Okända skattefällan med ISK och orimliga löften

Det är kallt ute, men på Stockholmsbörsen är temperaturen hög. Börsbarometern är tillbaka i nytt format och det pratas ISK-fällor och basmetaller.

Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

2026 har inletts starkt. Svenska storbolag har lyft index till nya rekordnivåer, samtidigt som USA brottas med en tydlig AI-svalka. Uppgången i Sverige är dock smal. Bank, verkstad och försvar driver – medan småbolagen fortsatt släpar efter.

”Det är “more of the same”. OMXS30 går starkt, men många sparare känner inte igen sig i sin egen portfölj”, konstaterar David Ingnäs, ekonomijournalist på Dagens PS.

Högtryck: Essity och bortglömda jättar

Veckans högtryck från Davids sida är Essity. Bolaget knoppades av från SCA 2017 och har sedan dess haft en betydligt svagare utveckling än börsen i stort.

Ändå är det en global jätte. Över en miljard människor använder dagligen bolagets produkter. Från blöjor till hygienlösningar för offentliga miljöer.

”Hade det varit ett techbolag med en miljard användare hade värderingen varit en helt annan”, säger Edvard Lundkvist, chefredaktör på Realtid.

Bolaget siktar på “lönsam tillväxt”: 3 procents organisk tillväxt och minst 15 procents rörelsemarginal. Samtidigt finns innovationer i bakgrunden, digitala blöjor och smarta dispensersystem.

Högtryck 2: Nickel i skymundan

Råvarusidan bjuder också på intressanta rörelser. Nickel, som haft tre svaga år bakom sig, har börjat röra på sig.

Indonesien, världens största exportör, har aviserat produktionsbegränsningar för att stötta priset. Det kan på sikt gynna projekt som svenska Rönnbäcken, även om tillståndsprocesserna är långa.

”Det är en strategisk råvara för EU”, säger Edvard.

Lågtryck: AI-evangelismen

Samtidigt har “Magnificent Seven” tappat mark. AI-hajpen ifrågasätts allt mer i takt med att lönsamheten inte motsvarar förväntningarna.

”Varje gång kurserna faller kommer nya bombastiska löften om att alla jobb snart försvinner. Det känns mer som värderingsförsvar än teknisk realitet”, säger Edvard.

Han pekar på risken i att värderingar bygger på framtida scenarier snarare än nuvarande kassaflöden.

”Om någon lovar orimliga saker är det ofta ett tecken på att produkten inte räcker hela vägen ännu.”