Swedbank varnar för Kina

Det berättar hon för Realtid.se.

Tidigare har danska Saxo Bank och amerikanska hedgefondförvaltaren James Chanos uttryckt pessimism till den ekonomiska utvecklingen i Kina, och Swedbank sällar sig alltså nu till dem.

– Folk pratar om att Kinas ekonomi rullar på som tåget, och det är klart att det är en god tillväxt i landet, säger Hermansson.

– Men riskerna för överhettning är omfattande kan man säga.

– Vår oro handlar om att det finns risk för att det blir en för snabb tillväxt.

– Det kommer in väldigt mycket kapital till Kina, och de har en väldigt hög kredittillväxt.

– De två faktorerna, inklusive att det går ut mycket pengar från bankerna ut i den kinesiska ekonomin, riskerar att driva upp tillgångspriser ännu mer.

– Fastighetspriser och aktiekurser har redan stigit mycket.

– Så vi anser inte att den kinesiska tillväxten är hållbar.

– Våra varningar handlar om att Kina istället bör skapa en tillväxt som är mer hållbar.

– Man kan också säga att Kina nu bedriver en politik som fortfarande är rätt ”merkantilistisk”, alltså att de också satsar på exporten.

– Kina har ju sin valutakurs kopplad till dollarn, vilket innebär att man importerar den amerikanska penningpolitiken.

– Genom valutakopplingen till dollarn, så får Kina därmed samma expansiva penningpolitik som USA.

– Det ger en alldeles väldigt stor skjuts i den kinesiska ekonomin.

Den amerikanska dollarn har ju försvagats mot andra valutor, vilket därmed även innebär att den kinesiska valutan yuan försvagats.

– Det har gett Kina konkurrensfördelar jämfört med andra länder i Asien, och även gentemot Europa.

När ett lands valuta försvagas, blir landets produkter billigare att köpa för utländska köpare.

Yuanens koppling till dollarn har enligt Hermansson alltså gjort att Kina fått en svagare valutakurs än om Kina inte hade haft en koppling till dollarn.

– Alla de här kapitalinflödena till Kina och så, hade gjort att yuanen skulle ha stärkts om yuanen inte varit kopplad till dollarn.

– Men som det är nu blir det en ganska ”slapp och lös”…en alldeles för lätt och expansiv penningpolitik.

– Det gör att tillväxten i Kina blir lite väl snabb.

Vad kan det leda till?

– Det kan leda till att bubblor brister på olika tillgångsmarknader så småningom.

– Det kan leda till att kapital allokeras felaktigt till mindre produktiva ändamål.

Hermansson menar alltså att kapital därmed söker sig till tillgångar som aktier och fastigheter, i stället för att gå till ”rätt” investeringar för att bygga upp landets ekonomi långsiktigt.

– Nuvarande utveckling kan även leda till ”dåliga” lån, som de redan har haft en del problem med i Kina i banksektorn där.

– De har drabbats av jättemycket dåliga lån.

Kineserna har dock enligt Hermansson på olika sätt ”försökt få ut dessa lån vid sidan om”.

– Det har gjort att de har kunnat dölja lite hur stora mängder dåliga lån de egentligen haft i de kinesiska bankerna.

– Men jag skulle fortfarande vilja säga att det nu återigen finns klara risker för att de bygger upp dåliga lån i den kinesiska ekonomin på det här sättet.

– De lånar ut alldeles för mycket.

Det gäller enligt Hermansson främst kinesiska banker såsom ICBC.

– Flera kinesiska banker såsom ICBC har nu blivit bland de största bankerna i världen.

Så amerikanska eller europeiska banker deltar inte i den kinesiska lånekarusellen på samma sätt?

– Olika regleringar gör att utomkinesiska banker inte kan göra samma affärer som de kinesiska.

Det har med yuanens dollarkoppling att göra, och många restriktioner som finns för utländska banker att göra affärer i Kina.

Det finns även regler i Kina som begränsar utlänningars möjligheter att köpa kinesiska aktier.

– Du kan inte investera i aktier på Shanghai-börsen om du är utländsk.

– Då får du vända dig till någon annan börs.

Problemen i Kinas ekonomi kanske enligt Hermansson mest innebär problem för Kina självt, eftersom det fortfarande är en så reglerad ekonomi som inte är så öppen för utlandet.

– Men det får konsekvenser för världen i alla fall.

Kan det leda till att hela världsekonomin försämras om de kinesiska problemen tilltar?

– Nej, det tror jag inte.

– För om Kina hamnar i ett läge med instabilitet, så har landet ändå så pass mycket muskler att de kan få fart på sin ekonomi igen.

– Det här handlar väl mer om att det finns skäl att vara orolig för att den kinesiska ekonomin stimuleras för mycket.

– Brister bubblor av olika slag, är det nog värst för de spelare som är involverade.

– Den kinesiska ekonomin i sig kan nog på något sätt hjälpas upp ändå om det visar sig att det behövs.

– Ett visst avbräck kan det kanske bli för den kinesiska ekonomins utveckling som helhet, men vi tror ändå inte att det kommer att leda till extremt låga tillväxttakter.

– Det är svårt att få det till det, eftersom Kina ju är en diktatur eller vad man ska säga.

– De behöver bara bestämma sig för ”att köra på”.

I grund och botten är den kinesiska ekonomin sund enligt Hermansson.

– De har en låg skuldkvot och jättestora valutareserver.

– De har mycket muskler finansiellt att genomföra olika stimulanser.

Men när du säger att de involverade spelarna kan drabbas, vilka menar du då?

– Kineser som lånar.

Privatpersoner?

– Ja, men även företag som investerar på tillgångsmarknader som börsen eller fastigheter.

– Företagare som lånar pengar till det egna företaget kan även råka illa ut.

– Så det finns lite olika aktörer som kan drabbas vid ett ekonomiskt bakslag i Kina.

– Även de här bankerna som lånar ut pengar och blir sittande med mer dåliga lån, och sedan måste få hjälp av staten på olika sätt.

Det är alltså kinesiska banker, som även är statligt influerade på olika sätt från början.

– Så det kan bli en hel del dåliga lån som påverkar de kinesiska bankerna.

Ett mått på ett lands skuldsättning är statsskulden i förhållande till landets årliga bruttonationalprodukt (BNP).

För Kina ligger den kvoten bara kring 20 procent.

I Sverige som anses ha en ganska hyggligt låg statsskuld, ligger statsskulden på 40-45 procent av Sveriges BNP.

Som EU-land räknas skuldkvoten för Sverige ut enligt de så kallade Maastricht-kriterierna, och med den definitionen hamnar statsskulden i Sverige på cirka 45 procent av BNP i år.

I USA som drabbats värst av finanskrisen är statsskulden trots allt inte så stor ännu, även om den riskerar bli stor.

Bland de sämsta länderna är Grekland som redan 2008 hade en statsskuld på 100 procent av BNP, och det är högre nu.

Även Belgien ligger illa till på över 90 procent. Italien ligger över 100 procent, och Japan ligger nästan på 200 procent.

Sammantaget ser Swedbank att det för närvarande råder ett ”bedrägligt lugn” i världsekonomin.

I spåren av finanskrisen har det gjorts ganska mycket stödåtgärder och stimulansåtgärder, och bankerna har inte varit särskilt begränsade av regleringar.

Men nu kan man enligt Swedbank räkna med ökade regleringar framöver, exempelvis för hur mycket bankerna ska få låna ut.

– Det kommer att påverka tillväxten i världsekonomin, säger Hermansson.

Som hon ser det har världsekonomin gått igenom olika faser:

• Fas 1: Finanskrisen.

• Fas 2: Nedgång för investeringar och efterfrågan i världen.

• Fas 3 (där vi är nu): Stora stimulansåtgärder, en återhämtning på börser och tillväxt i världen.

Nu väntar enligt Hermansson ”fas 4”.

– Stimulansåtgärderna kommer att dras tillbaka, och statsskulderna kommer att ha stigit kraftigt.

Swedbank bedömer att statsskulderna kommer att ha stigit 40 procentenheter i de rikare i-länderna.

– Det gäller USA och många andra länder.

– Det kommer att bli kännbart med så höga skuldnivåer.

– Samtidigt med ökade regleringar som väntas, så lär det antagligen bli lite tuffare tider; antagligen efter år 2010 eller 2011.

– Ser man saker långsiktigt, så är läget trots allt inte riktigt lika positivt som det kanske känns att det är nu.

Swedbank räknar med att världsekonomin kommer att växa med 3,3 procent år 2010 och 3,5 procent år 2011.

– Det är väl hyggliga nivåer, men tidigare har det legat på nästan 5 procent per år.

– Men den tiden när världen var ”dopad” lär vi inte komma tillbaka till.

Det var enligt Hermansson åren före finanskrisen som världen kan sägas ha varit dopad.

– Det var för stor utlåning, vilket var det som gjorde att vi fick finanskrisen.

– Man brukar prata om ”leveraging” på engelska; att det blir för stora skulder och för stor utlåning som driver tillväxten på kort sikt.

Swedbank har ännu inte tagit fram preciserade prognoser för 2012 och 2013.

– Jag tror kanske inte att det behöver bli så dåliga år som 2009.

– Men antagligen kommer det kanske att bli en försvagning igen.

Då kommer alltså tillväxttakten i världsekonomin enligt Hermansson att minska från nuvarande nivå kring 3,5 procent per år.

– Att jobba sig vidare upp mot en tillväxttakt på 5 procent per år igen blir svårt.

Istället blir det alltså en sänkt tillväxttakt under 3,5 procent per år.

– Men sedan om det blir 1 eller 2 procent är svårt att säga.

Hur länge då?

– Jag tror att det kommer att pågå ett tag.

– Men observera att även om i-länderna i världen får det tufft, så kommer Kina och Indien att ha en rätt ok utveckling ändå.

Det gäller enligt Hermansson även Brasilien, och en rad tillväxtekonomier i Asien såsom de så kallade ”asiatiska tigrarna”.

– Indonesien hade exempelvis världens fjärde starkaste tillväxttakt i fjol.

– Indonesien har vuxit snabbt.

– Så det finns massa länder som fortfarande kommer att utvecklas väl.

– Många tillväxtekonomier har en högre tillväxttakt, och även en högre kredittillväxt.

– De har inte haft finanskrisen på det sättet.

Enligt Hermansson lär det därför bli ökade skillnader framöver i den ekonomiska utvecklingen mellan i-länderna och tillväxtländer.

Och hur kommer det att bli för Sverige?

– Vi är ju ett i-land, så vi har det lite tuffare.

– Samtidigt har vi fördelen att vi har ganska bra statsfinanser.

– Vi har inte så hög statsskuld.

– Nuvarande nivå med en statsskuld på 45 procent av BNP är rätt låg.

– Och vi har inte så högt underskott i statsbudgeten som många andra länder har.

– Vi behöver därför inte strama åt lika mycket.

Inte så långt från Sverige ligger dock Baltikum, där Swedbank har varit med och lånat ut mycket pengar.

Där har ni som bank själva drabbats av krisen där?

– Ja.

Påverkas din syn på den ekonomiska utvecklingen i Baltikum av att Swedbank har stor utlåning där?

– Jag har en oberoende ställning i min position här på Swedbanks ekonomiska sekretariat, och kan göra de prognoser jag tror på själv.

– Vi är inte involverade i bankens verksamhet på det sättet, utan är fria att göra våra bedömningar.

– Vi tar mer fasta på vad de gör i de baltiska länderna.

– Sedan spelar det ingen roll för Swedbank om vi räknar med att de baltiska ländernas ekonomier krymper med 16 procent eller 14 procent.

Är det så dålig ekonomisk utveckling där?

– Det är tuffa tider där borta.

– Och vi vill ge en så ärlig bild som möjligt av vad som kommer att hända.

– Det ligger i vår profession som ekonomer.

Det är inte så att Swedbanks vd Michael Wolf ringer upp dig och ber dig vara lite mer optimistisk om Baltikum?

– Nej, det skulle aldrig hända.

– Då skulle jag aldrig jobba här.

– Och vi här på Swedbanks ekonomiska sekretariat hör inte till Swedbank markets, medan konjunkturbedömare på andra banker ofta hör till de bankernas ”markets-avdelningar”.

– Vi har en egen konjunkturavdelning som inte tillhör markets.

– Det ger oss en större frihet att vara oberoende och ha de prognoser vi tror på mest.

Vad gäller USA:s statsskulder pågår en debatt om hur hög den skuldsättningen är.

Enligt ovan sa Hermansson ovan att den inte är särskilt hög i dagsläget, medan en läsare menar att den redan är hög nu och utgör 85 procent av BNP.

Realtid.se erfar att det finns jättemycket olika statistik om USA.

Man kan hitta kanske någon som säger att statsskulden utgör 85 procent av landets BNP, medan det även finns statistik som visar att den federala skuldsättningen i USA kanske utgör 40 procent av landets BNP.

Det finns alltså olika statistik för den amerikanska skuldsättningen.

Det är inte så enkelt.

Det viktigaste budskapet är att det finns länder med betydligt högre skuldsättning i dagsläget.

Risken är dock väldigt stor att även USA kommer att få en hög skuldsättning på sikt.

Det finns många artiklar om att den amerikanska statens skuldsättning kommer att bli väldigt stor inom 20-30 år.

På ett sätt är det överraskande att det inte kan åtgärdas på så lång tid.

Men det som kommer att trissa upp skuldsättningen framöver är orsaker som det amerikanska hälsovårdssystemet med Medicaid och Medicare, USA:s inblandning i Irak, och beslut som Bush-administrationen fattade under sin tid vid makten.

Det har inte med finanskrisen att göra.

Man måste skilja på saker och ting.

De flesta är inte oroliga för nuläget när det gäller den amerikanska statsskulden, utan framtiden.