Sverige ska ge EU smarta elnät

I dag berättade Vattenfall, ABB, KTH och Uppsala universitet om ett nytt EU-finansierat miljardsamarbete. Under namnet Innoenergy ska ett gemensamt bolag skapa framtidens elnät.

Andra länder fick andra uppgifter. Polen ska jobba med kolkraft, Spanien med sol och vind. Nicolas Sarkozy har sett till att Frankrike får ansvar för kärnkraften.

Därmed snuvas de svenska storindustrierna Holmen, SCA, Stora Enso, Eka Chemicals och Boliden på eu-pengar till stöd för ett eget kärnkraftverk.

Genom bolaget Industrikraft samarbetar de sedan oktober 2009 med Vattenfall om ny el i Sverige.

”Huvudlinjen” är kärnkraft. Drygt tusen vindkraftverk kan vara ett alternativ, eller en kabel till Finland som redan bygger nya reaktorer.

– Vi tittar på alla alternativ. Vi utesluter ingenting, säger Mats Gustavsson, vd för Industrikraft.

Sverige har varit minst sagt ambivalent till kärnkraft jämfört med Frankrike.

– Det föreligger vissa politiska hinder just nu, men det kommer väl lösa sig, säger Mats Gustavsson.

Han representerar omkring 30 av de 400 terawattimmar el Sverige gör av med på ett år.

– Basindustrin inser allvaret i att kostnaderna för el-energi kommer att öka. Vi måste komma i produktionsläge för att få elkraft.

Regeringen håller med.

– Energifrågan är en av de största utmaningarna för vår generation, sa Ola Alterå, statssekreterare på Närings- departementet, under invigningen av samarbetsprojektet Innoenergy på KTH i Stockholm under fredagen.

– Just nu handlar mycket om finanskrisen. I ett längre perspektiv gäller det att få fart på den ekonomiska utvecklingen.

– Miljarder människor i världen reser sig ur fattigdom. Världens befolkning ökar från dagens sex miljarder till nio miljarder människor 2050.

– Världsekonomin femdubblas till 2050. Det är ett mått på hur vi omsätter världens resurser och därmed hur vi påverkar naturen och miljön.

– Ekvationen går inte ihop. Utvecklingen är inte hållbar.

– Därför var temat under Sveriges ordförandeskap i EU att politiken måste internalisera de externa kostnaderna, som det heter. Vi måste skapa drivkrafter för att styra in på en hållbar väg, sa Ola Alterå.

Smarta elnät genom samarbetsprojektet Innoenergy blir Sveriges bidrag när EU ska lösa energifrågan.

Smarta elnät handlar om att flytta och lagra energi. Att balansera produktion och konsumtion. Att ta hand om och balansera småskalig elproduktion med storskalig överföring.

30 procent av Sveriges produktion av el måste ersättas till år 2020. Här ska småskaliga alternativ in.

I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm vill Fortum och ABB experimentera med smarta hus som låter elbolaget bestämma att tvättmaskinen, dammsugaren och bilen ska laddas när det blåser som mest eller när andra hushåll inte behöver el.

Hushållen ska göra sin egen sol- och vindenergi och sälja överskottet.

För att klara det här behöver kunderna kunna följa sin elförbrukning i realtid med smarta elmätare. Elbolagen behöver smarta elnät.

– Konsumtionen behöver anpassas till produktionen. Nya aktörer ska in på marknaden, säger Vattenfalls Nordenchef Torbjörn Wahlborg.

I dag vet inte hushållen när elen är som billigast. Elbolagen vet inte när elen behövs. Nätbolagen vet inte var.

– Kommunikation kommer att bli en nyckelfråga, säger ABB:s Sverige-vd Sten Jakobsson.

I dag är elnätet inte särskilt smart. Det är byggt för hur Sverige såg ut för hundra år sedan.

Det utformades under 1900-talet för storskalig centraliserad produktion av el, framför allt från vattenkraften på 1950-talet och senare från kärnkraftverken.

Kraftledningarna är dimensionerade efter hur mycket el de ska kunna leverera som mest för hela Sverige. Därför är nätet både för stort och för litet på samma gång. Utnyttjandegraden är låg men tillgången stryps ändå av flaskhalsar.

Att lagra el skulle också kunna vara ett sätt att balansera produktion och konsumtion.

I dag klarar ABB att lagra 30 megawatt i femton minuter med stora batterier i en byggnad – tillräckligt för att balansera tillförseln från en vindkraftpark med tio snurror på vardera tre megawatt under en dag med växlande väder.

I framtiden, helst redan 2020, är Sveriges elnät smartare.

Duger det här åt industrin?

– Allting handlar om vad det kostar, säger Mats Gustavsson, vd för Industrikraft.

– Men det är klart att det måste ske en kraftig utveckling när det gäller att flytta el.

– Hur blir det en affärsmöjlighet? Vem betalar? Jag tror komplexiteten ligger där, säger Mats Gustavsson.

– I dag är det ganska stelbent. Det är alltid konsumenten som får betala.

– Om Svenska Kraftnät bygger ut idag så blir det tariffhöjningar. Blir det billigare elpris då? Nej, dyrare! Om 20 år blir det billigare, för att du skapat nya möjligheter.

– Kostnaderna ökar under en tid innan du får den positiva effekten. Det tar tid innan den nya infrastrukturen trycker ner priset.

– Som med Öresundsbron. Det kostar för mycket pengar att åka över. Egentligen skulle det vara gratis.

– Man måste lyfta upp det så att man ser en total vinst i det hela. Inte lägga kostnaderna på konsumenterna, för i det korta perspektivet blir det ett problem.

– Det behöver inte vara statsfinansierat, men man ska tänka till hur man ska få till en affär.

Men både i USA och i Europa ställer nu skattebetalarna upp.

I USA har president Barack Obama satt av två miljarder dollar för smarta elnät. Det motsvarar 15 miljarder kronor. Google, Microsoft och IBM deltar.

I Europa blir det nu sex miljarder kronor. Deltagarna är inte riktigt lika heta.

– ABB, Vattenfall och Svenska kraftnät kanske inte framstår som den mest innovativa och framstegsvänliga branschen, säger statssekreterare Ola Alterå.