Sverige räddar USA från finanskrisen

Tidigare svenska riksbankschefen Lars Heikensten och andra centralbankirer, både nuvarande och tidigare, har redan träffats i USA.

– Jag är säker på att de lär sig från all tillgänglig erfarenhet, säger han till BBC.

– Det finns mer kunskap än för 15 år sedan, men det finns verkligen inga snabba lösningar, säger han.

Heikensten understryker att även om den svenska situationen var mycket allvarlig för landet, så var riksbankens arbetsuppgift tydligare än för den nuvarande krisen runt om i finansiella centra i dag.

När den svenska finansstormen blåste som hårdast var svenska staten tvungen att rycka ut och rädda fyra svenska banker från kollaps.

Fastighetspriserna rasade och valutan var utom kontroll samtidigt som arbetslösheten och antalet konkurser steg kraftigt.

Om riksbanken inte skulle ha agerat snabbt och injicerat friskt kapital till de stora bankerna, kunde hela landets finansiella system mycket väl ha kunnat kollapsa.

– Man måste agera kvickt. Du kan inte säga att det här är bankernas problem, för det är även ditt problem, säger tidigare riksbankschefen Lars Heikensten till BBC.

För en kostnad på 65 miljarder kronor garanterade riksbanken insättarnas pengar hos alla de långivande bankerna.

Men statsstödet var skickligt fokuserat, så att inget av pengarna gick till bankernas aktieägare. Tvärtom lyckades svenska staten återvinna det mesta av pengarna när den svenska ekonomin sedermera återhämtade sig.

– Om staten skulle gå in med skattebetalarnas pengar för att hantera finansiella problem, gjordes det klart att ägarna skulle vara tvungna att ge upp alla sina rättigheter. Det var viktigt av politiska skäl, säger Heikensten.

Lösningen var egentligen ganska simpel. Riksbanken frågade sig helt enkelt om en bank som fått problem skulle vara kreditvärdig eller inte.

Riksbanken arbetade mot klockan för att klara av vad den amerikanska centralbanken och andra centralbanker fortfarande brottas med.

Arbetet tillsammans med långivarna pågick nära och med öppenhet i informationen, så att alla dåliga nyheter kom ut snabbt, i stället för att låta bankerna offentliggöra nya kreditförluster över en längre tidsperiod.

Sverige insåg att bankernas övertagna säkerheter för obetalda lån, endast kunde återsäljas eller återlämnas till den privata sektorn när alla dåliga lån separerats ut från de bra lånen.

Statens inblandning är fortfarande stor i den svenska ekonomin skriver BBC, och anger även att den svenska bankräddningen var mindre kontroversiell än vad liknande åtgärder skulle vara i USA.

Exempelvis uppstod nästan upplopp i USA när banken JP Morgan tog över krisbanken Bear Stearns, i amerikanska centralbankens regi.

Erfarenheten från Sverige är enligt BBC att bankerna var tvungna att öppna sina böcker helt för allmän granskning, om de ville ha räddningskapital.

I gengäld är det osannolikt att aktieägarna kan kräva någon kompensation, skriver den brittiska tv-kanalen.

Ian Hammar

ian.hammar@realtid.se

08-545 87 151