Skifte i USA-policy mot Kina

År 2004 sa USA:s utrikesminister Colin Powell att relationerna med Kina var de bästa sedan president Nixon besökte Kina 1972.

Tre år senare uttrycker landets vicepresident, Dick Cheney, oro över Kinas militära upprustning, samtidigt som amerikanska kongressledamöter pushar för hårdare tag gentemot Kina.

Relationen mellan de två länderna blev inte bättre av att USA i måndags verkställde sitt hot om att dra landet inför Världshandelsorganisationen.

USA hade två klagomål: piratkopieringen av amerikanska varor samt marknadshinder som gör att kineserna inte får tillgång till de lagliga versionerna av amerikanska varor.

– Otillräckligt skydd för immaterialrätten i Kina kostar amerikanska företag och arbetare miljarder dollar varje år, och i många fall utgör det också ett allvarligt hot mot konsumenterna i Kina, USA och resten av världen, sade USA:s handelsrepresentant Susan Schwab i måndags.

Handelsministern Carlos Gutierrez har tidigare uppskattat att kinesisk piratkopiering av cd- och dvdskivor kostar amerikanska företag 2,3 miljarder dollar om året.

Kinas handelsministerium gick snabbt till motattack.

– Det här skadar allvarligt handelsrelationerna som de två parterna har byggt upp, sa Wang Xinpei, som är myndighetens talesman.

Men kanske borde Wang inte vara så förvånad. Den senaste tiden har relationerna mellan de två länderna blivit mer och mer ansträngda. Experter, bland annat på den respekterade tankesmedjan Council on Foreign Relations, varnar för ett skifte i amerikansk policy gentemot Kina. Den 35-åriga inkluderingspolitiken börjar tappa stöd.

Anledningen är att Kina växer ekonomiskt och även militärt, vilket många amerikaner ser som ett hot. USA:s och Kinas intressen är inte förenliga, brukar det heta.

Vita Husets WTO-beslut kom efter en omfattande kampanj från kongressen, som för närvarande styrs av demokraterna.

Det nya styret, med New York-senatorn Chuck Schumer i spetsen, kräver hårdare tag mot Kina, inte minst för att jämna ut det växande handelsunderskottet USA nu har gentemot landet.

Det uppgår nu till 233 miljarder dollar, eller 1,6 biljoner kronor. Underskottet skylls på den kinesiska valutan, som de anser vara kraftigt undervärderad.

Före regimskiftet i kongressen föreslog Schumer en 27-procentig tullavgift på kinesiska exporter till USA, men drog tillbaka sitt förslag efter påtryckningar från Bush-administrationen. Nu har han dock lovat att ta upp frågan igen.

En annan faktor är outsourcing. Mellan 2000 och 2003 försvann nästan tre miljoner fabriksjobb från USA. Många av dem – men långt ifrån alla – har gått till Kina.

Enligt nyhetsrapporter ska Kina nu köpa amerikanska produkter till ett värde av nästan 90 miljarder kronor i ett försök att ”lätta upp” stämningen.

Ett hundratal amerikanska storföretag gör affärer i Kina och cirka 20.000 har så kallade joint ventures med kommunistregimen.

Även USA har försökt att tona ner eventuella konsekvenser av sitt beslut.

Susan Schwab har till exempel understrukit att deras agerande i piratkopieringsfrågan “inte ska ska ses som fientliga aktioner mot Kina”, utan snarare som en helt normal dispyt mellan två handelspartners.

Enligt Stephen Roach, Morgan Stanleys chefsekonom i New York, kommer det nog bli mer av den varan framöver. Han menar att det är mycket troligt att USA kommer att införa handelssanktioner införs mot Kina redan detta år.

”Det har stöd från båda partier”, skriver han på investmentbankens hemsida

”Efter år av snackande och gormande verkar protektionism inte längre vara något tomt hot. Den här gången verkar det vara på riktigt. Jag misstänker att en protektionistisk handels- eller valutalag kommer träda i kraft före slutet av 2007”.

De kinesisk-amerikanska relationerna har gått upp och ner sedan president Nixons besök i landet 1972. Den genomgående policyn har dock varit ”engagement” – att man uppmuntrar positiva reformer i landet genom att låta det delta i världssamfundet, istället för isolera det.

Det har stormat vid flera tillfällen, speciellt när ordet ”Taiwan” kommit upp på tapeten. USA är förbundet i lag (Taiwan Relations Act) att försvara ön mot ett eventuellt angrepp. År 2005 godkände Kina en lag som gav armén tillstånd att anfalla Tawian om de försökte göra verklighet av sina självständighetskrav.

Relationen fick också en rejäl törn i maj 1999, då amerikanska plan bombade den kinesiska ambassaden i Belgrad under sitt angrepp mot Serbien. Även massakern vid Himmelska fridens torg fick negativa konsekvenser.

Efter terrorattackerna den 11:e september 2001 klev dock Kina fram som en välkommen partner i kampen mot terrorismen. De som argumenterat att Kina var det största hotet mot amerikansk säkerhet fick lämna plats när kikarsiktet ställdes in på Mellanöstern.

USA var ledande i kampanjen för att få med Kina i WTO och förra året gick Kina förbi Mexiko – som var tvåa efter Kanada – på listan över USA:s största handelspartners.

Enligt Council on Foreign Relations steg handeln mellan de båda länderna från fem miljarder dollar 1980 till 231 miljarder dollar 2004.

I slutet av förra året meddelade Kina att de har sju biljoner kronor i valutareserv. Ungefär tre fjärdedelar är i amerikanska dollarsedlar. Skulle Kina välja att sälja ut en del, vilket de bland annat hotade med i januari 2006, skulle dollarkursen dala och konsekvensen skulle kunna bli förödande för amerikansk ekonomi.

Enligt de flesta bedömare har dock Kina inget intresse av att slå ut den amerikanska marknaden – deras största handelspartner efter EU. Dessutom skulle värdet på dollarna de inte säljer ut sjunka dramatiskt.

”Därför är det extremt osannolikt att Kina skulle göra någonting som skulle skada deras egen budgetbalans”, skriver Morgan Stanley-ekonomen Stephen Jen i ett uttalande.