Stopplag efter Klövern-affär

Regeringen har upptäckt ett hål i skattelagstiftningen som innebär att en viss typ av bolagstranskationer blir helt skattefria. Upplägget har använts i minst sju år.

Det är en skrivning i inkomstskattelagen som gör att dubbla lager av handels- eller kommanditbolag inte träffas av lagen om uttagsbeskattningen. Lagen gäller bara direkt ägande mellan aktiebolag och underliggande HB eller KB.

Ett aktiebolag kan därmed få stora skattefördelar om exempelvis underprisöverlåtelser paketeras genom dubbla handels- eller kommanditbolag. Om transaktionen görs längst ner i kedjan blir ägandet indirekt för aktiebolaget och därmed gäller inte lagreglerna om uttagsbeskattning som vanligt.

Det är fastighetskoncernen Klövern som har vunnit en skattetvist om just denna typ av affärsupplägg i både förvaltningsrätten och kammarrätten. Bakgrunden är en fastighetstransaktion 2007 som förpackades i dubbla kommanditbolag (se faktaruta).

Nu stundar ett avgörande i Högsta förvaltningsrätten och regeringen räds utgången. Om Klövern vinner även i högsta instans innebär det en öppen dörr för denna typ av transaktionsupplägg.

”Om Högsta förvaltningsdomstolen delar underrätternas bedömning att det saknas lagstöd för att uttagsbeskatta överlåtelser från indirekt ägda handelsbolag uppstår ett rättsläge där ett handelsbolag efter några enkla transaktioner kan tömmas på tillgångar utan beskattningskonsekvenser. De fulla effekterna av ett sådant rättsläge är svåra att överblicka men det står klart att det skulle innebära en betydande risk för ett mycket stort skattebortfall”, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Statsminister Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson lämnade på torsdagen in en skrivelse till riksdagen där man inför en stopplag mot denna typ av upplägg med verkan från idag den 12 december. Regeringen tillämpar här en undantagsbestämmelse i Regeringsformen.

Stopplagen innebär att även indirekt ägande i handels- eller kommanditbolag ska utlösa skattskyldighet. Ett komplett lagförslag ska inom kort gå ut på remiss för att under 2015 klubbas av riksdagen om regeringen får som den vill.

Regeringen kvantifierar inte hur stort skattebortfallet kan bli om lagändringen inte görs men skriver att det rör sig om ett ”mycket stort skattebortfall”. Noterbart är att reaktionen kommer först 2014, ganska exakt sju år efter den ursprungliga affären.

Frågan är dock hur vanligt bolagsupplägget är i dagsläget med tanke på de lagändringar och skatteprocesser på senare år som begränsat möjligheten att genomföra andra typer av underprisöverlåtelser.

Anna Persson, senior manager på Svalner, tycker att regeringen till viss del överdriver problemet.

– Jag tror att man överdriver risken för skattebortfall, men det är givetvis bra att lagstiftaren går in och preciserar lagreglerna när det råder osäkerhet, även om man skulle föredra att det sker genom det normala lagstiftningsförfarandet. Stopplagstiftning i sig tenderar till att skapa oönskad osäkerhet, säger hon till Realtid.se.