Treschows nya lön lägre än på Ericsson

Michael Treschow, som i dagarna tog över ordförandeklubban i livsmedelsjätten Unilever, kommer få 475.000 pund, eller 6,4 miljoner kronor, i ersättning.

Det är runt 1,5 miljoner kronor mer än vad den tidigare ordföranden Antony Burgmans fick, uppger tidningen Economic Times.

Han kommer inte att få någon bonus eller aktieoptioner.

I december skrev Treschow en debattartikel i Svenska Dagbladet där han klagade på toppchefernas låga ersättningar.

”Är det något som är ett problem i sammanhanget så är det att de stora svenskbaserade företagen har en för låg nivå på styrelsearvodena, vilket leder till svårigheter att rekrytera de internationella toppkrafter som styrelsearbetet i en globaliserad ekonomi kräver,” skrev han då.

Men faktum är att det kanske inte alltid är så mycket bättre betalt utomlands. Ett exempel skulle vara i Treschows eget fall.

Enligt Dagens Industri fick Treschow ett grundarvode på 2,5 miljoner kronor om året år 2002 och 2003 för sin ordförandepost på Ericsson. Men då tillkom också en extra ersättning på 11 miljoner kronor. År 2002 fick han totalt åtta miljoner i ersättning, alltså drygt 1,5 miljoner mer än vad han i dag får för samma post i Unilever.

Året efter tackade Treschow dock nej till halva styrelsearvodet och mottog 5,25 miljoner. Siffran för 2004 och 2005 var 2,5 respektive tre miljoner. 2006 blev det en ökning på nytt, till fyra miljoner kronor.

Enligt Folksams marknadsansvarige för bolagsstyrning och ägarfrågor, Carina Lundberg, är svenska styrelsearvoden inte så låga som Treschow påstår. Ett exempel som brukar tas upp är USA, där de med ordförandeposter inte sällan drar in tiotals miljoner om året.

– Men det är ju två olika system. I amerikanska bolag är styrelseordförande vd i företaget också. Det är svårt när det handlar om olika system, det blir som att jämföra äpplen med päron, säger hon till Realtid.se.

Treschows resonemang håller inte, menar Lundberg.

– Man uttalar sig om någonting som man tror att man vet, men då gäller det att det håller för granskning.

Och ersättningskillnaderna måste granskas genom att se hur stort företaget är i branschen och vilket typ av uppdrag ordföranden har i styrelsen. I fallet USA är ju också vanliga löntagares löner högre och samtidigt det sociala skyddsnätet mindre, fortsätter hon.

– Tittar man på det är det ju inte så mycket mer i ersättning där.

Något som dock stöder Treschows teori är en nyligen publicerad undersökning av rerkryteringsföretaget Heidrick & Struggles. Den kom fram till att snittarvodet för en styrelseledamot i Sverige är 9 miljoner, lägst i Europa. De mest välbetalda hittar man i Tyskland, vars snitt är 27 miljoner.

Men kritiker menar att problemet med att styrelseproffs skulle rata Sverige är överdrivet.

– Det är större brain drain när det gäller forskare än direktörer i Sverige, säger Lundberg.