Tyska metallfacket har nått ett löneavtal som båda parter i Sverige tycker gagnar deras intressen.
Tyskt löneavtal tolkas helt olika


– Det talar för att våra krav inte är orealistiska, säger IF Metalls ordförande Stefan Löfven.
Tyska IG Metall tecknade på torsdagen ett nytt tvåårigt löneavtal med arbetsgivarparten gällande 700 000 verkstadsarbetare i delstaten Nordrhein-Westfalen – avtal som lär kunna bli gällande för hela Tyskland. Och vad tyskarna hittar på används som intäkt för de svenska parternas lönekrav inför slutförhandlingarna av årets stora avtalsrörelse.
Första året ger det tyska avtalet ett engångsbelopp på 320 euro, motsvarande knappt en procent i löneökning. Men det är just engångsbelopp, ingen permanent höjning av lönerna, konstaterar Anders Rune, chefekonom på arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen.
– Det här är intressant, det är en förlängning av det nuvarande avtalet utan lönenivåhöjningar, säger Rune.
Andra året ger avtalet höjda tarifflöner på 2,7 procent, men enligt Anders Rune handlar det om ökade lönekostnader på 1,8 procent. Sammantaget värderar alltså Teknikföretagen det tyska löneavtalet till 1,8 procent på 23 månader.
Svenska IF Metall har en helt annan uppfattning. Förutom själva lönepaketet innehåller den tyska uppgörelsen en fortsättning på det trygghetspaket som innebär att de anställda ska kunna känna sig trygga med att få ha jobbet kvar.
Stefan Löfven sätter stort värde på en sådan trygghetslösning. Han värderar därför avtalet till runt 1,5 procent första året.
– I årstakt blir det då runt två procent, säger Löfven.
Själv har han och hans förbund begärt 2,6 procent i löneökningar medan arbetsgivarna centralt bjudit noll.
Än så länge går förhandlingarna med arbetsgivarna trögt och något avtal lär knappast vara klart innan medlarna rycker in 1 mars.
– Den sannolikheten är liten, säger Löfven.





