Pagrotsky kräver krafttag mot höga direktörslöner

– Trots att debatten pågått i lång tid, har direktörerna inte ansträngt sig för att förklara varför ersättningarna ligger på så höga nivåer, säger Pagrotsky.

Han anger att direktörerna brukar ange att de enkelt kan ta jobb någon annanstans om de inte skulle få ersättningar på en viss nivå.

– Den förklaringen tror jag inte på, säger Pagrotsky.

Han vänder sig särskilt emot de höga extrabonusar som direktörerna brukar få, utöver själva lönen.

– Lönerna brukar redovisas klart och tydligt, men problemet är att bonusarna ofta är konstruerade på ett svårbegripligt sätt särskilt i finansbranschen, säger Pagrotsky.

– Bonusprogrammen leder ofta till att företagsledningarna uppmuntras att ta stora risker och bli kortsiktiga.

Pagrotsky anser att direktörernas anseende är på en låg nivå på grund av detta.

– Framför allt i Tyskland har utvecklingen varit förödande, säger han och räknar upp avslöjanden som gjorts om Volkswagen och Siemens.

– Hela Tyskland har skadats av detta, och dessutom den korruption och skattefusket som upptäckts.

Krävs det lagstiftning mot de höga direktörsersättningarna?

– Jag är förvånad över att det varit så tyst i Sverige om detta, men vi ser nu att klockan klämtar på bred basis nere på kontinenten.

– Och direktörerna är bara självtillräckliga och besvärar sig inte med att förklara och motivera situationen.

– Om det sprids ett regelverk i Europa om detta, så lär den regleringen även hitta till Sverige.

Pagrotsky hoppas i första hand på att en ”självreglering” ska komma till stånd, det vill säga att företagsägarna ska ta initiativet för att komma till rätta med problemet.

– Men om inte det leder till något, och att det kanske till och med går bakåt i form av återinförda bonusprogram till företagsledare i statliga bolag, då är det ju inte konstigt om kraven på reglering kommer tillbaka.

Pagrotsky pekar på att allmänheten har svårt att förstå de höga ersättningarna, framför allt inom finansbranschen.

– Bonusprogrammen i USA har ju som vi sett lett till ett katastrofalt risktagande. Och även om direktörerna sparkats har de kunnat casha in sina jättebelopp.

– Det var ju så det gick till när Bear Stearns gick i fördärvet, och även svenska Carnegie genom manipulationer relaterade till bonusprogram.

– Carnegies bonusprogram var idiotiskt konstruerat, och stjälpte hela firman och ledningen.

– Nu får vi se hur utvecklingen blir framöver om direktörslönerna, men min prognos är tyvärr negativ, säger Pagrotsky.

De svenska företagens intresseorganisation Svenskt Näringsliv tillbakavisar regleringar av direktörslönerna.

– Vi har noterat den här debatten i Europa, och så har vi naturligtvis haft mycket debatt om direktörslönerna även i Sverige, säger Lars Jilmstad som är presschef på Svenskt Näringsliv.

– Som vi ser det är direktörslönernas nivå en utpräglad ägarfråga. Det är inget som lämpar sig för lagstiftning eller någon typ av direktiv från Svenskt Näringsliv eller liknande, säger han.

Debatten har till stor del drivits av Frankrikes finansminister Christine Lagarde, som hävdar att det finns ett ökat tryck från allmänheten på regler, lagar och EU-direktiv, om inte företag visar större återhållsamhet med de höga ersättningsnivåerna till toppcheferna.

Tyska presidenten Horst Köhler har delvis stämt in i tongångarna, och har talat om de globala finansmarknaderna som ett ”monster” där de högsta cheferna betalas bisarrt höga summor.

Luxemburgs premiärminister och finansminister Jean-Claude Juncker är även ledare för ”eurogruppen” där euroländernas finansministrar träffas. Han har betecknat överdrivna direktörslöner som ett ”gissel”.

Brittiska finansmarknadsministern Kitty Ussher från Labourpartiet, tog nyligen steget in i debatten och har tagit ställning emot reglerade direktörslöner.

Varför tycker hon så om hon representerar ett arbetarparti?

– Vi anser som alla att vd:ar inte ska få höga löner om ett företag går dåligt, men det naturliga är att detta hanteras av företagens ägare och inte genom lagstiftning, säger Usshers presstalesman Matt Pehrson.

Amerikanska presidentkandidaten John McCain från republikanska partiet, har också gett sig in i debatten.

Han har enligt Financial Times intagit ställningen att all ersättning till vd:ar måste godkännas av aktieägarna. McCain vill införa ”reformer” så att detta tillgodoses.

– Det är intressant att se att alla ovannämnda utländska politiker som kräver åtgärder, är borgerliga, säger Pagrotsky.

Svenskt Näringslivs chefsjurist Jan Persson tillägger att det är viktigt med ”öppenhet” om direktörslönerna, även om de inte bör regleras.

– Sverige ligger redan långt framme med öppenhet om direktörslönerna genom självreglering och andra regler, men nivån på ersättningarna anser vi är en fråga för företagsägarna, säger Persson.

Men är det inte så att företagsledare är ett gäng av ryggdunkare som anställer varandra till höga löner?

– Nääää…jag kan inte säga att det påståendet är bortom all rimlighet, men den tiden förbi, säger Persson.

Han pekar på att svenska direktörslöner ofta ligger lägre än i utlandet.

EU-kommissionen har redan utfärdat en rekommendation till medlemsländerna om öppenhet att redovisa nivån på direktörslönerna sedan något år.

– Det är möjligt att de kikar på någon justering av den rekommendationen, säger Persson.

Till de bäst betalda svenska direktörerna hör Electrolux’ vd Hans Stråberg, Volvos vd Leif Johansson och Ericssons vd Carl-Henric Svanberg.

De tjänade alla ungefär 26 miljoner kronor var i fjol inklusive fast lön, rörlig lön, övriga ersättningar och avsatta pensioner.

Ian Hammar

ian.hammar@realtid.se

08-545 87 151