Stigell dömd till fängelse

Klicka här för att läsa domen.

Anmäl dig till Realtid.ses nyhetsbrev Finans och Försäkring som skickas ut varje måndag.

Anmäl dig till Realtid.ses nyhetsbrev Juridik som skickas ut varje torsdag.

Stigell dömdes tidigare till 3 års fängelse av tingsrätten, men överklagade det till hovrätten där förhandlingar pågått under våren.

Hovrätten valde dock att inte fria finansmannen, men sänkte straffet med ett halvår eftersom gått så lång tid mellan tingsrättens och hovrättens domar.

Brottsrubriceringen är ”grovt skattebrott” och ”grovt bokföringsbrott” begångna åren 1999 och 2000.

Realtid.se har sökt Stigells advokater Per Lindell på Nordia Law och Ulf Stigare på Ulf Stigare AB, men ingen av dem var omedelbart anträffbara.

Åklagaren Kjell Lilieholm svarade dock i telefon.

Hur går det till nu? Sitter Stigell redan inne eller?

– Han kommer så småningom att få en kallelse från kriminalvården.

– De kommer att se till att Stigell kommer in.

– Och inställer han sig inte blir han efterlyst.

Finns det risk för att han inte kommer att infinna sig?

– Det har jag ingen uppfattning om, men jag träffade Stigells advokat i hovrätten när jag hämtade ut domen, och han trodde nog att Stigell skulle infinna sig för att avtjäna straffet.

”Trodde nog”?

– Det vet bara Stigell själv hur han kommer att göra, men det är inte trevligt att försöka fly ett fängelsestraff.

– Då kan ”råttfällan” slå igen när som helst om man senare skulle åka fast.

– Det går inte att planera sitt liv då.

Var är Stigell nu?

– Så vitt jag vet har han en lägenhet i Monaco.

Är du nöjd med hovrättens dom annars?

– Ja, jag tycker att de gick på min väg fullständigt.

Lilieholm uppger att han för sin del inte kunde göra något åt att straffet inte blev längre.

Den egentliga strafftiden kunde ha blivit åtta år, vilket är ”taket” i straffskalan.

Men detta sänktes till att börja med för att det gått så lång tid sedan brotten begåtts, och att Stigell redan suttit av 1,5 år i fängelse efter att ha dömts för otillåten handel med Skandia-aktier.

Lilieholm är inne på att Stigell och hans advokater medvetet fördröjt rättsprocessen, så att det i slutändan skulle bli ett kortare fängelsestraff.

– De har inte jobbat så fort med ärendet, och har väl inget emot att det dragit ut på tiden.

– Det är bara om man djävlar sig och vill ha ett lågt straff, som det är bra – att man skjuter problemet framför sig och hoppas på sänkt straff, vilket det också blev här med ett halvår.

Frågan är nu om Stigell kommer att överklaga till Högsta Domstolen.

– Då måste man först få prövningstillstånd i HD, och då krävs det att ett fall har särskilt ”prejudikatvärde”, säger Lilieholm.

– Här handlar det mest om bevisfrågor, men för att HD ska ta upp ett fall så beror ju det på att det ska vara vissa sakfrågor det handlar om.

– Så jag tror inte det är så stor chans att HD tar upp fallet.

Lilieholm har frågat Stigells advokat Ulf Stigare om de kommer att överklaga fallet till HD.

– Då sa han nej, men jag litar inte särskilt mycket på honom.

Själva skattemålet där skatteverket kräver att Stigell återbetalar undanhållna skattepengar, har lagts ned.

Skatteverket missade att anmäla ärendet i tid för att väcka talan i skatteprocessen, så det målet är avvisat.

Det finns ingen chans att staten kommer att få ut pengarna?

– Nej, inte som det ser ut.

Däremot har det i ett delmål i skattefrågan drivits en process där skatteverket haft framgångar mot Stigell.

Dock är det enligt åklagaren oklart om skattepengarna det handlade om kommit till rätta.

– Det är kronofogdens sak att driva in, och det brukar inte vara så lätt i sådana här fall.

– Det är nog inte lätt att få tag i pengar från Stigell.

Enligt Lilieholms beräkningar har Stigell undanhållit skatter och arbetsgivaravgifter på totalt över 100 miljoner kronor.

Det utgörs av 50-60 miljoner kronor i arbetsgivaravgifter, och att 96 miljoner kronor tagits ut från bolag vilket enligt Lilieholm är att betrakta som inkomster för vilka skattesatsen är 60 procent.

Enligt åklagaren hade Stigell en strategi med att i hovrätten försöka förhandla till sig ett lägre straff genom att få till en så kallad ”plea bargain”.

– Han förde en ”lös diskussion” om att han kunde acceptera vissa saker i utbyte mot att jag inte skulle ta upp andra, berättar Lilieholm.

Men åklagaren slog dövörat till det.

Frågan är nu om andra som skatteplanerar via bolag i skatteparadis, har skäl att bli oroliga efter hovrättens dom.

– Det tycker jag att de ska vara, säger åklagaren Kjell Lilieholm.

Stigells upplägg gjordes genom en färdig lösning som köptes från bolaget Utlandsjuristen.

– Hovrättsdomen är ett direkt underkännande av Utlandsjuristens paket i form av offshore-bolag, trust och trustee, säger Lilieholm.

Upplägget innebär att det är omöjligt att för utomstående spåra vem som äger vissa tillgångar som officiellt ägs av olika konstruktioner som har officiella företrädare, men där den verkliga ägaren, ”beneficial owner”, är okänd.

– Jag har kallat det för ett renodlat bulvanskap, vilket jag fortfarande anser det handlar om, säger Liliholm.

En skatteprincip kallas dock ”genomsyn” och innebär att det inte går att skatteplanera genom att gömma sig bakom en konstruktion.

– Med en ”genomsyn” tar man bort det ledet.

Lilieholm medger dock att han än idag inte vet säkert om det verkligen är Stigell som är beneficial owner till de skatteparadisbolag han anses stå bakom i det här ärendet.

– Vi får inte ut uppgiften, men på ett sätt vet vi eftersom det gick väldigt bra att säga vad Stigell inte var i andra avseenden.

– Så då kunde de också ha sagt att Stigell inte var beneficial owner, om det var sant.

Men något sådant uttalande gjorde inte myndigheten i skatteparadiset eller Stigell.

– Det tolkar jag som att Stigell är beneficial owner i det här fallet.

Det är inte förbjudet att säga att Stigell inte är något, men enligt lagen är det förbjudet för myndigheterna i skatteparadiset att säga vem som är beneficial owner.

Åklagaren Kjell Lilieholm beklagar Stigells agerande, och anser att Stigell är så begåvad att han lätt skulle kunna vara mångmiljonär utan att ha gjort några oegentligheter.

– Han skulle ha varit mångmiljonär även om han skattat för pengarna enligt alla konstens regler.

– Men Stigell har tyvärr moraliska brister.

Lilieholm pekar på att Stigell gick så långt som att även lura sina partners i affärsupplägget kring bolaget Drax Holding som hela härvan handlar om.

Av de it-bolag som såldes in till Drax mot betalning med Drax-aktier, hittade Stigell enligt åklagaren på ett bolag som såldes in för 8 miljoner kronor fast det bolaget inte existerade i verkligheten.

– Det vara bara luft – ett ”tankefoster”.

– Han hade hittat på det med ett lånat registreringsnummer på bolaget, från ett av sina egna offshore-bolag.

– Det här visar att Stigell har en rutten moral rakt igenom, säger Lilieholm.

– Det var så uppenbart. Ingen hade någonsin sett spåren av det här påhittade bolagets verksamhet.

– Och värderingen till 8 miljoner kronor, hade hittats på av Stigell själv.

– Det var uppgifter från honom själv. Allt var en bluff.

Det är enligt åklagaren i sig ett skäl för gamla aktieägare i Drax att stämma Stigell för bedrägeri.

Det var mitt under it-bubblan som Stigell genom olika affärer skapade intresse för det börsnoterade bolaget Drax, vars värde på börsen som mest var uppe i 4-5 miljarder kronor.

Men själv sålde Stigell av sina Drax-aktier så fort han kunde, och gömde pengarna i skatteparadis – trots att han lovat vara långsiktig ägare.

– Drax var en helt sanslös konstruktion. Stigell skapade inget nytt genom att göra konstruktionen.

– Han red på it-vågen, men Drax hade ingen substans.

Om att hovrätten innebär att Utlandsjuristens skatteupplägg underkänns, kommenterar åklagaren att Utlandsjuristen själva skriver i en egen bok en viss reserveration för skattskyldiga i Sverige att använda skatteupplägget.

– Utlandsjuristen själva varnar för att skatteverket kan ha rätt att göra en ”genomsyn”, och se igenom bulvanförhållanden, säger Lilieholm.

– Det är ganska intressant på många sätt.

Lilieholm själv ger ekobrottsmyndighetens ”ekorevisor” Carl Ossmark en stor del av äran för framgångarna i Stigell-målet.

– Det är i stort sett han som har drivit fallet. Ossmark är en mycket duktig och kvalificerad person.

Realtid.se har sökt Ossmark, men han var på semester i New York.

En fråga är nu om ekobrottsmyndigheten kommer att inleda en stor kampanj och jaga misstänkta svenska skattefuskare med bolag i skatteparadis.

– Det gör vi redan i olika sammanhang, men det är inte utan vidare som vi får kännedom om de trustbolag och truster som är inblandade i sådana här upplägg.

– Får vi information om sådana, så kan vi börja nysta i det.

– Men som utgångspunkt är det inget som är allmänt känt.

– Får vi in en anmälan om ett sådant här fall, så tittar vi givetvis på det.

Ger Stigell-domen möjligheter att exempelvis komma åt Ingvar Kamprad och hans avancerade skattekonstruktioner kring Ikea?

– Det kan jag inte svara på. Det finns så många olika typer av bolag, och det är inte alla som är offentliga.

– Jag kan inte svara på det utan att analysera det ordentligt först.

– Men i Stigell-fallet var det så tydligt allt som skett.

Ekobrottsmyndigheten fick där kännedom om Stigells skatteparadisbolag utifrån vad han själv uppgav i rättegången om hans otillåtna handel med Skandiaaktier.

– Där sa Stigell själv att han var den som fick all ”reveny” från offshore-bolaget.

– Så vi spann vidare på den tråden.

Där var det alltså Stigell som fick ”reveny” från de transaktioner som Stigell var inblandad i då, enligt åklagaren.