Så klarar du av en panikattack!

Allt snurrar runt och du kan inte tänka klart, det känns som om hjärnan håller på att överhetta. Du får inte tillräckligt med luft och paniken sprider sig genom kroppen.

Om du känner så här och paniken kommer på plötsligt utan förvarning så håller du på att få något som kallas en panikattack.

Första gången jag såg en panikattack var under en fest sista året i gymnasiet. En av mina kompisar började flåsa och ta sig för bröstet och påstod att han hade fått hjärtfel. Sedan gick han ut till ett dike och lade sig upp-och-ned. Festen blev snabbt avbruten och han kördes in till akuten. Där gjorde de alla tester, men ingen hittade något. Han hade haft en panikattack och hade ingen aning om vad som hänt. Det hade inte sjukvårdspersonalen heller.

Det är naturligt att få panik när du upptäcker att du håller på att krocka eller när chefen kommer in och säger att du har fått sparken. Men tusentals svenskar får panikattacker varje dag som inte har någon relation till vanlig stress.

Dubbelt så många kvinnor som män får de här attackerna, och man vet inte riktigt varför. Men kvinnor får också oftare orossjukomar och depression och läkare tror att det är en obalans i hjärnan, samma typ av obalans som man har när man är deprimerade länge, och behandlar därför ofta panikattacker med antidepressiva.

Vanligen kommer de här panikattackerna helt utan förvarning. Man kan åka tunnelbana eller stå i bussen och plötsligt sätter paniken igång alla kroppens stress-system, precis som ett alarmsystem som blivit helt galet och blinkar och tjuter vilt.

Och det är inte nödvändigtvis personer som tidigare haft problem eller som varit i kontakt med psykiatriker som drabbas. Ofta sker första attacken hos kvinnor sent i tonåren eller under övergångsåren när hormonera i kroppen åker berg-och-dalbana.

De som drabbas för första gången blir lika överraskade som en husägare när alarmsystemet börjar tjuta mitt i natten. Ofta går attacken över på några minuter men för en del kan den vara mycket längre.

En del studier uppskattar att nästan en fjärdel av alla människor som tror att de har fått en hjärtattack och kommer in på akuten har haft en panikattack.

Förr i tiden trodde man inte panikattacker var farliga, att ”problemen sitter i huvudet” men det har man ändrat på. Det visar sig att dödligheten är större hos personer som ofta får panikattacker och man tror att det kan bero på att paniken stör hjärtrytmen.

Ett annat problem med panikattacker är att de som drabbas ofta börjar undvika de ställen där de upplevt en attack. En del personer blir till slut helt isolerade i hemmet.

Tyvärr undviker många drabbade att söka läkare, eftersom man inte vill medge att det är något fel och man vill inte få stämpeln som ”psyksjuk”.

Men precis som för många andra kroniska sjukdomar så gäller det att stämma i bäcken och agera kvickt, då har man bäst chans att bli frisk igen.

Den vanligaste behandlingen är antidepressiva eller ångestdämpande preparat. Ofta kombinerar man detta med avslappningsövningar för att träna den som drabbas att klara av daglig stress bättre, vilket minskar risken för en ny attack.

Beteendeterapi är mycket effektiv och gör att många efter ett tag kan sluta med sin medicinering.

Något som också hjälper dem som drabbas av panikattacker är samma saker som är viktiga för alla människor med ett stressigt liv: Regelbunden idrott och motion, och minimalt intag av alkohol. Yoga har också visat sig ha en positiv effekt för dem som uppskattar meditation.

En annan anledning att kvickt ringa doktorn eller komma in till akuten är att du eller din kollega kanske inte alls har någon panikattack. Det kan vara en hjärtattack som drabbar lika många kvinnor som män, eller en annan fysisk störning som behöver omedelbar behandling.

Om man får rätt behandling för en panikattack så blir man ofta bättre inom sex till åtta veckor med antidepressiva, och många kan bli bättre redan efter ett par veckor med beteendeterapi.

Men det gäller att känna igen symptomen och inte dra sig för att söka hjälp.