Swedbanks lägre spread - en synvilla

På papperet ser det ut som att Swedbank kan låna pengar för mycket lägre ränta än Handelsbanken.

Anmäl dig till Realtid.ses nyhetsbrev Finans och Försäkring som skickas ut varje måndag.

Swedbank behövde nyligen bara erbjuda en ränta på 0,86 procentenheter över den så kallade referensräntan, för att locka investerare att köpa Swedbanks femåriga euro-obligation.

Även om man lägger till den garantiavgift Swedbank får betala till staten för att staten ska garantera obligationen, är det betydligt lägre än vad Handelsbanken ’fundar’ sig för utanför garantiprogrammet.

Så går i alla fall snacket på stan.

Dessa Swedbank-obligationer är alltså garanterade av svenska staten, vilket gör det intressant att jämföra hur mycket Swedbank får betala – inklusive garantiavgiften till staten, jämfört med de banker som inte är med i garantiprogrammet.

Handelsbanken tvingades exempelvis nyligen erbjuda en ränta som var hela 2,65 procentenheter över räntan för brittiska statsobligationer (”gilt-räntan”), för att locka investerare att köpa Handelsbankens sjuåriga pundobligation.

Realtid.se får tag på Handelsbankens talesperson Bengt Carlsson.

Han bekräftar att banken nyligen utgivit en sjuårig pundobligation, och att Handelsbanken valt att inte ta del av något statsstöd.

– Det är en hypotetisk fråga hur spreadarna skulle påverkas om vi tog del av statens bankstöd, säger Carlsson.

Han uttrycker ingen oro över Handelsbankens upplåningskostnad.

– Vår bedömning är att vi hittills kunnat finansiera oss på ett sådant sätt att vi kan ha villkor som är attraktiva för våra kunder.

Carlsson pekar på att Swedbank betalar dels 0,85 procentenheter i spread för euroobligationen, och till det kommer en avgift på 0,83 procentenheter till i avgift till staten för garantiprogrammet.

Totalt blir det alltså för Swedbank än räntekostnad på 1,68 procentenheter högre än referensräntan.

Carlsson bekräftar att Handelsbankens spread var 2,65 procentenheter för pundobligationen, men det var skillnaden mot den brittiska statsobligations-räntan.

Räknat på samma sätt som för Swedbank var spreaden 1,98 procenheter jämfört med den ”referensränta” som är den ränta som den så kallade ”swapgruppen” kan låna ut pengar till.

Därmed återstår förenklat bara 0,30 procentenheter i skillnad mellan de räntor Handelsbanken och Swedbank i praktiken betalar.

– Och ju längre löptid för en obligation, desto högre ränta, tillägger Carlsson.

– Så det är rimligt att en sjuårig obligation kostar mer än en femårig, säger han.

Dessutom är det olika valutor.

Grovt skulle man trots allt alltså kunna säga att Swedbanks och Handelsbankens upplåningskostnader för jämförbara villkor i praktiken är likvärdiga.

Och för Swedbanks del skulle kanske kostnaden blivit väsentligt högre utan statens beskydd.

Varför har Handelsbanken valt att inte söka hjälp hos staten?

– Det svar vi har givit är att Handelsbanken kunnat finansiera sig på ett sätt att vi ändå har kunnat erbjuda attraktiva villkor för våra kunder, säger Carlsson.

Handelsbanken började redan tidigt under år 2007 att exempelvis förlänga löptiden för de obligationer banken ger ut för att låna pengar.

– Det var för att vi redan då hade farhågor och antaganden om att det skulle bli en svårare finansmarknad.

Genom att ha den upplåningen med långa löptider till förmånliga villkor innan finanskrisen, har alltså Handelsbanken klarat sig med en acceptabel total upplåningskostnad genom hela finanskrisen.

– Och sedan är det klart att Handelsbankens starka finansiella situation har bidragit till att vi inte har behövt söka hjälp hos staten, säger Carlsson.

Handelsbanken har inte heller satsat på att låna ut jättebelopp i Baltikum, vilket andra banker som Swedbank, SEB och Nordea gjort.

– Nej. Det har varit väldigt mycket uppmärksamhet kring sådana satsningar, och vi har inte gjort någon sådan.

Handelsbanken har dock satsat på att öppna nya egna kontor med utlåning i Storbritannien.

Är Storbritannien Handelsbankens ”Baltikum”?

– En del kanske säger det, men om du läser vår senaste resultatrapport så finns det i alla fall där inga tecken på att vi skulle ha några bekymmer i Storbritannien.

Det stöd från svenska staten som de svenska bankerna kan ta del av omfattar olika delar:

• Kapitaltillskott

• Garantiprogrammet

• Stabilitetsfonden

Handelsbanken deltar i stabilitetsfonden vilket alla svenska banker måste göra. Handelsbanken är en av de största bidragsgivarna till den.

Handelsbanken deltar dock inte i garantiprogrammet som är frivilligt.

Garantiprogrammet innebär alltså att om en svensk bank ger ut en obligation till investerare, och banken hamnar i kris och inte har råd att själv betala investerarna, så träder svenska staten in och betalar i bankens ställe.

Programmet gällde tidigare garantier för obligationer med upp till tre års löptid, men det har senare uppjusterats till upp till fem år.

Sjuårs-obligationer går inte att ge ut med denna statliga garanti.

Handelsbanken har grovt räknat lånat totalt 2.200 miljarder kronor som i sin tur lånas vidare till Handelsbankens kunder.

Det mesta av de lånade 2.200 miljarder kronor är lånade med ”betydligt kortare löptider” än de sju åren under vilka Handelsbanken lånat pengar via sin nyutgivna brittiska obligation.

– Ju kortare löptiden är, desto lägre är spreaden som man får betala ovanpå referensräntor såsom Stibor-räntan i Sverige.

Därutöver kan man via ”swap-kontrakt” omvandla räntan man får betala för en obligation med längre löpt till en kortare, för att på så vis få ner lånekostnaden.

Stabilitetsfonden som arrangeras av staten, är som ett försäkringsbolag som de svenska bankerna måste betala en avgift till.

Tanken är att samla ett kapital att ha i beredskap för att rädda svenska banker i kris, utan att statsbudgeten påverkas av sådana räddningsåtgärder.

Staten själv har tillskjutit 15 miljarder kronor till fonden, och de svenska bankerna ska börja betala avgifter till fonden från och med i höst.

Ännu är det inte helt bestämt hur avgifterna kommer att se ut, men målet är att stabilitetsfondens kapital inom 15-20 år ska uppgå till en nivå motsvarande 2,5 procent av Sveriges BNP.

Och Sveriges BNP uppgår till någonstans 3.000-4.000 miljarder kronor, och med den nivån skulle stabilitetsfondens 2,5 procent motsvara 75-100 miljarder kronor.