund är hela Loomis värt nästan 6 miljarder kronor på börsen.

Vad gäller den finansiella ställningen har Loomis skulder på nästan 2 miljarder kronor.

Så här skriver Blecko i sitt VD-ord i Loomis kvartalsrapport:

”Rörelseresultatet inklusive negativa valutaeffekter för första halvåret har förbättrats till 379 MSEK (368) jämfört med motsvarande period 2009.

Att detta har varit möjligt trots att intäkterna minskade beror främst på utfallet av det effektiviseringsprogram som har drivits i hela koncernen under de senaste åren.

Rörelsemarginalen har förstärkts och uppgick till 6,8 procent jämfört med 5,9 procent under första halvåret 2009.

Kassaflödet förbättrades och motsvarade 127 procent av rörelseresultatet jämfört med 78 procent första halvåret 2009.

Detta beror i allt väsentligt på vårt enträgna arbete med att etablera god kontroll över kredittider och investeringar.

Marknaden för värdehanteringstjänster i flertalet av de länder där vi är verksamma, har fortsatt att återhämta sig efter den kraftiga nedgången under senare delen av 2008 och merparten av 2009.

Återhämtningen har främst skett i Europa med undantag för Spanien.

Vi upplever dock inte, varken nu eller i framtiden, den pågående strukturomvandlingen av de spanska sparbankerna som ett hot.

Marknaden i USA har stabiliserats, om än på en lägre nivå. Kontantflödet i USA har inte förändrats nämnvärt de senaste kvartalen.

Koncernens intäkter har sjunkit under första halvåret, med en negativ organisk tillväxt om –2 procent, vilket huvudsakligen förklaras av att volymerna i USA har minskat, till viss del beroende på recessionseffekter men också på grund av att vi har förlorat ett antal kontrakt som en följd av att vi prioriterar pris framför volym.

Resultatet av detta är att vi kommer att få se en negativ organisk tillväxt i USA under andra halvåret av 2010 även om satsningar på marknadssidan börjat ge viss positiv effekt.

Desto mer glädjande är att rörelseresultatet i USA har stigit till en ny långsiktigt hållbar nivå med en rörelsemarginalökning om två procentenheter till 7,3 procent.

I Europa kan vi notera en viss förbättring av volymerna på de flesta marknaderna.

Resultatet har utvecklats positivt i de europeiska marknaderna med undantag för Frankrike där den kraftfulla omstrukturering som inleddes i mars fortfarande pågår enligt plan.

Rörelsemarginalen i Europa uppgick under första halvåret till 7,9 procent, vilket är oförändrat jämfört med samma period 2009.

Koncernens rörelsemarginal har ökat tack vare resultatförbättringen i USA vilket, trots omstruktureringen i Frankrike, gör att att vårt mål om en rörelsemarginal på 8 procent för helåret 2010 kvarstår.

Lars Blecko

VD och koncernchef”