"Stenbeck snodde vår logga"

Det berättar en källa från Fagersta, efter att Realtid.se häromveckan skrev om renoveringen av Stenbecks-huset i Stockholm som pryds av symbolen i entrén.

”Ian…

Med glimten i ögat måste jag påminna dig om att den oljekaskade du hänvisar till är vad vi f.d. och nuvarande Fagerstabor kallar Fagerstaliljan…

Du kanske redan vet detta men, symbolen kommer från Fagersta Bruks AB som Janne tog med sig när han lade ned bruket i Fagersta (med hjälp av företagsdoktorn Ulf af Trolle) på 80-talet.

Det är ganska många Fagerstamänniskor som är stolt över den loggan, det är långa anor av ståltradition som ligger i den symbolen… Det är värt ett extra reportage bara om denna symbol tycker jag iaf. 😉

Best Wishes/MVH

Benny”

Det är tidigare Fagersta-bon Benny Nietsche som hör av sig.

Fagersta med i dag cirka 14.000 invånare, ligger 6 mil norr om Västerås.

– Jag är uppvuxen där och bodde i Fagersta ungefär tills jag var 28 år, berättar han.

Är den här ”Fagersta-liljan” en symbol för orten?

– Många som har vuxit upp i Fagersta såg alltid liljan som symbol för Fagersta Bruks AB.

– I stort sett hela bygden var uppbyggd kring det bolaget.

– Man såg liljan överallt.

Är det en blomma som förekommer i trakten?

– Det vet jag inget om. Det enda jag känner till är ”Fagersta Bruks-liljan” – ”Fagersta-liljan”.

Nu finns det exempelvis ett köpcentrum i Fagersta som heter Fagersta-liljan.

Fagersta Bruks AB i sig finns alltså inte kvar längre utan är nedlagt för många år sedan.

Delar finns kvar såsom Fagersta Stainless, och nu har det stora internationella företaget Seco Tools axlat den ekonomiska manteln i Fagersta som ortens bruksföretag som anställer många.

Av ”företagsdoktorn” Ulf Af Trolles memoarer framgår att det var han som fick folk att förstå och inse att Fagersta Bruks AB inte gjorde det bästa stålet till det bästa priset, till rätt kostnad.

Bolaget var inte effektivt eller internationellt konkurrenskraftigt, så stora delar fick läggas ned.

Nedläggningsarbetet inleddes under 70-talet och förverkligades under början och mitten av 80-talet då de sista delarna stängdes ned.

Intressant att hela Kinnevik nu har fått Fagersta-liljan som symbol?

– Ja, visst är det kul på något sätt, säger Nietsche.

Myten på orten är att det utan pengarna från Fagersta Bruk, inte skulle ha funnits TV3 som Stenbeck senare startade.

Det är rykten och vad man hör sägas ”lite mytiskt” på orten.

Det är skrönor och samtal som pågår hos folk i var mans mun.

Frågan är då hur Stenbeck kunde få kapital att starta nya projekt som TV3 från Fagersta Bruk, om det bolaget gick så dåligt att det fick läggas ned.

En förklaring är att stålverket som utgjorde Fagersta Bruk, monterades ned och såldes till Taiwan.

Det kom över folk från Taiwan till Fagersta som tog ner hela anläggningen och transporterade den till Asien.

Anställda på matställen i trakten fick taiwaneserna som gäster, men begrep inte ett ord av vad de sa.

Trots allt så uppges det inte vara så att Stenbeck är ökänd hos alla i Fagersta-trakten.

Men fackföreningarna sägs ha sina ståndpunkter.

– Ring till stål-fackföreningarna i Fagersta och fråga vad de tycker, säger en källa.

– De blev inte glada över alla jobben som försvann.

Hur många var det som blev av med jobben? Tiotusentals?

– Det var bra många i alla fall.

Tusentals?

– Ja.

– Ring till LO och fråga lite om historiken kring nedläggningen av Fagersta Bruk och så, säger källan.

Hela Kinnevik är värt 26 miljarder kronor på börsen enligt Bloomberg, vid en börskurs på knappt 100 kronor.

Familjen Stenbeck äger drygt 12 procent av bolaget.

Kinnevik presenterade den 23 juli sin resultatrapport för det andra kvartalet.

Där framgick att bolagets aktieportfölj var värd 29 miljarder kronor.

Portföljen ökade i värde med 22 procent under första halvåret.

Kinnevik själva beskriver sin strategi som en inriktning på tillväxtbolag i tre affärsområden:

1) Onoterade kärninnehav (kartong- och pappersbolaget Korsnäs, aktier i Bergvik Skog)

2) Noterade kärninnehav (Millicom, Tele2, MTG, Transcom, Metro)

3) Nya investeringar (”att finna nya investeringar i företag i tidiga skeden med betydande tillväxtpotential”)