JP Morgan varnar för att två krafter, skenande budgetunderskott och krympande befolkningar, är på väg att driva upp de globala räntorna för gott.
"Utdelningen är slut" – Demografiska smällen slår mot räntorna
Enligt Fortune har JP Morgans globala forskningschef Joyce Chang och hennes team i en ny analys ringat in sex faktorer som ska forma världsekonomin framöver: underskott, avreglering, avkarbonisering, avfolkning, avglobalisering och avdollarisering.
Två av dem, underskotten och avfolkningen, bedöms pressa upp upplåningskostnaderna världen över.
Missa inte: Demografisk bomb hotar framtidens pensioner. Realtid
Banken beskriver ett globalt sammanbrott i den finanspolitiska disciplinen, där finanspolitisk dominans nu överskuggar penningpolitiken.
Den globala offentliga skulden har nått 100 biljoner dollar, vilket enligt analysen krymper staternas manöverutrymme samtidigt som de höga underskotten i sig driver upp räntorna.
IMF räknade 2025 med att stater, hushåll och företag tillsammans dragit på sig skulder motsvarande 251 biljoner dollar.
USA har ännu marginal – men den är villkorad
För USA:s del pekar JP Morgan på att en större skuldstock, högre räntor och avsaknad av politisk vilja till budgetkonsolidering talar för en högre terminspremie, alltså den extra kompensation långivare kräver för att hålla långa obligationer.
Samtidigt konstaterar bankens analytiker att det ohållbara amerikanska underskottet ännu inte skadat ekonomin nämnvärt, eftersom USA har betydligt större finanspolitiskt utrymme än andra länder.
Läs även: Fler svenskar hundra år – inte så illa som det låter. Dagens PS
Risken uppstår först om landet slutar uppfattas som den säkraste och starkaste ekonomin, enligt analysen. Något som skulle kunna utlösas av militära, politiska eller energipolitiska bakslag.
Att sambandet mellan underskott och räntor skulle vara entydigt är dock omtvistat bland ekonomer.
Demografin är den underskattade risken enligt JP Morgan
Det är den demografiska slutsatsen som sticker ut mest.
Rika ekonomier möter både fallande födelsetal och åldrande befolkningar, vilket ger ett mindre arbetsutbud som ska bära kostnaderna för en växande icke-arbetande grupp.
Samtidigt stiger efterfrågan på pensioner och sjukvård, medan behovet av offentliga investeringar i försvar, förnybar energi och infrastruktur intensifieras.
Missa inte: Djup demografisk kris i Kina – allt färre gifter sig. Realtid
Utan motverkande åtgärder, högre skatteintäkter, nedskärningar på andra utgifter eller ett gynnsammare förhållande mellan ränta och tillväxt, innebär utgiftstrycket enligt banken en betydande skulduppbyggnad i flera länder efter 2031.
”Den demografiska utdelning som präglat de senaste 40 åren är på väg att ta slut”, skriver Chang och hennes team, som beskriver avfolkning som en underskattad risk som minskar sparandet och bidrar till högre räntor.
Analysen varnar också för att åldrande och ökad livslängd kan pressa ned jämviktsavkastningen och att även fonderade pensionssystem får det svårt.
Nedräkning mot pensionsstupet 2032
I USA konkretiseras problemet av nedräkningen till att pensionsfonderna töms.
Läs även: Lägre barnafödande ger lägre pension – handlar om flera tusen. Dagens PS
Enligt Committee for a Responsible Federal Budget återstår sju år och tio månader innan förmånerna måste skäras ned, och JP Morgan räknar med att inget av de två partierna agerar förrän stupet nås 2032.
Att täcka underskottet skulle kräva att omkring 600 miljarder dollar i ny skuld emitteras, utöver möjliga utgiftsnedskärningar och skattehöjningar.
Sverige: bättre utgångsläge, samma riktning
Den 1 juli tog regeringen emot skriften ”Färre barn och fler äldre – vad händer med Sveriges offentliga finanser?” från Utredningen för en framtid med barn.
Analysen visar att lägre barnafödande på kort sikt kan sänka välfärdskostnaderna och tillfälligt stärka finanserna, men att skattebasen försvagas när mindre årskullar når arbetsför ålder samtidigt som försörjningskvoten stiger.
”Vi kan inte blunda för de utmaningar som en åldrande och krympande befolkning innebär”, säger socialminister Jakob Forssmed i en kommentar.
Riksbanken har dragit liknande slutsatser där demografin pekas ut som en central utmaning för hållbarheten i offentliga finanser och pensionssystem.
