"Sannolikt att Falkengren tvingas avgå"

Realtid.se får tag på Håland per telefon.

Anser du att SEB:s vd Annika Falkengren får sparken på grund av det som framkommer i din kritik?

– Ja, jag anser att det en relativt stor sannolikhet hon kommer att få avgå.

– Det som har överraskat mig mest är att den interna granskningen som Annika Falkengren initierade efter min kritik, är genomförd utan att kontakta mig för att få mer information och dokumentation.

Håland konstaterar dock att banken nyligen har flyttat förvaltningen av den tyska fonden till Stockholm, så att ”front-runningen” som han kritiserat har upphört.

– Men SEB konkluderar ändå att de inte har gjort något fel. Det ser suspekt ut.

Tidigare under tisdagen skrev Realtid.se om det brev med kritik som Håland skickat till SEB:s vd Annika Falkengren.

En halvtimme efter att Håland skickat mejlet med brevet fick han ett mejlsvar där Falkengren angav att hon var på resa, tackade för brevet och att hon skulle återkomma ”asap” (as soon as possible).

– Men hon har inte återkommit. Och så uppger SEB nu att de anser att inga fel har begåtts. Jag är inte imponerad. De anser inte att sina tyska kunder har missgynnats.

– För mig är det ett fullständigt mysterium. Det skulle vara interessant att få veta hur de har kommit fram till den konklusionen.

Kommer du att kontakta SEB:s styrelseordförande Marcus Wallenberg?

– Det kan inte uteslutas, men det är för tidigt att uttala sig om.

– Vi får se vad som händer, men jag har problem med att acceptera utan vidare att den här saken bara självdör efter SEB:s egen granskining som jag inte har förtroende för.

– Dessuten har granskningen inte tagit hänsyn till den dokumentation jag sitter på om det jag tar upp i min kritik.

– SEB har inte frågat efter dokumentationen, men de hade gärna kunnat få ta del av den.

Får Marcus Wallenberg ta del av dokumentationen om han begär det?

– Om SEB:s styrelse vill ta del av materialet, är det klart.

En del kanske menar att du bara är grinig för att du blivit uppsagd från SEB?

– Det kan de gott mena men det som min kritik handlar om känns lite större än sådana synpunkter.

– Ok om jag blivit uppsagd för att SEB ville spara pengar eller för att min långsiktiga performance i aktieförvaltningen hos SEB hade varit dålig; men den var faktisk bra.

–Nu sa jag ifrån för att jag försökte ta tillvara kundernas intressen och tog på mig risken med att försöka stoppa min tidigare chef Gabriel Gemmel för de oegentligheter han planerade.

– Sedan lyckades jag inte stoppa honom i den utsträckning jag velat, men jag fick honom att ändra på sina planer.

– Jag följde bankens egna regler som uppmanar personalen till ”whistleblowing” , och att man i första hand ska ta upp det med sin närmaste chef.

– För mig är det inga problem att sluta på SEB. Jag behöver inte komma tillbaka. Men det är oacceptabelt att chefer på SEB kan bryta mot bankens regler och sparka whistleblowers, men att dessa chefer ändå får sitta kvar.

– Här har SEB problem. Det kommer inte att bli många whistleblowers i SEB om inte det här får en lösning.

Gemmel sitter fortfarande kvar i samma position som chef för europeiska aktier inom SEB:s division Wealth management.

Därutöver finns Peter Branner som är chef för investment management och Gemmels chef.

Branners chef är i sin tur Fredrik Boheman som är chef för hela SEB:s division Wealth management.

Och Bohemans närmaste chef är Falkengren.

Borde Gemmel få jobba kvar på SEB?

– Nej, det tycker jag inte. Han har brutit mot bankens regler, säger Håland.

Den allvarligaste kritiken mot Falkengren är enligt Håland att hon startat en internutredning om Hålands kritik, och genomfört den utan att över huvudtaget prata med Håland själv.

– Man förstår inte allt av att bara läsa mitt brev, säger han.

Håland pekar på Finansinspektionen som också fått brevet och ringde till Håland och hade ett gruppsamtal med honom om kritiken och vad Håland anser har hänt.

– De ställde frågor, och jag svarade. Vi hade en dialog, och de bad om dokumentation som de har fått.

– Jag samlade på mig dokumentation medan jag var kvar på SEB, för jag kände att det här faktiskt kan bli en ganska stor sak.

– När SEB:s egen internutredning konkluderar att ”allt är ok”, känns det suspekt.

– Det ser ut som att man önskar frikänna alla chefer i banken.

– Om de konkluderat att de tyska kundernas intressen åsidosatts, kan det vara svindlande för banken eftersom de då kan tvingas ersätta dessa kunder.

– Om de kommit fram till att fel begåtts, skulle det få konsekvenser för en del av SEB:s chefer som enligt mig brutit mot reglerna.

I SEB:s resultatrapport för fjärde kvartalet 2009 som presenterades under onsdagsmorgonen, framkom att SEB gör en särskild avsättning på 185 miljoner kronor till fondinvesterare.

Frågan är om den avsättningen har med Hålands kritik att göra.

Han har själv bedömt att kunderna i en tysk aktiefond hos SEB förlorat 200-300 miljoner kronor på grund av de bristfälliga rutinerna som Håland pekat på.

Håland själv som är expert på bankaktier menar att SEB-avsättningen inte har med Hålands kritik att göra, utan har andra förklaringar.

– Däremot säger även den här avsättningen på 185 miljoner kronor en del om SEB, säger Håland.

Håland jobbade på SEB i fyra år till och med maj 2009 då han blev uppsagd. Uppsägningen skedde genom ett brev där det stod att placeringen i Luxemburg skulle upphöra. Ingen kritik mot Håland preciserades.

Men Gemmel hörde av sig per telefon och underströk att uppsägningen var Gemmels beslut.

– Gemmel gav mig förklaringar till uppsägningen. Jag vill inte i dagsläget gå in på vad han sa, men jag tycker inte att det var särskilt bra förklaringar.

– Om uppsägningen var Gemmels beslut, talar det för att han ville bli av med mig för att jag konfronterat honom med min kritik, och att jag hotat rapportera om Gemmels plan till SEB:s regelchef eller till Finansinspektionen.

Avdelningen för europeiska aktier förvaltade på Hålands tid 8-10 aktiefonder som i dagsläget är värda runt 1,5 miljarder euro. Fonderna hade tusentals investerare men pensionsförsäkringsbolaget SEB Trygg-Liv (gamla), svarade för 40 procent av avdelningens förvaltade kapital.

Efter att förvaltningen inom avdelningen för europeiska aktier hade gått dåligt en period, framförde SEB Trygg-Liv (gamla) önskemål om att förvaltningen av dess aktieinnehav hos avdelningen skulle läggas om till att mer likna börsindex.

Det ledde enligt Håland till en oro hos Gemmel för att SEB inte längre skulle kunna ta ut lika hög avgift av SEB Trygg-Liv (gamla). Det skulle då bli en stor avvikelse mellan SEB Trygg-Liv (gamla):s portfölj och den övriga aktieförvaltningen.

Men Gemmels taktik för att minska risken för en sådan avgiftsminskning var enligt Håland att lägga om hela avdelningens aktieportfölj till att mer likna index. Håland protesterade mot det.

Diskussionen ägde rum i avdelningens lokaler hos SEB vid Sergels Torg i Stockholm, med Gemmel och de flesta av avdelningens sex förvaltare inklusive Håland.

Hålands motförslag var att ändra förvaltningen av SEB Trygg-Liv (gamla):s aktieportfölj, men att låta övriga fondinvesterares aktieportfölj fortsätta med den tidigare förvaltningsstrategin.

– Jag ville stoppa Gemmels förslag, eftersom det är oacceptabelt att sköta förvaltningen utifrån en kunds intressen .

– Gemmel ville att hela avdelningens aktieförvaltning skulle ändras i enlighet med Trygg-Livs önskemål.

– Jag sa till honom att ”det kan du inte göra!”.

– Då blev han förbannad och skrek på mig.

– Jag sa till Gemmel att ”du kan göra som du vill”, men att jag då skulle varsla SEB:s regelchef eller Finansinspektionen.

– Det var först när jag hotade med regelchefen, som Gemmel backade.

Gemmels slutliga beslut blev en kompromiss där hela portföljen ändrades till att bli mer indexnära, men inte riktigt lika mycket som om Gemmels ursprungliga förslag gått igenom.

Avdelningens strategi hade innan dess varit att hitta gärna mindre, men underprissatta bolag att köpa aktier i.

Gemmels omläggning innebar dock att sådana aktieinnehav tvunget skulle säljas ut, vilket i sådana mindre bolag i sig lätt leder till stor kurspress och lägre försäljningslikvider.

Håland menar att SEB:s beslut om omläggningen inte gjordes för kundernas bästa, utan för att tillgodose SEB:s egna intressen.

Det i sig är enligt Håland ett brott mot SEB:s egna interna regler som stipulerar följande:

”SEB agerar som förvaltare åt vissa kunder. I sådana fall är det viktigt att tänka på att SEB har en legal skyldighet att agera för sina kunders bästa, och sätta kundens intresse framför SEB:s eget intresse.”

Håland pekar på att SEB Trygg-Liv (gamla) är ett ”ömsesidigt” försäkringsbolag som alltså ägs av försäkringstagarna. Det kom med då SEB köpte Trygg-Hansa år 1997, och är numera stängt för nya kunder.

Eftersom SEB Trygg-Liv (gamla) är ömsesidigt får SEB ingen del av avkastningen i det försäkringsbolaget. Därmed har SEB enligt Håland inget intresse i sig av att SEB Trygg-Liv (gamla):s aktieportfölj går så bra som möjligt, medan de övriga fondkunderna på Gemmels avdelning givetvis vill att deras kapital hos SEB ska ha så bra värdeökning som möjligt. SEB:s huvudintresse i dagsläget är enligt Håland att bara se till att SEB Trygg-Liv (gamla) inte går så dåligt att SEB tvingas betala in nytt kapital för att fullfölja försäkringsåtagandena.

Men omläggningen till en mera indexlik portfölj ledde alltså till att många aktieinnehav i mindre bolag enligt Håland fick vräkas ut på börsen vid sämsta tänkbara tillfälle.

– Många av de här aktierna hade därefter kraftiga kursuppgångar under 2009.

Den kursuppgången gick alltså avdelningens kunder miste om menar Håland.

– Det som gör min kritik särskilt befogad, är att SEB Trygg-Liv (gamla) har en annan riskprofil än avdelningens övriga kunder och att SEB har speciella ekonomiska intressen i detta försäkringsbolag.

– Gemmel har tillvaratagit sina intressen och SEB:s intressen, istället för kundens intressen. Han har därmed brutit mot bankens regler.

Del två i Hålands kritik avser att SEB även hade en fond i Tyskland med samma portfölj som den svenska avdelningen för europeiska aktier.

Enligt Håland var rutinen den att när förändringar i aktieinnehaven gjordes, så utfördes dessa först i avdelningens egna innehav varefter ett mejl skickades om att göra samma förändringar i den tyska fonden.

Det har enligt Håland lett till att den tyska fonden hela tiden gått sämre än den svenska avdelningen.

Han har själv mätt upp utfallet för perioden december 2004 till juni 2009, och kommit fram till att den tyska fonden skulle haft en värdeökning på 11,5 procent ytterligare om det inte varit för de bristfälliga rutinerna för förändringar i aktieinnehaven.

Resonemanget handlar om att den tyska fonden som regel får köpa eller sälja till sämre kurs, om den svenska avdelningens portfölj först fått göra sina storaffärer.

Går den svenska avdelningen in och köper en aktie, så stiger dess aktiekurs vilket gör det dyrare för den tyska fonden att köpa sina efteråt menar Håland.

Det kallas enligt Håland för att banken gjort sig skyldig till ”front running”.

– Fredrik Boheman kände till dessa arbetsrutiner i flera år, och stoppade det inte, säger Håland.

– Han kan invända att det var svårt att ändra på rutinerna, men då borde han ha ändrat på förvaltningens upplägg i Tyskland så att det inte gick till som det gjorde.

– Så att Boheman kände till rutinerna som ledde till att de tyska fondkunderna fick sämre avkastning än i Sverige, gör det min kritik extremt befogad.

Håland anser att de tyska fondkunderna förlorat 200-300 miljoner kronor.

– I nuläget är det troligen närmare 300 miljoner.

SEB har själva framfört till Dagens Naeringsliv att SEB inte anser att de tyska kunderna missgynnats systematiskt.

Men Håland hänvisar till sina tabeller som visar att den tyska fonden gått sämre fem år i rad jämfört med den största svenska fonden hos SEB:s avdelning för europeiska aktier.

– Under den här perioden har vi haft både börsuppgångar och börsnedgångar.

– Den svenska fonden har gått bättre än index i vissa perioder och sämre än index i andra perioder.

– Men den tyska fonden har alltså gått sämre än den svenska fonden under varje år i alla typer av börsklimat.

– Där har Boheman sviktat.

– Han var även tidigare chef för Tyskland där detta skett, så han borde veta om detta.

– Det har pågått i många år utan att rutinerna förändrats eller något gjorts.

– Det är därför jag framför min kritik, men banken hävdar att tyska kunder inte har missgynnats systematiskt.

– Visst har det inte varit så att den tyska fonden gått sämre varje månad eller dag, men som mina data visar har den svenska fonden gått bättre varje år.

– När det pågått så grova brott mot SEB:s egna regler, ansåg jag det befogat att skriva ett brev om det till vd Annika Falkengren.

Håland anser det särskilt märkligt att att SEB i sin internutredning kommit fram till att den tyska fonden inte har haft sämre avkastning än den svenska avdelningens.

– Det är bara att gå in på Bloomberg och jämföra den tyska fonden med den svenska, och se att den svenska har gått bättre i denna perioden – även om man inte justerar för den tyska fondens lägre avgiftsnivå.

Nu har SEB enligt Håland valt att flytta den tyska fondförvaltningen till Sverige så att det inte längre kan bli tal om någon front running.

– Då kan man ju undra varför denna förändring kommer nu trots att banken säger att de tidigare rutinerna inte har missgynnat kunderna, säger Håland.

Trots alla oegentligheter som Håland menar har förekommit, är det tveksamt om man kan anse att SEB:s chefer gjort något kriminellt.

– De anställda har brutit mot reglerna, men de har inte tjänat pengar på det privat.

– Kunderna däremot har tappat pengar.