"Det borgerliga blocket har tappat ledningen", visade Skop i lördags. "Alliansen åter i ledningen" visade Sifo en dag senare. De senaste två opinions- undersökningarna har skapat uppståndelse, men även förvirring. <pufftextlänk>Realtid.se har bett Daniel Thorburn, professor i statistik, att förklara hur detta kunnat gå till.</pufftextlänk>
Opinions- förvirring


Mest läst i kategorin

I Skops mätning, som presenterades i lördags, ledde det socialdemokratiska blocket med 49 procent av väljarstödet mot 46,8 procent som stödde alliansen. På söndagen kom så Sifos senaste undersökning som visade på ledning för det borgerliga blocket med 51,5 procent mot 43,6 procent för socialdemokraterna och stödpartierna.
Daniel Thorburn, professor i statistik vid Stockholms universitet, förklarar att skillnaderna kan bero av flera saker. För det första kan undersökningstekniken medföra att man inte når samtliga personer i ett urval.
– Om man ringer urvalspersonerna så missar man folk som är upptagna på kvällarna, men även en del ungdomar som kanske inte har fast telefon. Det brukar vara ett rätt stort bortfall, som oftast inte redovisas fullt ut, säger han.
Hur då?
– Man håller på och ringer tills man får så många svarande som man bestämt att man ska ha, sen ringer man inte mer. Säg att man ringer 3.000 telefonnummer och bara får 970 svar, då redovisas inte de 2.030 som bortfall.
Skillnaden i resultat mellan de två senaste opinionsundersökningarna av Skop och Sifo är stora, vad säger du om det?
– Jag har räknat ut hur stort slumpfelet är och det visar att det kan uppträda ungefär en gång på 20 jämförelser av en slump. Det betyder att om Skop och Sifo gör, låt säga, fyra undersökningar om året i fem år så inträffar detta en gång under en sådan period. Så det är inte en orimlig skillnad.
Vilka opinionsinstitut utför de bästa undersökningarna?
– Allmänt anser de flesta att SCB är mest vederhäftiga. Där används större urval som ger ett betydligt mindre slumpfel än för de övriga. Och längre tid för datainsamling som ger större chans att få tag på folk.
Och därefter?
– Där anses Temo och Sifo ligga. Men alla opinionsinstitut gör sitt bästa inom ramen för sina kostnader.
Finns det några institut som är dåliga?
– Det finns även mera dubiösa institut som gör webbundersökningar. Det är en billig metod och går snabbt. Men man missar väldigt många som inte har tillgång till internet. Det försöker man kompensera genom att ta hänsyn till variabler som ålder och utbildning.
Det måste bli komplicerat att få det rätt?
– Ja, det blir mer komplicerat att få det rätt, men det är riktigare än om man inte skulle kompensera alls.

Bybit gör det enklare att förstå, köpa och handla krypto. En plattform där tydlighet, trygghet och stabil teknik står i centrum. Oavsett om du är ny eller erfaren får du en smidigare väg in i marknaden.En ny standard.




