Skärpt kinesisk patentlag skakar utlandsföretag

Det skriver Financial Times.

Den nya lagen kan träda i kraft redan i år.

En annan skärpning av reglerna som är på gång är principen med ”absolut nyhetsvärde”, som innebär att det kommer att bli svårt att få kinesiska patent för uppfinningar som redan används utomlands.

– De föreslagna regeländringarna innebär en ökad utmaning för utländska företag som uppfinner i Kina, säger Elliot Papageorgiou till Financial Times. Han är patentkonsult på Rouse & Co i Shanghai.

De flesta utlandsföretag som hittar på nya uppfinningar i Kina, ansöker sedan tidigare i första hand om patentskydd i sina hemländer. Där kan patentansökningar kan skrivas på modersmålet av rådgivare som är vana vid hemlandets patentlagstiftning.

Det förekommer att multinationella företag skickar kinesiska uppfinnare till företagets hemland för att arbeta där tillfälligt, så att nyckelpatent kan registreras där utan snabb kännedom för kinesiska konkurrenter.

Men om den nya lagen träder i kraft, blir utlandsföretag tvungna att skriva sina patent på kinesiska för uppfinningar gjorda i Kina.

Eftersom den kinesiska patentlagstiftningen bara är några år gammal, finns det relativt få kinesisk-språkiga advokater som är erfarna inom detta område.

– Marknaden är inte riktigt redo vad gäller utbudet av juridisk kompetens på hög nivå, säger Tony Chen till FT. Han arbetar på advokatbyrån Jones Day.

Enligt Chen är utlandsföretag oroade över de nya kinesiska kraven.

– Utlandsföretagen måste därmed förlita sig på folk i Kina att skriva patenten på ett språk som utlandsföretagen inte förstår. Och hur ska de kunna förklara problem som uppstår, om de inte ens förstår språket? undrar han.

Kinesiska företaget ZTE som tillverkar telekomutrustning, har kommit med vissa förslag till kinesiska regeringen om de nya patentreglerna. En särskild aspekt som ZTE tar upp är att bolaget utvecklar en del uppfinningar i en samverkan mellan utvecklingsavdelningar i Kina och utomlands.

– Det kommer att bli svårt att definiera var uppfinningarna har gjorts, säger ZTE i en kommentar enligt FT.

– Den nya regeln kommer inledningsvis att bli opraktisk, men företagen kan lära sig att anpassa sig till den, säger Hal Wegner till FT. Han är patentexpert på advokatfirman Foley & Lardner.

Kinas nya patentregler kommer på tal samtidigt som patentansökningarna i Kina ökar kraftigt, liksom stämningarna från företag som anser att andra företag gör patentintrång.

Annars har Kina i flera decennier varit känt som patentstöldernas mecka, och landets regering har haft en uppförsbacke i sin strävan att övertala kinesiska och utländska företag att lita på Kinas patentlagstiftning för att skydda värdefulla uppfinningar.

Antalet patentansökningar i landet är nu de högsta i världen. Vid år 2000 låg nivån på under 200.000 patentansökningar i Kina per år, och sedan dess har det varit en väldigt hög och stabil tillväxt till nästan 700.000 patentansökningar i fjol enligt kinesiska myndigheten SIPO (State Intellectual Property Office).

Det kan jämföras med USA eller Japan där nivån låg under 500.000 patentansökningar i fjol i respektive land.

Samtidigt uppstår numera 4.000 rättsliga patenttvister per år i Kina, vilket till och med är mer än det gärna rättsprocessande USA:s nivå på knappt 3.000 patenttvister per år.

Juridisk expertis i Kina hänför utvecklingen till kinesiska regeringens kampanj för att uppmuntra kinesiska företag att vara noggranna med att skydda sina uppfinningar med patent.

Stora reklamtavlor vid motorvägen i Shanghai basunerade nyligen ut klämkäcka reklamslogans om detta, och en del kinesiska företag får statliga ersättningar för att täcka kostnader för patentansökningar.

Huvuddelen av de kinesiska patentansökningarna är så kallade ”mini-patent” som ger skydd i tio år med lägre patentavgifter och krångel, och mindre utredningar av patentansökningarna än de 20-åriga patent som är standard utomlands.

Enligt en expert är kraven så låga i Kina att man kan få en patentansökan på hjulet godkänd, men även detta håller på att ändras i och med förändringarna för patentlagstiftningen.

– Inte nödvändigtvis alla de nya kinesiska patentansökningarna görs av samma skäl som i väst, men de höga nivåerna indikerar ändå att folk ger en större uppmärksamhet åt värdet av patent, säger Tony Chen på advokatbyrån Jones Day i Shanghai till Financial Times.

Han noterar att de många patenttvisterna i Kina är en reell reflektion av kraften i kinesiska patent.

– Det finns ingen statlig ersättning för att inleda patenttvister i Kina, så det finns inga sådana skäl till de många patenttvisterna, säger Chen till FT.

Experterna anser enligt FT att de många kinesiska patentansökningarna som ökar mer än 20 procent per år, visar på en fundamental förändring av den kulturella inställningen till privat egendom i landet, och särskilt ”intellektuell” egendom såsom patent.

Detta trots att den kinesiska lagstiftningen för att skydda patent ännu lämnar en del i övrigt att önska.

– Kommersialiseringen av intellektuell egendom i Kina är bara i sin linda, säger Catherine Sun till FT. Hon är patentexpert på advokatbyrån Foley & Lardners Shanghaikontor.

Med kommersialisering avses här åtgärder för att tjäna pengar, exempelvis genom att söka patent för att tjäna pengar på uppfinningar.

Denna nya attityd speglar sig både hos kinesiska och utländska företag. De senare var tidigare motvilliga till att ansöka om patent i Kina, men betraktar det nuförtiden alltmer som ett vapen i konkurrensen med kinesiska företag.

Annan expertis pekar på att Kinas utveckling vad gäller patent, följer samma väg som i Japan och Sydkorea.

– Det är spännande att se Kinas ekonomi för intellektuell egendom som en blomsterknopp som håller på att vakna, säger Scott Warren till FT. Han är patentexpert på konsultföretaget Kroll.

Samtidigt är det fortsatt svårt för företag att följa upp och tillgodose att ingen inkräktar på företagets patent.

– Det finns fortfarande stort utrymme för att förbättra upprätthållandet av kinesiska patent, säger Elliot Papageorgiou på Rouse & Co till FT.

Det är mycket svårt att bevisa för en kinesisk domstol att någon har inkräktat på ett patent. Nyckelaspekter av inkräktandet måste beläggas, vilket är mycket mer krävande än exempelvis i amerikanska domstolar. Alla steg i processen måste bevakas av en statlig tjänsteman.

Hittills har utdömda skadestånd i kinesiska patenttvister varit begränsade, men det kan enligt FT komma att förändras.

I ett aktuellt rättsfall har kinesiska företaget Chint stämt franska konkurrenten Schneider Electric för patentintrång.

En lokal domstol har i det ärendet dömt Schneider att betala 261 miljoner kronor i skadestånd, det högsta någonsin i en kinesisk patenttvist.

Om domen står fast efter överklagan, kan den uppmuntra ännu fler patenttvister, och även ännu fler patentansökningar i Kina.

Ian Hammar

[email protected]

08-545 87 151