Oro kring stresstester för EU-banker

Det skriver Bloomberg.

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring via e-post.

Framför allt handlar oron enligt nyhetsbyrån om att folk undrar om bankerna i Europa döljer dåliga lånefordringar, och om bankerna har tillräckligt med kapital för att klara av att exempelvis ett lands stat inte skulle klara av att betala sina lån.

Oron handlar även om stater i så fall skulle ha råd att rädda banker som hamnar i kris.

Ännu så länge har det inte offentliggjorts vilka kriterierna är för EU-bankernas stresstester.

En nyckelfråga är exempelvis om EU kommer att ta med risken för att en stat inte kan betala på sina lån.

Bedömare slår dock fast att stresstesterna först måste göras innan det kan bli tal om kursuppgångar för aktier i europeiska banker.

– Det kommer inte att bli en återhämtning för europeiska bankaktier, om vi inte genomför stresstester först, säger en chefsanalytiker på Sanford Bernstein i London.

Han bevakar europeiska storbanker som Barclays, Deutsche Bank och UBS.

Och även om stresstesterna genomförs, så kommer de i sig inte att ordna upp skuldkrisen som många europeiska länder drabbats av anser chefsanalytikern.

På finansmarknaderna kan man avläsa att investerare anser att europeiska banker innebär klart högre risk än amerikanska.

Genom CDS-instrument (Credit Default Swaps) kan man försäkra sig mot att en bank inte kan betala på sina lån i form av exempelvis utgivna obligationer.

Kostnaden för CDS:er ligger på i snitt 144 punkter för en grupp USA-banker, medan snittkostnaden ligger på 224 punkter för en grupp Europabanker enligt Bloomberg.

Medan aktier i europeiska banker handlas med rabatt jämfört med eget kapital per aktie, så handlas USA-banker till ett premium.

De europeiska bankernas kostnader för att själva låna pengar, har även ökat i år.

Stresstesterna i USA ledde till att USA-bankerna ålades att begära kapitaltillskott på 75 miljarder dollar för att stärka sina ekonomiska ställningar.

De stresstesterna mätte om bankerna hade tillräckligt med kapital för att klara en lågkonjunktur och stigande arbetslöshet.

När de väl var genomförda och behoven av kapitaltillskott preciserats, ledde det till att investerarnas oro lättades.

I USA sa amerikanska staten att den skulle täcka upp kapital åt banker som inte klarade stresstesterna.

Men i Europa är det oklart om ländernas stater kommer att ställa upp på det skriver Bloomberg.

Och det är inga små belopp det handlar om.

I slutet av 2009 hade europeiska banker motsvarande 2290 miljarder dollar utlånat till staterna i Grekland, Italien, Portugal och Spanien.

Amerikanska banken Citigroup har själv gjort egna stresstester på 13 europeiska banker inklusive effekterna av om stater inte längre kan betala på sina lån.

Resultatet blev att banker som National Bank of Greece, Dexia och Commerzbank skulle drabbats värst under svåra förhållanden.

EU-kommissionären Olli Rehn som kommer från Finland, har för sin del klartgjort i veckan att han vill få all information fullständigt klarlagd kring hur de europeiska bankerna skulle klara kriser.

EU har redan skakat fram 750 miljarder euro i beredskap för att lugna marknaderna och stoppa eurofallet.

En skeptiker är Harvard-professorn Kenneth Rogoff.

– Det finns många insolventa banker i Europa, säger han till Bloomberg.

– Frågan är om vi kommer att få veta vilka de är.

– De behöver omstruktureras, men de är i ett ”förnekelse-tillstånd”.

Mest illa ute är tyska, statsägda banker och spanska sparbanker, anser analytiker enligt Bloomberg.

Banker från Schweiz, Storbritannien och Norden är dock ”säkrare investeringar”, eftersom de inte har lånat ut lika mycket till krisstater.

De har dessutom tidigare fått mer i kapitaltillskott, och de har tidigare redan gjort nedskrivningar av de bokförda värdena på dåliga lånefordringar.

– Men samtidigt finns det stora grupper av banker i Europa som inte har gjort något i närheten av USA-bankerna för att komma i ordning, säger en analytiker till Bloomberg och pekar särskilt ut tyska Landesbanken och spanska Cajas.

Landesbanken anses exempelvis inte ha gjort nödvändiga nedskrivningar på sina investeringar i fastigheter.

Även de spanska sparbankerna ligger illa till.

De har lånat ut 241 miljarder euro i fastighetslån, men landets fastighetsmarknad har kraschat.

Oberoende obligationsanalysföretaget Creditsights har skrivit om att de spanska sparbankerna kan dölja kreditförluster genom värdepapperiserade transaktioner.

Genom att plocka ut dåliga bostadslån från lånefordringar som har sålts vidare, så kan sparbankerna undvika sänkta kreditbetyg på de sålda lånefordringarna.

IMF skrev en rapport i april om att tyska bankernas nedskrivningar väntas nå 314 miljarder dollar i slutet av 2010.

Tyska statsägda banker och sparbanker har drabbats värst.

– Det finns en tendens i Europa med att bankerna försöker kämpa sig fram utan att ta några smällar i förhoppningen om att om man inte tar smärtan så kommer allt vara ok, säger en tidigare IMF-ekonom till Bloomberg.

I oktober 2008 någon månad efter Lehman-kraschen ändrades en bokföringsregel internationellt, vilket innebar att banker kunde slippa göra nedskrivningar på tillgångar som fallit i värde – om inte en omedelbar kreditförlust var trolig.

Det fick Deutsche Bank att kvickt omklassificera tillgångar för 38 miljarder euro inklusive fastigheter, till lånefordringar.

Det gjorde att banken slapp göra nedskrivningar på över 3 miljarder euro skriver Bloomberg.

ING och Societe Generale är andra stora Europabanker som använt samma knep enligt nyhetsbyrån.

Tyska förbundskanslern Angela Merkel har för sin del betonat vikten av ”maximal transparans”, det vill säga att bankerna ger fullständig information om sina situationer – särskilt sedan oron kring Greklands förmåga att återbetala sina skulder vilket sänkt förtroendet för Europabankerna.

Mardrömsscenariot är att Europa blir ett nytt ”Japan”.

– Om inte vi gör allt vi kan i Europa för att återuppbygga förtroendet, riskerar vi att hamna i en situation som de hade i Japan där förtroendet gradvis försvann, säger en expert till Blomberg.