Spekulation fortsätter pressa kronan

Till stor del beror pressen på kronan på att det helt enkelt inte går att spekulera mot den lettiska laten.

– De utländska hedgefonder och så vidare som låg bakom spekulationen mot kronan i början av 1990-talet, de har inte tillgång till latmarknaden eller någon av de baltiska marknaderna på det sättet, säger Johan Javéus, chef för valutaanalys på SEB.

– Så den typen av spekulation är i princip omöjlig att bedriva.

– I princip finns det ingen likviditet i marknaden. För att kunna sälja laten måste du först på tag på dem. Och då måste någon vara villig att sälja dem till dig.

I stället för laten har många valutaspekulanter i stället riktat in sig på den svenska kronan.

Trycket på den lettiska finansmarknaden såg ut att öka ytterligare i dag. Den baltiska centralbankens inlåningsränta, för insättningar över natten, steg med en procentenhet till 25 procent på torsdagen. I onsdags rusade den upp från 12,5 till 24 procent.

I kölvattnet på ränterusningen i onsdags tvingades Lettlands finansdepartement bland annat ställa in en schemalagd emission av statsobligationer för motsvarande 700 miljoner kronor.

En strimma av hopp letade sig in på den lettiska finansmarknaden på torsdagen, sedan IMF uppgett att man kommer att göra ett uttalande om Lettlands statsbudget senare på dagen. Den lettiska laten, som handlas i en korridor mot euron, stärktes efter IMF:s besked till sin högsta kurs mot euron sedan i mars.

Lettlands centralbank har som spärr för sina stödköp satt ett golv för laten på 0:7098 per euro, vilket kan jämföras med prisnivån 0:707 lat per euro på torsdagen.

Samtidigt steg räntorna för lån över natten mellan bankerna i Riga på torsdagen till den nya rekordnivån på 16,8 procent.

Krisen i Riga är ett resultat av en utdragen spekulation mot den lettiska regeringens valutaregim, enligt vilken den lettiska laten ska hållas stabil mot euron. Detta mål har tvingat centralbanken i Riga att göra massiva stödköp av laten, vilket gjort att det uppstått likviditetsproblem i banksystemet.

Det kritiska läget förvärras av den osäkerhet som råder kring framtida utbetalningar av Lettlands stödpaket från IMF, EU och Sverige.

Recessionen och ett skenande budgetunderskott har gjort att Lettland utan stora nedskärningar av de offentliga utgifterna, ännu ej godkända i parlamentet, inte uppfyller de villkor som gäller för stödpaketet.

Lettlands premiärminister Valdis Dombrovskis och hans regeringskollegor har hittills avfärdat kritikernas krav på en devalvering och siktar på en att införa euron 2012-2013. Han har sagt sig räkna med att säkra en utbetalning från stödpaketet i juli i år.

Nordeas vd Christian Clausen säger i en intervju med Reuters att banken har beredskap för en eventuell devalvering av den lettiska valutan.

– Vi har identifierat kunderna som vi tror kommer att påverkas av en devalvering eller av den nedgång som vi ser, säger han.

– Vi vet precis vilka exponeringar vi har och vi har justerat för riskerna, fortsätter han.

Han vill inte själv spekulera i om en devalvering kommer eller ej.

– Jag vill inte gissa om framtiden. Jag säger bara att det är möjligt och att det är ett av de scenarier som vi arbetar med, säger Clausen till Reuters.

Nordea har utestående lån i de baltiska länderna på 7,5 miljarder euro, runt 80 miljarder kronor. Det är mindre än vad Swedbank och SEB har.