"Kan förefalla egendomligt att det här pågått under flera år", säger Skatteverkets säkerhetschef om rekordbedrägerierna.
Säpo-koll blev liggande

Mest läst i kategorin
Skatteverket kan ha blivit lurat på 120 miljoner kronor av tre personer sedan 2004. En av de tre misstänkta är själv anställd vid myndigheten.
En handläggare på Skatteverket häktades i fredags misstänkt för grovt skattebrott och grov trolöshet mot huvudman.
Två andra är häktade i sin frånvaro och befinner sig utomlands, enligt kammaråklagare Ove Lundgren vid Ekobrottsmyndigheten.
Skatteverket har nu inlett en översyn för att undersöka om säkerhetsrutinerna behöver skärpas.
Säkerheten har brustit tidigare.
Under 2006 och 2007 missade en säkerhetshandläggare på Skatteverket att skicka 146 så kallade hemställningsenkäter vidare till Säkerhetspolisen för registerkontroll.
Personer med känsliga arbetsuppgifter anställdes utan att myndigheten visste om de begått brott.
Kontrollerna utfördes i efterhand utan anmärkningar.
Säkherhetshandläggaren anmäldes till personalansvarsnämnden och fick en varning.
– Det har inte med det här att göra, säger Skatteverkets säkerhetschef Anders Kylesten.
– Vi har reviderats av säkerhetspolisen för det här och de har rankat oss som en av de ledande myndigheterna i Sverige.
– Registerkontrollrutinerna är nu helt omgjorda. Det är flera personer som hanterar det nu så att vi minskar sårbarheten. Våra nuvarande rutiner har fått en genomgång, en revision, i slutet av 2008 från säkerhetspolisen som är tillsynsmyndighet.
– Skatteverket har 10.500 anställda. Tio procent av dem omfattas av säkerhetsskyddslagen. Det är olika kontroller för olika anställda.
– Det fall som nu är i media rör en handläggare som inte omfattas av den lagstiftningen och inte är föremål för den här rigorösa säkerhetsprövningen.
– Vi måste reda ut terminologin så att jag svarar på rätt fråga.
– Att personer jobbar i en viss säkerhetsklassad befattning grundar sig på att Skatteverket gör en säkerhetsanalys där vi kategoriserar vilken typ av verksamhet som är samhällsviktig och behöver betecknas som särskilt viktig.
– Därför säkerhetsklassas vissa tjänster. Människorna genomgår då en säkerhetsprövning för att bedöma om de är lämpliga.
– Säkerhetsprövningen består av tre steg. Först referenstagning. Sedan Skatteverkets egen bedömning av om personen är lämplig. Därefter registerkontrollen som utförs av säkerhetspolisen där de tittar på om personen har någon belastning eller förekommer i något register.
– Registerkontrollen kontrolleras av en fristående nämnd som numera heter Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.
– Allmänt är det så att all personal genomgår vid anstallningen någon typ av kontroll. Skatteverket gör referenstagning. De sökande genomgår intervjuer, får enkla och svåra frågor att svara på för att Skatteverket ska kunna bilda oss en uppfattning om att vi anställer rätt personer.
– Alla handläggare genomgår en sådan rekryteringsrutin. Sedan kan det ju vara så att man förändras som person under tiden man jobbar på Skatteverket.
– I de säkerhetsklassade befattningarna har varje chef ansvar att uppmärksamma om medarbetarna förändras i sitt beteende. Det leder till att vi kan göra en omprövning av personens lämplighet.
– Men för dem som inte omfattas av lagkravet, det stora flertalet, är det det vanliga arbetsledningsansvaret man har som chef att utreda om personen behöver kompetensutvecklas eller så. Det skiljer sig inte från andra arbetsplatser.
Vem var chef för den häktade handläggaren i Stockholmsregionen?
– Det har varit flera chefer genom åren. Det kan jag inte svara på. Det har växlat. De uppgifterna har jag inte. Jag pratar med regionskattechefen i Stockholm, Christina Gellerbrant Hagberg.
Har det förekommit bedrägeriförsök med mindre belopp tidigare?
– Förundersökningen får visa vilket belopp det rör sig om här, om det här skulle visa sig vara sant. Åklagaren har ansökt om kvarstad för 120 miljoner kronor.
– Det har tidigare förekommit bedrägeriförsök. Mig veterligen har det inte förekommit sådana här belopp tidigare och jag har jobbat här sedan slutet av 2004.
– Det kan förekomma både små och stora bedrägeriförsök som detekteras av oss.
– Jag kan inte gå in på vilken bedrägerityp det är fråga om här.
Vilket datum fick du först kännedom om det här bedrägeriförsöket?
– I slutet av 2009, i december. Under december och januari utreddes det här av Skatteverket. Omfattningen av det här uppdagades. Vi misstänkte brott och överlämnade omedelbart till polisen, den 26 januari 2010.
Vad uppdagades?
– Signaler ifrån de kontrollrutiner som finns i Stockholmsregionen, att det här är något som inte stämmer.
Kan du vara mer konkret?
– Nej, desvärre kan jag inte vara det utan att diskutera vilken typ av brott det handlar om.
Vad kan du göra för att upprätta förtroende för Skatteverket?
– Det finns mycket mer jag kan säga när åtal har väckts. Alla organisationer kan bli utsatta för bedrägerier. Skatteverket har ju själva upptäckt misstanken om bedrägeri nu.
– I och för sig kan det förefalla egendomligt att det pågått under flera år. Varför det är så kan jag inte gå in på av hänsyn till förundersökningssekretessen. Då stör jag utredningen.
När började det här?
– Enligt vad som framgår av åklagarens häktningsframställan har han spårat det tillbaka till 2004. Sedan får vi se om de misstankarna är riktiga eller inte.
Är du nöjd med din insats?
– Jag är väldigt nöjd med att vi nu uppdagat det här och att vi kan biträda åklagaren. Sedan får vår internutredning visa hur effektiva vi varit i vår detektering. Den frågan vill jag återkomma till när vi vet mera.







