"Riskfria oaser finns även i börskaos"

Efter Feds sänkning av styrräntan förran veckan har amerikanska marknadsräntor – i snabb takt – fortsatt sin resa nedåt till nivåer som vi aldrig tidigare har sett. Kan du leva med dollarexponeringen kan du nu förvänta dig cirka 0,6 procents avkastning om du håller din investering i fem år. I Sverige får du minus 0,6 procent. Ett tips om du nu tycker att denna avkastningspotential låter lockande, lägg investeringen i byrålådan och stäng för det är stor risk att du under tiden får större negativa kursrörelser emot dig den dagen vi slutat oroa oss över virus. Den dagen kommer.

Vad innebär det då när kapitalet på världens största safe-haven marknad (marknaden för amerikanska statspapper) inte längre ger någon förräntning? Det enkla svaret är att kapitalet kommer flytta på sig. Kapital utan ränta är lika rastlös som en treåring på sockerkick. Kapitalet kommer därför flytta på sig till det som ligger närmast i led när det kommer till risk och avkastningsprofil. Med det sagt, det finns nu anledning att titta närmare på corporate bonds och emerging market bonds.

Att aktiemarknaden tankat ur ganska dramatiskt senaste veckorna är de flesta av oss plågsamt medvetna om. Hur har det då sett ut i företagsobligationsmarknaden?

De mest riskfyllda företagsobligationerna, mätt som ett high-yield index, i Europa har i skrivande stund sjunkit cirka 3 procent från topp till botten. I USA har ett liknande index fallit med ungefär lika mycket. Något high-yield index för Sverige finns tyvärr inte, men tittar man på hur de svenska high-yield fonderna rört sig så är de endast ner runt 0,8 procent från toppen.

Vad säger det oss? Är våra svenska bolag så mycket bättre än deras europeiska motsvarigheter så att vi ska prissättas med en annan riskpremie? Nja, riktigt så bra är det tyvärr inte. Den europeiska företagsobligationsmarknaden är långt mycket större, mer likvid och bättre diversifierad än den svenska marknaden. Att det inte rört på sig lika mycket här har i huvudsak att göra med att svenska obligationer inte har omsatts lika mycket och därför inte hittat nya nivåer. På något sätt kommer detta så klart att jämnas ut. Antingen att vi faller ikapp Europa eller i bästa fall blåser virusfaran snabbt blåser över och  de kommer tillbaka till vår nivå.

Här kommer det alltså skapas möjligheter för opportunistiska placerare.

Hur ska man då agera? Företagsobligationer har bättre förutsättningar för en ”buy the dip”-strategi än aktier. Att tillgångar svänger i värde behöver inte vara farligt så länge underliggande konkursrisk är oförändrad. Obligationer som faller kraftigt under sin återbetalningsnivå kommer komma tillbaka (så länge bolagen har återbetalningsförmåga). Här finns det anledning att börja titta på europeiska företagsobligationer som alltså dippat mer än i Sverige. 

De obligationerna som rört på sig mest i Norden har varit de inom de mest utsatta sektorerna såsom flyg, turism och olja. Sannolikt ska man avvakta tills vi vet mer om hur länge viruset påverkar dessa sektorer innan man kan börja doppa tån. Det finns en risk att vi får se större prisfall i övriga svenska företagsobligationer jämfört med Europa i och med att vi inte har samma djup i marknaden. Det kan alltså uppstå lägen där antalet säljare vida överstiger antalet köpare och det blir trångt i dörren. Det är just då man ska agera opportunistiskt – för det är där man vill stå – alltså redan igenom och på andra sidan dörren. 

Fredrik Tauson
Ränteförvaltare, Nordic Cross

Fotnot: Skribenten förvaltar Nordic Cross alternativa företagsobligationsfonder Credit Edge och Total Return Bond Fund. Båda fonderna förvaltas med en opportunistisk ansats.