"Så ska vi rädda jobben"

Det berättar hon för Realtid.se.

”På plussidan öppnar man för bättre villkor för venture capital-investeringar.”

Det skrev Svenska Dagbladet på ledarsidan i lördags om Almedals-veckan och finansminister Anders Borgs uttalanden.

– Ok, ja det är ju positivt, säger Reinius.

Hon var själv i Almedalen i förra veckan och hyllar de samtalsformer som finns där mellan politiker och andra.

– Vi vet att regeringen är intresserad av våra förslag, och försöker hitta stimulansmedel för att småföretagandet ska komma igång.

– Vi har framfört våra åsikter, och det är positivt att det låter som att det är något på gång.

När hade ni senast kontakt med regeringen?

– Vi har kontakt kontinuerligt, och vi träffade även ett antal politiker i Almedalen.

– Vi har en diskussion om sådana saker.

Reinius vill inte avslöja vilka från regeringen som föreningen har kontakt med.

– Nej, det vill jag inte.

I Almedalen var det informella möten.

– Det är det som är så bra med Almedalen att det inte är så formellt.

– Man kan träffas och diskutera ganska öppet vad man tycker, tänker och vurmar för.

– Det är en bra form.

– Det behöver inte bli så styltat, planerat och organiserat.

– Det blir informella möten där man diskuterar öppenhjärtat.

– Jag hoppas att något frö som vi sått har tagit fäste och blir en liten planta.

Reinius är generellt nöjd med regeringen.

– Jag tycker att det är väldigt bra politiker i regeringen.

– Det är väldigt intresserade och tar till sig nya synpunkter.

Här är riskkapitalföreningens förslag som de vill att regeringen ska genomföra:

1) Starta en ”fond-i-fond” av samma sort som i Norge med sin fond Argentum.

I början av finanskrisen startade alla länder olika krispaket, och i Norge valde den borgerliga regeringen där att lägga 2 av sina 3 miljarder kronor i det räddningspaketet, i Argentum.

Syftet är fonden investerar i privata små venturefonder, som i nästa steg blir investeringar i tillväxtföretag.

– För det är så att i tillväxtföretagen är det de små entreprenörerna som lider när det inte finns kapital i venturefonderna, eftersom venture ofta går in när det inte finns banklån.

2) Skatte-incitament för privatpersoner att spara mer i onoterade bolag

a. Dra av investeringar mot inkomstskatten

– Det finns exempelvis i England och Frankrike fonder som privatpersoner kan investera i, som sedan investerar i tillväxtföretag.

Då kan man enligt Reinius som exempel investera 100.000 kronor i en sådan fond, och får direkt göra 25 procent avdrag på inkomstskatten.

År 2007 investerade privatpersoner enligt henne 12 miljarder kronor i sådana fonder i Franrike, och de pengarna investerades alltså sedan i tillväxtföretag.

År 2008 växte den siffran till 13 miljarder kronor.

– Så på två år tog man in 25 miljarder, som sedan investerades i tillväxtföretag.

– Det här är alltså privata pengar – privatpersoner som sparar sina pengar i de här fonderna i stället för aktiefonder.

Det är inte staten som sköter dessa fonder i Franrike, utan banker och särskilda venture capital-bolag.

– Kostnaden för staten utgörs alltså av de 25 procenten man får dra av på inkomstskatten.

b. Skattefri utdelning

– Det här är den tredje punkten vi har föreslagit, som finns i USA.

– För privatpersoner som investerar i tillväxtföretag, är utdelningen skattefri om det är utdelning på investeringar i tillväxtföretag.

– På så sätt har många amerikanska privatpersoner byggt upp stora förmögenheter, genom att återinvestera det man har tjänat på investeringar i tillväxtföretag.

Så en ny ”fond-i-fond” och bättre skattregler är några av Riskkapitalföreningens idéer för att få den här typen av företagsamhet att blomstra bättre i Sverige.

Men det finns mer:

3) 3/12-reglerna

Det har att göra med de så kallade ”fåmansföretags-reglerna” som enligt Reinius inte är bra.

– Beskattningen kring småföretag enligt ”3/12-reglerna” har vi också föreslagit att regeringen borde se över och göra om.

Det har att göra med om man har ett företag och slutar med den verksamheten, så måste den vara vilande i fem år.

För är man aktiv och använder de relaterade pengarna, så blir man beskattad enligt Reinius.

– Du måste ha dem på banken i fem år innan du får använda dem, för att du inte ska bli beskattad igen.

– Och det här är alltså pengar som redan är beskattade en gång – ”vinstbeskattade” eller så.

Den regelformen heter 3 och 12.

Reinius hör av sig i efterhand med ytterligare ett av Riskkapitalföreningens förslag:

4) Förlustavdrag

– Jag kom på en sak som är väldigt viktig, och skulle ändra situationen mycket för venture capital – småföretag, vilket vi också har tagit upp.

Det handlar om att förlustavdragen.

Företag som går med förlust behöver ju inte betala skatt, och förlusterna kan sparas för att göra avdrag den dag man går med vinst.

Och för tillväxtföretag tar det enligt Reinius ofta många år innan man har byggt upp en verksamhet.

Det gäller speciellt kapitalintensiva företag såsom inom ”life science”-området, där det kan ta många år innan lansering av en framforskad medicin eller utvecklad medicinteknisk utrustning – om det kommer så långt som till lansering över huvud taget.

Staten skulle då enligt Reinius förslag kunna göra så att om ett företag som exempel går med 100.000 kronor i förlust ett år – så i stället för att spara den förlusten till ett avdrag den dagen man går med vinst, så skulle staten kunna göra en inbetalning på ett skattekonto.

Det blir alltså ett slags ”förskott” på värdet av förlustavdraget.

– Det kan räcka för företaget så länge det fortfarande går med förlust, för att betala sociala avgifter och andra skatter för personalen.

– På så sätt har man råd att ha kvar personalen, även om företaget går med förlust.

Enligt förslaget ska detta alltså gälla småföretag.

– Det innebär att ägarna inte behöver skjuta till så mycket kapital.

Förskottsbetalningen från staten skulle alltså utgöra skattesatsen 28 procent av förlusten ett år.

Har ni gehör hos regeringen för ett sådant förslag?

– Det finns ett intresse.

– Det är något som regeringen skulle kunna ändra på väldigt snabbt.

– Och det kostar inte staten något heller egentligen mer än lite risk.

Risken är att ett företag inte överlever och alltså läggs ned i stället för att börjar gå med vinst en dag.

– Det är en risk att inte alla företag som går med förlust, överlever.

Det utgör en risk för att staten i dessa fall inte får tillbaka skatten som utbetalats i förskott.

Å andra sidan talas det om en ”omvänd Robin Hood-skatt”.

Många företag som går med förlust och inte tror att företaget kommer att lyckas, säljer förlustavdrag till stora företag som går med vinst och kan dra av förluster.

– Men vårt förslag är ett incitament som innebär en väldigt snabb hjälp, och skulle vara väldigt viktigt.

Riskkapitalföreningen har inte räknat ut kostnaden för det förslaget.

– Men man kan göra ett snabbt överslag och se hur många företag som har gått i konkurs, och hur många företag som har sålt förlustavdrag.

Så med alla era idéer skulle nyföretagandet blomstra i Sverige?

– Det vet jag inte – det är ju bara goda affärsidéer som bör blomstra.

– Men de här förslagen skulle underlätta väldigt mycket för småföretag och tillväxtföretag.

– Det skulle leda till att mer privat kapital kom till marknaden.

Almi har startat en fond för riskkapital, avsedd för investeringar i nivån 2-15 miljoner kronor.

För att sådana investeringar ska få göras, måste det dock ske i samarbete med privat kapital.

Almi får inte ta en ”lead”, utan ska vara en passiv finansiell ägare, medan privata aktörer ska vara aktiva ägare.

– Men om det inte finns något privat kapital, finns det ingen som Almi kan saminvestera med, säger Reinius.

– Affärsänglar och venture lider ganska svårt nu i lågkonjunkturen.