På spaning efter nya bubblor

Igår var det exakt fem år sedan som Stockholmsbörsens Sax-index nådde sin toppnivå. Då hade börsen ökat med 66 procent året innan och med ytterligare 26 procent under januari och februari år 2000. Affärsvärldens generalindex stängde på 400,3. Idag ligger AFGX på 237, fortfarande drygt 40 procent lägre jämfört med toppnoteringen den 6 mars 2000.

Och som bekant gick det riktigt illa för IT-aktierna. Den 6 mars stod Affärsvärldens branschindex för IT-aktier på 771. Idag har samma index sjunkit med närmare 90 procent och börsvärdet uppgår till endast en tiondel. Investerare i telekommunikation har fått se värdet på sina investeringar reduceras med närmare 82 procent, baserat på Affärsvärldens branschindex. De som satt på, och har behållit, exempelvis läkemedelsaktier eller bank- och försäkringsrelaterade aktier, borde ha klarat sig bättre. Index för dessa branscher ligger på ungefär samma nivå då, som idag.

– Den breda majoriteten svenska aktier har faktiskt högre kurs idag än de hade i mars 2000. Det gäller särskilt aktier i småbolag, med undantag av IT-aktier, men även aktier i branscher som ansågs ha låg tillväxt då för fem år sedan, säger Jonas Lindmark, analyschef och redaktör på Morningstar Sverige.

Ännu bättre har det gått för investerare som satsade på råvarurelaterade aktier. Branschindex ligger faktiskt 57 procent högre idag jämfört med 6 mars 2000, och index för fastigheter har ökat med hela 134 procent. Enligt The Economists huspris-index har bostadspriserna på den svenska marknaden ökat med 9,8 procent bara under 2004. De rekordlåga räntorna har skapat extremt goda marginaler i fastighetsbranschen och hyresintäkterna på kontorshus är ofta mer än dubbelt så höga som räntorna på lånen. Men trots att priserna på fastigheter ökar, sjunker inte efterfrågan vilket innebär att investerare accepterar ett lägre avkastningskrav.

Är det en fastighetsbubbla vi ska vara rädda för idag?

– Frågan är väl bara när bubblan spricker. De låga korta räntorna i Europa och USA har lett till en brant ökning av priserna på bostäder och andra fastigheter. Många varnar för en global fastighetsbubbla. Det kan leda till en betydligt värre kris än IT-bubblan när den spricker, säger Jonas Lindmark.

Marie Giertz, analytiker vid Länsförsäkringar, är inte lika oroad.

– Jag kan tycka att fastighetspriserna är omotiverat höga, men till skillnad från i början på 1990-talet tjänar fastighetsbolag pengar på hyresintäkter. Då var man beroende av att fastigheterna skulle fortsätta att öka i värde. Vid en räntehöjning kommer vi att få se en inbromsning, men ingen kollaps. Och det finns inga tecken på att räntorna kommer att stiga markant.

Inte heller Mats Wester, chefredaktör på Sparöversikt, tror på en sprucken fastighetsbubbla av den magnitud som drabbade Sverige i början på 1990-talet.

– Visserligen ligger det i bubblors ”karaktär” att de är svåra att upptäcka, men jag tror inte på något dramatiskt förlopp liknande det vi upplevde på 1990-talet.

Ser du inga andra hotande bubblor vid horisonten?

– Möjligen kan jag ana en regional bubbla i balkanfonderna, med tanke på att så mycket utländskt kapital pumpat upp börskurserna till en väldigt hög nivå.

Men Mats Wester varnar också för en allvarligare och bredare bubbla som handlar om att efterfrågan på risk har nått en mycket hög nivå. Det har bland annat lett till att skillnaden mellan räntan på statsobligationer och räntan på företagsobligationer minskat.

– Räntan på statsobligationer är så låg att exempelvis pensionsförvaltare inte klarar av att ge sina kunder den garanterade avkastningen om de inte ser sig om efter lite mer riskabla investeringar, som företagsobligationer. Vid en räntehöjning kommer särskilt värdet på företagsobligationer att minska vilket gröper ur meravkastningen och kan innebära att det uppstår problem med återbäringsräntor, säger Mats Wester.

Jonas Lindmark på Morningstar menar att den höga efterfrågan på risk och följaktligen låga räntor på obligationer i företag med stor konkursrisk, kan leda till en global chock.

– När räntorna stiger kraftigt, vilket historien visar att de kommer att göra förr eller senare, då kommer priserna på de flesta riskabla investeringar att rasa brant. Följderna kan bli en betydligt svårare chock för världsekonomin än IT-bubblan.