Ratos tar sats

Här ger han sin syn på konjunkturen, de bolag Ratos investerat i, Ratos finansiella ställning och möjligheter till företagsköp.

Ratos-aktien toppade kring 240 kronor våren 2007, och föll sedan ner till runt 100 kronor i början på 2009.

Därefter har aktien återigen snabbt stigit till 157 kronor.

I torsdags presenterade Ratos sin resultatrapport för första kvartalet.

Vad är din generella kommentar till rapporten?

– Jaa, det kunde ha varit värre.

Du är med andra ord nöjd?

– Ja, givet den värld vi lever i måste man vara det.

Ratos har investerat i 20 bolag, och Karlsson poängterar att det sammanlagda rörelseresultatet för dem faktiskt ökade under kvartalet – om man bara rensar bort två bolag först.

– För övriga 18 bolag var rörelseresultaten i stort ett oförändrade eller högre jämfört med första kvartalet i fjol, vilket jag inte tycker är så pjåkigt, säger han.

De två bolagen vars rörelseresultat fallit, är Lindab som gör ventilationsrör och Inwido som gör fönster.

Ratos äger 22 procent av Lindab som totalt är värt drygt 6 miljarder kronor på Stockholmsbörsen.

Inwido är inte börsnoterat.

Hela Ratos är värt 25-26 miljarder kronor på börsen.

Är ni besvikna över hur det går för Lindab och Inwido?

– Alltså, ”besvikna” – man kan inte säga så.

Lindab påverkas av utvecklingen för nybyggnationen och Östeuropa.

– De jobbar i en stentuff marknad, men företagets ledning har hanterat situationen förträffligt.

– Det är rent konjunkturella effekter som påverkar Lindab, och visst kan vi vara besvikna över konjunkturen – men vi kan inte vara besvikna över bolaget i sig.

Karlsson pekar på att Lindab för sig presenterade sin resultatrapport i onsdags.

– Den togs trots allt emot mycket positivt av aktiemarknaden, säger han.

Karlsson jämför med den försämrade konjunkturen efter att it-bubblan sprack.

Då la Ratos bud på Lindab och köpte hela bolaget.

– Vi la budet bara några dagar före den 11 september 2001. Det var ingen bra tajming, och i början blev det tufft.

– Att Lindab fick problem den gången var inte heller bolagets eget fel.

Som parering gjorde Lindabs företagsledning helt rätt saker enligt Karlsson.

– Och det fick Lindab därefter en enorm utväxling av under ett antal år.

– Det är precis samma situation som nu. Det vi ser beror på konjunkturen och inte på bolaget, och när konjunkturen väl vänder upp kommer utvecklingen för Lindab att bli till enorm glädje för aktieägarna.

– Så visst är vi nöjda med Lindab som sådant.

Vad gäller Inwido så tillverkar de fönster och dörrar med verksamhet i ett antal länder.

I och för sig så går 70 procent av det bolagets försäljning till ”ROT-marknaden”, det vill säga förenklat utbyten av gamla fönster och dörrar.

Endast 15 procent av försäljningen går till nybyggda fastigheter.

– Dock så har även ROT varit svagt nu under en tid, säger Karlsson.

– Men där finns det trots allt vissa ljus i tunneln.

Inwido gick med en mindre förlust under första kvartalet, mycket beroende på säsongsmässiga skäl.

– Byggmarknaden är generellt inte igång då i de flesta länder på grund av vintern.

Inwido valde den här gången att stänga sina fabriker under nyår och ganska långt in i januari, och hade då över huvud taget ingen produktion för lager.

Nu har bolaget i stället det ”positiva” problemet med 10-11 veckors leveranstid för sina produkter.

På telefonkonferensen i samband med Ratos resultatrapport i torsdags, inriktade analytikerna sina frågor på de olika bolagen Ratos är ägare i.

– Det kom frågor både om de bolag som har det lite tuffare, och de som går extremt bra såsom Anticimex, Haglöfs och Camfil.

– De som går bra tuffar på som inget har hänt och håller uppe den sammantagna utvecklingen som ju är en mix av de olika bolagen.

Frågorna handlade även om konjunkturen, Ratos finansiella situation, eventuella behov att minska bokförda värden på sina ägarandelar i bolagen, och generellt om marknaden för företagsköp.

Vad tror ni om konjunkturen? Är botten nådd?

– Nej, det har vi inte sagt.

– Till att börja med brukar vi säga att världen aldrig har varit i samma läge som nu.

– Det här är icke kartlagd terräng som vi inte vet något om. Så alla bedömningar blir gissningar. Man kan inte jämföra med hur det har gått historiskt.

Ratos arbetshypotes har dock varit att konjunkturen kommer att ”bottna ur” någon gång under andra halvåret 2009 eller första halvåret 2010.

– Det är fortfarande vad vi utgår ifrån, och så har vi resonerat kring variationer kring det i form av ett ”best case” och ett ”worst case”.

– Just nu är det lite lugnare med konjunkturen, men mars var en fantastiskt bra månad för våra bolag.

Bland bolagen märktes det fortfarande att det är tufft i Östeuropa.

Samtidigt har det gått bra för Ratos bolag som berörs av detaljhandeln.

Och för Inwido har den svenska delen, Elitfönster, också gått bra.

– Elitfönster hade den bästa marskampanjen någonsin för att sälja in produkter inför byggprojekt i april och maj.

– Och inom ROT-sektorn var försäljningen upp 50 procent.

Ratos är även ägare i bolaget Hafa som gör badrum.

– De har också haft en väldigt stark hjälp av ROT-marknaden.

– Så det var mycket som helt plötsligt blev väldigt bra för oss i mars.

– Sedan får vi se om det var temporärt, eller om det är en början på en ”urbottning” eller att vi är i stormens öga.

Karlsson pekar på att det för ett år sedan var en lite liknande situation med att konjunkturen kom igång hyfsat.

– Men sedan kom Lehman-kraschen under hösten.

– Än så länge vet vi inte hur det ska bli. Vi tror fortfarande på att konjunkturen bottnar inom 6-12 månader, men det är en gissning.

Ratos bevakar dock läget noggrannt.

– Vi följer allt i realtid och ritar kartan allteftersom.

Finansiellt har Ratos en stark situation:

• Bolaget har drygt 3 miljarder kronor i kassan efter utbetalning av utdelning till Ratos aktieägare, och efter att några av Ratos bolag fått kapitaltillskott.

• Därutöver har Ratos låneavtal som gör att bolaget kan låna drygt 3 miljarder kronor vid behov.

• Ratos har även fått mandat av bolagsstämman att ge ut upp till 30 miljoner nya Ratos-aktier.

– De aktierna handlar inte om att vi behöver pengar för att fylla på kassan, utan att vi kan köpa bolag genom betalning med våra aktier, säger Karlsson.

30 miljoner Ratos-aktier motsvarar därvidlag ett värde på 4,5-5 miljarder kronor i betalningsförmåga.

– Så totalt har vi en finansiell beredskap på 10 miljarder kronor, plus eventuella ytterligare lånemöjligheter, säger Karlsson.

Enligt honom är det trots finanskrisen inte kört att låna stora pengar.

– Det går fortfarande.

– Så även om vi är mycket konservativa och försiktiga med att ta lån, så har vi ganska hyggligt med resurser.

Sedan är det en separat fråga vilken skuldnivå som finns i de 20 bolag som Ratos äger.

Ett vanligt nyckeltal är att för varje bolag räkna ut skuldnivån i förhållande till resultatet.

Med skuldnivå avses här ”nettoskuld”, det vill säga räntebärande skulder minus eventuella pengar i kassan.

Och med resultat används ebitda-resultatet, det vill säga resultatet före avskrivningar, räntor och skatt.

Under första kvartalet var denna skuld/resultat-kvot 3,3 i snitt i Ratos 20 bolag.

Är det mycket eller lite?

– Vi anser det är en välbalanserad nivå.

– Vi får se hur det blir när finansturbulensen har skakat färdigt, men i dagsläget kan man inte låna till så mycket som 3,3 gånger ebitda-resultatet i ett företag man vill köpa.

– Ja, kanske då om det är ett jättebra företagsköp.

– Men när krisen har skakat färdigt kan man räkna med att det blir stabilt möjligt att kunna låna upp till 3-4 gånger resultatet.

– Det är där det alltid har legat. Då är det en normaliserad nivå.

I dagsläget med finanskrisen går det kanske bara att låna upp till 1,5-2,5 gånger resultatet.

– Men det är ett undantag i historien beroende på krisen.

– Och likaså gick det i vissa fall under toppåren att låna 6, 8, 10 eller 12 gånger resultatet.

– Det är helt absurt hur stora skillnader det är.

Men i snitt bedömer Karlsson att en normalt möjlig nivå kommer att ligga på att man kan låna upp till 3-4 gånger resultatet.

– Med vissa bolag kan det bli lägre, och med andra högre.

– Men det är en mer normal nivå.

I det perspektivet ligger den sammantagna skuldsättningen i Ratos 20 bolag i dagsläget på 2,8 gånger ebitda-resultatet.

Då har kassan på drygt 3 miljarder kronor i moderbolaget Ratos, dragits ifrån skuldnivån.

Så det är en ganska tillfredsställande skuldnivå i Ratos sammantaget?

– Ja, totalt sett.

– Men visst kan det vara så att vissa bolag får sämre resultat, och då går kvoten upp.

– Så temporärt kan vissa av våra bolag ha en betydligt högre skuldkvot, medan andra som HL Display har en nettokassa så det bolaget har en ”negativ” skuldkvot.

– Det är en blandning.

Ratos har tidigare nyligen fått in jättebelopp till kassan efter försäljningen av bolaget Hägglunds Drives.

Vad säger ni till folk som är besvikna på att ni inte har gjort några större företagsköp på länge?

– Då får de vara besvikna i så fall.

– Det är inte så att vi låter oss bli stressade.

– Om en sådan sak ska styra – att vi ska göra företagsköp för att undvika att folk på det sättet är besvikna, då skulle vi vara ute på farliga vägar.

En del mindre investeringar har det dock blivit av, exempelvis relaterat till mediaföretaget Bisnode.

– Sammantaget har vi nyligen gjort investeringar för en miljard kronor, säger Karlsson.

Enligt honom är det just affärer såsom Bisnode-exemplet som han gillar bäst.

Det gäller att de företag som Ratos redan är ägare i, i sin tur gör kompletterande företagsköp.

Men det kan även gälla att Ratos ökar ägarandelen i befintliga företag.

– Den typen av affärer är de bästa vi kan göra som oftast ger högst avkastning. Då känner vi redan inblandade företag utan och innan.

Vad gäller det tyska bolag som Bisnode nu har köpt, så funderade Ratos på att köpa det vid en auktionsprocess år 2007.

– Men den gången såldes boalget till italienska köpare för 1,5 miljarder kronor.

– Sedan fick bolaget i Italien finansiella problem och tvingades sälja det tyska bolaget igen.

– Och nu köpte vi det för 400 miljoner kronor ett år senare.

En annan men liten affär, var då Ratos bolag Arcus köpte tre varumärken från gamla Vin & Sprit som numera ingår i franska Pernod Ricard.

– Varumärkena vi köpte drar in 4 miljoner kronor per år i rörelseresultat, och vi betalade 5 miljoner för dem.

– Det är en ganska intressant multipel.

– Men vi har ingen brådska.

– När it-bubblan spruckit var det ett ”öppet fönster” på 6-10 månader då det fanns möjlighet att köpa företag billigt.

– Sedan blev det goda tider igen.

Karlsson befarar att det den här gången kan bli en ännu längre period innan värderingsnivåerna kryper uppåt igen.

– Vi har ingen brådska, och vill vara helt säkra på att vi verkligen vill ha ett företag innan vi köper det.

– Samtidigt finns det fortfarande väldigt få frivilliga säljare.

– Men går ett bolag bra och inte har problem, så har säljarna ingen brådska.

Ratos för sin del vill enligt Karlsson inte sälja några bolag ”i onödan” på den här marknaden.

– Så de bolag vi ser som blir till salu är antingen sådana som ingen vill äga, eller också så beror det på en finansiellt ”stressad” situation i bolaget eller för ägarna eller båda.

Företag som Ratos tittat på i sådana stressade situationer, har enligt Karlsson varit i en så komplicerad situation att det inte varit intressant för Ratos att köpa ändå.

– Det kan vara att bolagets långivare tvingar fram en försäljning, fast lånen ägs av typ 70 hedgefonder, banker och CDO-innehavare som bråkar inbördes.

– Skulle vi utreda köp av ett sådant bolag skulle det sluka alla Ratos resurser, och så kanske det inte blir en affär ändå.

– Det måste vara en lite mer stabil situation ändå för att vi ska vilja köpa ett bolag.

– Det begränsar förstås i slutändan antalet bolag vi kan tänka oss att köpa.