Slutförhandling om grekiskt stöd

Med en statsskuld som överstiger värdet av all grekisk produktion under ett år, krympande ekonomi, gigantiska lånebördor som blir allt dyrare att underhålla, och en fackföreningskår som inte tvekar att dra ut på gatorna i protest mot hårda åtstramningspaket har den grekiska regeringen sin uppgift klar för sig.

EU och IMF har utlovat ett stöd under ett första utbetalningsår på totalt 45 miljarder euro för att lugna skeptiska långivare på den internationella marknaden, och Grekland har gjort i stort sett allt utom att be om pengarna.

Tidigt på onsdagen satte sig den grekiske finansministern Giorgos Papakonstantinou med representanter för EU-kommissionen, Europeiska centralbanken (ECB) och IMF för att slutförhandla villkoren för pengarna.

Samtalen har försenats av flygkaoset som följt på den isländska vulkanaskan, och väntas pågå i över en vecka.

Många viktiga detaljer i omvärldens erbjudande är ännu outredda, bland annat vilken ränta Grekland ska betala för nödlånen.

Förhandlingarna ska enligt ett uttalande från det grekiska finansdepartementet handla om ”ett treårigt program för den ekonomiska politiken,” som kan ”stöttas finansiellt av euromedlemmar och IMF om grekiska myndigheter begär att mekanismen aktiveras.”

Få tvivlar längre på att Grekland kommer att begära hjälp.

”Den avgörande stunden är här för ett beslut som kommer att avgöra landets framtid,” skrev grekiska finanstidningen Imerisia på onsdagen.

”Det finns inte mycket manöverutrymme, och som ett resultat framstår vägen till nödhjälpsmekanismen som enkelriktad,” skrev tidningen.

Men den grekiska väljarkåren är allt mer otålig. Efter en vinter av nyheter om sänkta löner för offentliganställda, höjda skatter och försämrade pensioner tror nu tre av fyra greker att nödhjälp från EU innebär ytterligare försämringar i deras levnadsstandard.

En halv miljon tjänstemän tänker därför strejka på torsdag, för fjärde gången i år.