Rekordnota för att minska växthusgaser

Det är slutsatserna från UNFCCC, FN:s klimatsekretariat, som i går presenterade detaljerade siffror.

UNFCCC bygger sina siffror på vetenskapliga beräkningar som visat att utsläppen av växthusgaser måste minska om inte katastrofen ska bli ett faktum.

– Vi måste sätta till alla klutar för att kunna nå målen ända fram till mitten av detta århundrade, sade Yvo de Boer, som är chef för UNFCCC, enligt Financial Times.

Störst satsningar måste enligt UNFCCC göras inom transporter. Här måste hela 600 miljarder kronor satsas årligen på att minska utsläppen. Därefter kommer byggbranschen som måste satsa 360 miljarder på att göra husen mer energieffektiva.

Runt 300 miljarder kronor om året måste dessutom satsas på att utveckla ny teknik. Något som innebär att statliga forskningsbudgetar måste fördubblas. Industrin måste sedan lägga 250 miljarder om året på att förbättra sin energieffektivitet.

Men för att det ska gå ihop måste 1.000 miljarder kronor, av de antagna 3.000 miljarder som årligen väntas investeras i energisektorn, styras till förnyelsebara energier, kärnkraft och system för att fånga upp och lagra koldioxid.

Emma Lindberg, som är klimathandläggare på den Svenska Naturskyddsföreningen, menar att det kan bli betydligt dyrare att låta bli.

– Tidigare rapporter har visat att om vi inte gör något, så kan skadorna av klimatförändringarna motsvara så mycket som 5 till 20 procent av ländernas bruttonationalprodukt. De totala kostnaderna för samhället minskar istället desto fortare vi gör något åt utsläppen.

– Det har försäkringsbolagen insett. Och de har lobbat lika effektivt som miljöorganisationer för att minska växthusgaserna, säger hon till Realtid.se.

Yvo de Boer tog tillfället i akt att försvara Kyotoprotokollet, som är intimt kopplat till UNFCCC. Protkollet har fått hård kritik. Nu senast i en rapport från en annan del av FN.

I den rapporten medger FN att det är kemiföretag i Kina och Indien, som varit vinnarna på Kyotoprotkollet, och inte miljön. Företagen har fått utsläppsrätter för att de eliminerar den extremt aggressiva växthusgasen fluoroform, som har en bred industriell användning.

Men eftersom kostnaden för företagen bara varit en tiondel av vad de sedan sålt utsläppsrätterna för, så har de kunnat göra stora vinster utan att miljön förbättrats.

Emma Lindberg på Svenska Naturskydsföreningen håller med om att Kyotoprotollet inte fungerar felfritt, men att det i huvudsak varit bra.

– Kyotoprotokollet är ändå det bästa vi har att bygga vidare på. Men när det gäller EU:s utsläppsrätter, så är det viktigt att man sänker taket för hur stora utsläppen får vara, säger hon.

Kyotoprotokollet kommer att diskuteras vidare på Bali i december. Innan dess kommer FN:s generalsekreterare Ban-Ki-moon att träffa världens statschefer i New York i slutet av september.