Svensson ville ha nollränta

Det finns ingen konflikt mellan detta och inflationsmålet, enligt vice riksbankschef Lars E O Svensson.

Han var ensam om denna syn på saken på senaste direktionsmötet.

Svenssons resonemang fördes när Riksbankens direktion den 10 februari beslöt att lämna reporäntan oförändrad på 0,25 procent och samtidigt justera upp räntebanan, visar det mötesprotokoll som publicerades på onsdagen.

Svensson efterlyste på mötet tydligare argument mot en räntesänkning och frågar sig vilka konsekvenser ”som i detta läge väger tyngre än prisstabilitet och stabilt resursutnyttjande”.

”Bevisbördan borde ligga på den som inte vill välja den låga räntebanan”, säger han enligt protokollet.

Han stötte på motargument, bland annat i form av farhågor för uppblåsta bostadspriser och en utbredd övertygelse om att vi befinner oss i en konjunkturuppgång.

”Inflationen (har) stigit under de senaste månaderna och utvecklingen på arbetsmarknaden ser inte ut att bli lika svag som i tidigare bedömning. Samtidigt har läget på de finansiella marknaderna stadigt förbättrats”, förklarar riksbankschefen Stefan Ingves i sitt avslutande resonemang.

”Konjunkturuppgången vilar dock på fastare mark och därför finns det skäl att höja räntan något tidigare än i bedömningen i december. Reporäntan väntas höjas från och med sommaren eller tidig höst”, tillägger han.

Erica blomgren, ränteanalytiker på SEB, ser protkollet som något ”hökaktigt” och tror att det mot bakgrund av diskussionen kan komma en räntehöjning redan i juli, även om räntebanan pekar mot en höjning av reporäntan först i september.

– Det finns en oro för stigande huspriser och kredittillväxt som resultat av den låga räntenivån. Första och effektivaste sättet att hindra en fortsatt acceleration i utlåningen till hushåll är att höja reporäntan, säger hon.

– Det talar för att Riksbanken höjer räntan redan till sommaren, tillägger hon.

Torbjörn Isaksson, ekonom på Nordea, säger att det viktiga är att man kan konstatera att Riksbanken har bytt fokus, från att hantera en finansiell kris till att hantera en mer normal lågkonjunktur.

– Situationen de hanterar är en helt annan nu än för ett halvår sedan. Det är därför de ändrar räntebanan, så att den första räntehöjningen ligger närmare i tid.

– Nu handlar diskussionen om hur de ska hantera en bostadsmarknad där det finns risker att den utvecklas för starkt. Kredittillväxten accelererar och huspriserna fortsätter snabbt uppåt. Det finns risker om denna utveckling fortsätter.

TT: Är det en bubbla vi ser?

– Det är oerhört svårt att definiera vad det är och om vi står i en sådan fas eller inte. Men nog kan man bli orolig om man ser trenderna.

Isaksson beskriver den prisutveckling som ägt rum på bostadsmarknaden under krisen som ”en väldigt mild svacka” och han hade väntat sig en något mer märkbar prisnedgång.

– Men det är ett uttryck för att den svenska ekonomin i stora drag är i gott skick. Man har haft utrymme att stimulera och stimulanserna har nått fram till hushållen.