Oro för baltisk kris pressar kronan

Förklaringen finns på andra sidan Östersjön.

– Man kan sammanfatta det med ett ord: Baltikum, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

Men det var här i Sverige som den senaste vågen av oro för de baltiska ländernas öde utlöstes.

Riksbankens besked igår, om att valutareserven ska förstärkas med 100 miljarder kronor, ses bland vissa aktörer på marknaden som en förberedelse för en devalvering i först Lettland och därefter i övriga baltiska länder. Torbjörn Becker, chef för forskningsinstitutet SITE vid Handelshögskolan i Stockholm, ser en devalvering i Lettland som ett troligt scenario.

– Det har investerats mycket politiskt kapital för att behålla den fasta växelkursen, men i längden kan man inte hålla emot, säger Becker till tidningen.

Samtidigt förklarade centralbankscheferna i både Lettland och Litauen att de inte hade några planer på att devalvera.

Devalveringar i Baltikum skulle kunna bli ödesdigra för svenska banker, framför allt för Swedbank och SEB, som lånat ut hundratals miljarder i regionen. Det är en av förklaringarna till att kronkursen nu pressas kraftigt.

Pressen på kronan kan också ha förstärkts av felaktiga uppgifter i internationell affärspress, som säger att Riksgälden – som för Riksbankens räkning ska låna upp de 100 miljarderna – ska sälja svenska kronor.

Riksbanken själv motiverar förstärkningen av valutareserven med att banken under finanskrisen lånat ut amerikanska dollar till svenska banker. Riksbanken har också ingått så kallade swapavtal med centralbankerna i Island, Lettland och Estland och utökat sina engagemang till Internationella valutafonden (IMF).

”Dessa åtaganden motsvarar utländsk valuta för ungefär 100 miljarder kronor. Det är viktigt att vi har fortsatt beredskap för att finanskrisen kan bli både djup och långvarig. Därför behöver vi nu återställa valutareserven”, skriver Riksbanken på sin webbplats.