Slopade avgifter för vissa ger jobb

I it-bubblans Sverige på 90-talet skulle vi leva på att göra hemsidor åt varandra. I Göran Perssons visionära Sverige skulle vi leva på att byta gardiner åt varandra.

I lördags sa Fredrik Reinfeldt i Ekots lördagsintervju i radion att han ”ska titta på att helt ta bort tjänstebeskattningen när det gäller arbetsgivaravgifter”. Då kanske många ropade hej. Men det gäller inte alla tjänster.

Moderaterna lutar sig på en statlig utredning av LO-ekonomen Dan Andersson från 1997.

Förslaget kostar 5,8 miljarder kronor att genomföra och moderaterna säger att det ger mellan 25.000 och 50.000 nya jobb.

Det är ”pigjobben” som dyker upp på nytt – nu utan arbetsgivaravgift istället för som ett avdrag i självdeklarationen. Det gäller städjobb till privatpersoner, inte till företag. Och det gäller restaurangbranschen, alla transporter inom landet utom flyget, frisörer och skönhetssalonger. Och även reparationer av bilar och hushållsmaskiner.

– Huvudskälet till att utredningens förslag inte genomfördes var att Göran Persson efter kongressen -96 och inför valet -98 valde att helt gå på en väldigt traditionalistisk linje och satsade alla pengarna på att höja bidragen, säger Anders Borg, moderaternas chefekonom, till Realtid.se.

Vad tjänar Sverige på att slopa arbetsgivaravgifterna för tjänsteföretag?

– Huvudeffekten är en kraftigt högre sysselsättning. Och givet att vi har ett väldigt stort utanförskap så finns det dels samhällsekonomiska vinster när många kan komma ur ett bidragsberoende. Och dels arbetsmarknadspolitiska vinster när folk kommer in på riktiga jobb, och det är effektivare än arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Vilken är fördelen att göra så jämfört med att sänka arbetsgivaravgifterna totalt med samma belopp?

– För att sänkta arbetsgivaravgifter ska ge nya jobb så måste det först slå igenom på priserna och sen på konsumenternas beteende. För det första måste det då vara inom ett område där det råder bra konkurrens så det inte istället leder till ökade bolagsvinster. För det andra att det är varor som är priskänsliga. Och vi vet att hushållsnära tjänster och bilreparationer är jobb som kan ersättas med eget arbete eller svart arbete, så det här är bland de mest priskänsliga varorna och tjänsterna.

– När man höjer eller sänker priset så påverkar det konsumtionen i hög grad. Och det tyder på att den samhällsekonomiska kostnaden för att ha höga skatter på dessa områden är osedvanligt högt. Det är farligare att ha höga skatter här än inom exportindustrin eller byggindustrin.

– Den andra faktorn är att priskänsligheten ska slå igenom i ökad sysselsättning och inte bara i stigande löner. Därför har byggindustrin valts bort.

Men i dag hotas jobb inom bygg, it och finans av utflyttning till låglöneländer. Borde inte dessa branscher främjas av sänkta arbetsgivaravgifter?

– Det finns många skäl för vår modell – Det finns ett antal kritierier som ska vara uppfyllda för att det ska fungera: normalt ska det röra folk som har en svagare förankring på arbetsmarknaden och inte är företrädda av en stark fackförening, som inte har alltför hög utbildning, det bör i högre grad rikta sig mot kvinnor än män och det bör i huvudsak inte rikta sig till höglönegrupper, enligt aktuell forskning. Inom bygg-, export- och finanssektorn uppfylls inte de kriterier som leder till nya jobb.

Så det är bättre att göra en begränsning till vissa tjänstejobb?

– Det är ingen överdrift att säga att det är tre fyra gånger så effektivt i sysselsättningstermer som en generell sänkning av arbetsgivaravgifterna.

För att dyka ned i ett gränsdragningsproblem, det finns företag som kommer att slippa betala arbetgivaravgifter för en del av personalen medan en annan del av personalen inte berörs om den här reformen genomförs. Vad ska gälla för till exempel ett bussbolag där hälften av trafiken sker inom landet och hälften går över sundet, ska de slippa arbetsgivaravgifter för den trafik som sker inom landet?

– Det är klart att det finns ett sånt gränsdragningsproblem. Då får företaget redovisa de som jobbar på inhemska busslinjer för skattemyndigheten.

Och ett städföretag med låt säga tio anställda städare och två som arbetar med administrativa saker, är det vanliga arbetsgivaravgifter för de på kontoret?

– Vi har inte tittat på en sån avgränsning. Det är inte meningen att kontorspersonalen ska räknas av, inte heller ska ekonomiasstistenten räknas av på ett restaurangföretag eller personalchefen på ett större företag. Utan den slopade arbetsgivaravgiften ska gälla hela verksamheten.

Anders Borg återkommer till att det finns ett gränsdragningsproblem.

– Det finns två sätt att agera. Det ena är att göra ingenting – det är den väg regeringen valt, och då har vi skattat sönder hela tjänstesektorn. När man gjorde beräkningen 1997 så kostade det lika mycket som i dag för det har inte tillkommit några jobb på tio år. Det skulle då kosta 5,8 miljarder då och lika mycket i dag. Det andra alternativet är att man får acceptera att det finns vissa gränsdragningsproblem

Ska staten vara generös då?

– Ja, så länge det rör sektorer där det kan ha stor sysselsättningseffekt. Det är prövostenen om man ska inkludera eller exkludera en bransch.

Finns det en risk att koncerner verksamma i olika branscher då lägger över sysslor i företag i arbetsgivaravgiftsbefriade branscher?

– Ja, men den då får skattemyndigheten göra en rimlighetsbedömning.

Läkaren Christina Doctare, som kandiderar till riksdagen som kristdemokrat, har efterlyst ett botavdrag, med en avdragsrätt på 35.000 kronor vilket hon hävdar skulle ge 20.000 nya jobb läs här, där förebyggande hälsovård kulle bli billigare. Ska massörer, akupunktörer och terapeuter slippa betala arbetsgivaravgifter i ert förslag, ingår det kanske i begreppet ”skönhetssalonger”?

– Man kan man absolut fundera på om inte dessa företag bör ingå. För där uppfylls villkoren att man annars riskerar att få mycket svartarbete och att det finns hård konkurrens. Så det går att argumenera för att ett antal små branscher borde tillföras listan. Uppfyller de kriterierna, så är inte vi främmande för det.

Är ni eniga om det här i Alliansen?

– De andra har uttalat sig väldigt positivt och nu ska vi förhandla.

När kan det genomföras?

– Vi har ambitionen att ta det första steget i budgeten nu i maj. Ambitionen är från januari 2007, men i vilket fall under mandatperioden.