Tisdagens kraftiga börsuppgång i fettproducenten AAK innebär klirr i kassan för affärsmannen Melker Schörling som är storägare i bolaget.
Tjänade 83 miljoner på en dag


Schörling äger 85 procent av investmentbolaget Melker Schörling AB, som i sin tur äger 58,5 procent av bolaget BNS Holding som äger 39 procent av AAK (tidigare Aarhus-Karlshamn).
AAK kom med resultatrapport under tisdagen, och bolagets aktiekurs steg med 10 procent till 118,75 kronor efter att som högst ha varit uppe i 119,50 kronor.
Det finns totalt 40,9 miljoner aktier i AAK så kursuppgången innebar att fettproducenten ökade i värde med nästan 430 miljoner kronor till totalt nästan 5 miljarder.
Schörlings andel av bolagets värdeökning uppgår med ovanstående ägarandelar alltså till 83 miljoner kronor.
Hans andel av AAK via bolagen i alla led, motsvarar en ägarandel på 19 procent och ökade alltså i värde från knappt 860 miljoner kronor till drygt 940 miljoner under tisdagen.
AAK offentliggjorde sin resultatrapport för andra kvartalet klockan 8.30 på tisdagsmorgonen, innan börsens öppning klockan 9.
Rapporten visade ett resultat före skatt på 431 miljoner kronor (124) under kvartalet, motsvarande en vinst per aktie på 7,26 kronor (2,03).
Rensar man bort särskilda bokföringseffekter och engångsposter, återstår en vinst per aktie på 2,05 kronor för andra kvartalet (1,61).
Realtid.se har tidigare skrivit om förvirringen kring AAK:s bokföring i sina resultatrapporter.
Den gången handlade det om tredje kvartalet år 2008 då resultatet före skatt blev -363 miljoner kronor, belastat av en bokföringseffekt på -545 miljoner.
AAK har själva flera gånger påpekat att bokföringseffekten är irrelevant, och aktiemarknaden verkar lyssna för även den gången steg aktien kraftigt.
Således kan man anta att aktieinvesterarna i samband med den nuvarande resultatrapporten tittat på det underliggande resultatet exklusive bokföringseffekterna.
Den ”rensade” vinsten per aktie uppgår därmed till 8,20 kronor på årsbasis, vilket innebär att aktien vid en kurs på 118,75 kronor värderas till ett p/e-tal på 14-15 vilket kan verka högt.
Vd Jerker Hartwall flaggade i resultatrapporten för möjligheter till ytterligare kostnadsbesparingar på 200 miljoner kronor per år från slutet av 2011, utan belastning av några inledande engångskostnader för att uppnå dessa besparingarna.
Det skulle innebära en resultatökning på 3-4 kronor per aktie och år, allt annat lika.
Aktiemarknaden kan även ha tagit fasta på att rörelsen genererade ett faktiskt kassainflöde på 636 miljoner kronor under andra kvartalet (15).
Bolaget underströk att det stärkte balansräkningen.
Vid halvårsskiftet hade AAK en skuld på 4,8 miljarder kronor, att jämföra med 5,2 miljarder efter första kvartalet.
”En förstärkning av balansräkningen har fortsatt hög prioritet”, skrev vd Jerker Hartwall i AAK:s årsredovisning för 2008 daterad i april.
AAK har tre affärsområden:
• Matingredienser (bulkoljor, kundanpassade lösningar, specialprodukter)
• Choklad-/konfektyrfetter (vegetabiliska specialfetter för att ersätta kakaosmör i chokladprodukter, specialprodukter för kosmetikindustrin)
• Tekniska produkter/foder (vegetabiliska oljor för att t.ex. smörja skogsmaskiner, fettsyra till t.ex. stearinljus, vegetabiliska foderråvaror för att utfordra mjölkkor)
AAK hade totalt intäkter kring 4 miljarder kronor under andra kvartalet, vilket var ungefär oförändrat jämfört med i fjol.
Produktintäkterna minus råvarukostnaderna, ökade med 8 procent till 889 miljoner kronor (820). Denna ”bearbetningsersättning” kan beskrivas som AAK:s ersättning för att bearbeta råvarorna.
Grovt räknat står Matingredienser för 50 procent av bearbetningsersättningen, Choklad-/konfektyrfetter för 40 procent, och Tekniska produkter/foder för 10 procent.
Rörelsemarginalen av bearbetningsersättningen är klart högst för Tekniska produkter/foder, nästan 30 procent, medan den ligger kring 20 procent för Matingredienser och kring 15 procent för Choklad-/konfektyrfetter.
Under andra kvartalet hade Matingredienser en god ökning av sitt rörelseresultat, medan Choklad-/konfektyrfetter i princip halverade sitt, och Tekniska produkter/foders resultat låg oförändrat.
Affärsområde Matingredienser var stabilt tack vare att AAK satsar på specialiserade produkter.
Många kunder använder dyra, icke-vegetabiliska fetter som råvaror, och byter därför gärna till AAK:s vegetabiliska fetter som enligt bolaget både är billigare och bättre på olika sätt.
Choklad-/konfektyrfetter drabbades av lågkonjunkturen. Det var lägre efterfrågan från kunderna som valde att beta av på sina lager.
Särskilt Östeuropa var svagt, och AAK valde själva att vara försiktiga med försäljningen dit för att vara säkra på att få betalt.
På lång sikt ser AAK goda möjligheter för att kunderna kommer att vilja byta kakaosmör mot ersättningsfetter, så kallade CBE (Cocoa Butter Equivalents). AAK är störst i världen på det området.
AAK har även satsat på att säkra upp leveranserna av CBE-råvaran ”shea” från Afrika.
Inom Tekniska produkter/foder gick det bra för foder, medan övriga produkter drabbades ”starkt” av lågkonjunkturen.
Sammantaget konstaterar AAK att det mesta av bolagets verksamhet är relaterat till livsmedel och choklad, vilket historiskt visat sig vara rätt så stabilt över en konjunkturcykel.
Vd Jerker Hartwall talar i AAK:s årsredovisning för 2008 om bolagets strategi att fortsätta satsningen på mer specialiserade produkter med högre marginaler.





