"Sverige världsledande på valutaswappar"

Valutaunionen EMU bildades 1999. I juni 2000 fick Grekland grönt ljus för att gå med vilket skedde den 1 januari 2001.

Samma år introducerade Goldman Sachs de valutaswappar som EU:s ledare nu utmålar som orsaken till dagens kris.

– Det är en skandal om det visar sig att samma banker som tog oss till ruinens brant också såg till att fejka statistiken, sa Tysklands förbundskansler Angela Merkel i ett tal under onsdagen i norra Tyskland, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg.

Frankrikes finansminister Christine Lagarde uppmanar EU-organet Eurostat att utreda hur den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs ”hjälpte Grekland att strukturera och skjuta upp vissa räntebetalningar och amorteringar”.

Tvärsemot vad EU:s talespersoner hävdat var det redan känt att och hur metoden använts.

– Sådana här transaktioner kostar pengar, både i direkta lånekostnader och i avgifter till den arrangerande banken, säger Riksgäldens chefsekonom Lars Hörngren till Realtid.se.

– Gissningsvis används de därför endast när det är särskilt angeläget att flytta betalningar framåt i tiden.

– Men jag vet inget om hur många gånger eller i vilka länder det kan tänkas ha hänt, bara att det aldrig skulle falla oss in.

Gustavo Piga, då professor vid universitetet i Macerata, i dag i Rom, beskriver i en rapport från 2001 ett skräckexempel ”ur verkligheten” på hur ett icke namngivet EU-land redan 1996 använt valutaswappar som ”window-dressing” för att klara valutaunionens inträdeskrav.

Reaktionen från tillsynsmyndigheten Eurostat blev inte vad han väntat sig.

Eurostat jobbade just med bokföringsreglerna ESA 95 och såg till att tillvägagångssättet blev accepterat enligt reglerna.

Eurostat vinnlade sig också om att ge ett exempel på hur ett land kan minska den synliga skuldbördan med hjälp av swappar.

Den brittiska tidskriften Risk, som var först att rapportera om Greklands valutaswappar, hävdar att det var först 2008 som Eurostat gjorde det omöjligt att frisera räkenskaperna så här.

I veckan som gått hävdade Eurostat att myndigheten först nu fått upp ögonen för vad som hänt i Grekland. I själva verket underlät man att ta tag i problemet tills Greklands kris eskalerat till att bli unionens mest akuta problem.

– Vi ska vara glada över att den här affären nu har kommit ut i offentlighetens ljus för gott så att det aldrig kan hända igen, säger Gustavo Piga till Realtid.se.

– Vi ska inte vara glada över att det tog så lång tid att förändra bokföringssystemet.

Så kommer han med ett radikalt förslag.

– Kanske innebär det här att vi inte borde nöja oss med att förändra hur våra tillsynsmyndigheter utövar sin tillsyn.

– Istället skulle vi kanske flytta den här kontrollfunktionen från Eurostat, EU-kommissionen och Europeiska centralbanken och istället låta en organisation med professionella ekonomer rapportera direkt till Europaparlamentet.

– Finansvärlden är innovativ nog att alltid ligga steget före regelverket. Därför måste vi försäkra oss om att ha en sådan grupp av experter med förmåga att angripa inte bara de redan omoderna ränteswapparna utan också de nya frestelser som utvecklas för att kringgå regelverken och frisera siffrorna.

Pigas rapport beskriver ingående hur transaktionerna går till. Gustavo Piga konstaterar också att många länder använder dem på ett hälsosamt sätt.

Efter att ha varit gäst hos Stockholms universitet och Riksgälden under några månader år 2000 beskriver Gustavo Piga i detalj också hur Sverige använder finansiella derivat.

– Vi framstår som föredömliga, konstaterar Riksgäldens chefsekonom Lars Hörngren.

För att vara akademiker är professor Piga nästan tendentiöst positiv till Sverige.

– Jag utnämnde honom en gång på skoj till ordförande i Riksgäldens internationella fanclub, säger Lars Hörngren.

– Det första förslaget från oss till riktlinjer för statsskuldens förvaltning 1998 tyckte han var så bra att han publicerade det i en italiensk tidskrift.

– Det var hos Riksgälden jag förstod vad som krävs för att göra derivat till ett framgångsrikt verktyg för att skydda skattebetalare och medborgare mot risker i den offentliga skuldförvaltningen, säger professorn själv till Realtid.se.

Så räknar Gustavo Piga upp vad som krävs:

– Professionalism, etik, tillsyn och en känsla av att verka för det allmännas bästa.

– Allt det här fanns det gott om hos Riksgälden, lägger han till.

Huruvida Grekland och andra länder saknat samma förtjänster vill han inte gå in på.

Problemet med både valutaswappar och investmentbanker är ju inte att de finns utan hur och i vilka syften de använts av EMU-ländernas regeringar.

– Professor Piga konstaterar ju att det här är ett effektivt sätt att använda derivat i genomtänkt skuldförvaltning, säger Lars Hörngren på Riksgälden.

– Sverige var bland de första statliga skuldkontoren i världen att använda det här. Så här gör också de stora bostadsinstituten. Det är så man gör som professionell finansförvaltare.

– Valutaswappar är ett led i vår löpande skuldförvaltning.

– Vi har riktlinjer som säger att femton procent av statens skulder ska vara i utländsk valuta. Vi har sedan många år valt att låna i svenska kronor. Sedan använder vi derivat, inklusive valutaswappar, för att göra om betalningsåtagandet till utländsk valuta.

– Det här är standardiserade swappar med vanliga villkor. De har inga andra syften än att på ett effektivt och billigt sätt skapa valutaexponering.

– Alternativet är att låna direkt i utländsk valuta – att ge ut obligationer i dollar eller euro – men särskilt under tidigare år har det varit bättre att börja i kronor, säger Lars Hörngren.

Vilka banker använder Riksgälden?

– Det är olika från gång till gång. Swapparna gör vi med en rad olika banker. Jag tror inte vi talar om med vilka.

Är Goldman Sachs med där?

– Ingen aning.

Hur visar ni att Sverige inte använder derivat för att frisera balansräkningen?

– Det lär ju vara omöjligt att bevisa att något inte existerar, men vi redogör för hur vi använder det här instrumentet och vi har revisorer som granskar det.

– Men jag förstår att frågan ställs.