Stockholmsbörsen faller

Stockholmsbörsen

Efter cirka tio minuter hade OMXS-index fallit med 1,1 procent till 376,8, och nedgången omfattade samtliga branscher. Allra sämst gick aktier inom energi, industri och konsumentvaror.

Bland de tyngsta bolagen föll till exempel ABB med 2,2 procent, Volvo med 1,7 procent SKF med 1,5 procent och Sandvik med 1,3 procent.

Mest av alla tappade IT-konsulten Prevas, minus 7,2 procent. Mot strömmen gick exempelvis fastighetsbolaget Wallenstam, massatillverkaren Rottneros och bildelskedjan Mekonomen.

Asien

Tokyobörsens Nikkei 225-index föll med 1,7 procent till 16.012,8 . Exportföretag som Sony Corp föll på en starkare yen och förnyad oro för ekonomin på den viktiga exportmarknaden USA. Det bredare Topixindex gick ned med 1,7 procent till 1.557,6.

Hongkongbörsens Hang Seng-index öppnade ned på 2,4 procent. I Kina sjönk Shanghai-börsens Kompositindex med 1,9 procent.

I Taipei i Taiwan föll Weighted Index med 1,0 procent till den lägsta nivån på en vecka. På Seoulbörsen i Sydkorea föll Kospi-index med 0,1 procent. Singapores Straits Times-index hade fallit med 1,6 procent.

Wall Street

Ett protokoll från ett penningpolitiskt möte den 7 augusti skakade om Wall Street på tisdagskvällen. Börserna på Wall Street tog ett kliv nedåt, räntorna sjönk och dollarn tappade mot andra valutor.

Ledamöterna i den penningpolitiska kommitté (FOMC), som fattar beslut om USA:s styrränta, var redan i början av augusti oroade över den amerikanska ekonomins utveckling. FOMC diskuterade på mötet den 7 augusti i vilket läge man skulle justera räntan för att lugna marknaden, visar protokollet, offentliggjort av USA:s centralbank Federal Reserve (Fed).

Kreditoron i USA kan mycket väl tillta och det ”kan föranleda en penningpolitisk åtgärd” om det påverkar tillväxten, slog FOMC fast.

Omedelbart efter protokollets offentliggörande på tisdagen hade Dow Jones industriindex sjunkit med 1,1 procent, medan Nasdaqs kompositindex hade backat 1,3 procent. Samtidigt föll dollarn mot andra ledande världsvalutor, som yenen, medan marknadsräntorna backade.

Den tioåriga statsobligationen föll till 4,53 procent, den lägsta nivån sedan i mars i år.

Redan före protokollet var dock marknaden skakat av en djupdykning för ett index för de amerikanska konsumenternas framtidstro och statistik som visade att huspriserna i USA fortsätter att falla brantare än på länge.

Fed sänkte överraskande sin så kallade diskontoränta den 17 augusti, vilket tillfälligt satte stopp för en serie kraftiga börsfall runt om i världen.

Sedan dess har dock marknaden väntat på nya signaler från Fed-chefen Ben Bernanke och de andra i FOMC. Bland annat frågar sig många om diskontosänkningen räcker eller om även det viktigaste penningpolitiska vapnet, styrräntan, måste sänkas.

Feds nästa penningpolitiska möte är planerat till den 18 september.

Styrräntan i USA låg på 1 procent fram till juni 2004. Sedan dess har Fed steg för steg stramat åt penningpolitiken och höjt styrräntan till 5,25 procent, där den har legat sedan juni i fjol.