SMR marknadsförs som kärnkraftens comeback: snabbare, billigare, skalbart. Men en ny rapport från tyska strålsäkerhetsmyndigheten BASE kastar in en rejäl störning i systemet.
Världen backar – Sverige gasar mot SMR‑fiasko
För att tekniken ska bli lönsam krävs serier på runt 3 000 reaktorer. Det är en siffra som får hela affärsmodellen att skaka, rapporterar Dagens PS.
Samtidigt står Sverige redo att investera tungt. Vattenfall väger mellan två olika reaktortyper: GE Vernovas BWRX‑300 och Rolls‑Royce SMR. Och trots att de inte är färdigbyggda vill regeringen gå in som majoritetsägare.
Läs också: Så hotas de globala kärnkraftsplanerna – Realtid
Internationella varningssignaler staplas på varandra
Frankrikes Nuward-projekt som länge var ett prestigeinitiativ inom EU skrotades 2024, inte för att tekniken inte höll utan för att kostnaderna skenade. Samma sak drabbade NuScale i Idaho, USA. Nu är projektet satt på paus trots åratal av förberedelser.
Optimismen kring SMR är lätt att sälja, men svår att bygga. Det är samma mönster överallt: när ritningar blir betong stiger kostnaderna snabbt.
Ändå väljer Sverige att hoppas på att miljardplanerna ska bära sig, trots andra länders dyrköpta erfarenheter.
Missa inte: Regeringen öppnar för kärnkraft – världsarv på listan – Realtid
Svensk kompetensbrist gör tidsplanerna sköra
Samtidigt saknar satsningen en helt avgörande komponent: människor.
Ingenjörer, säkerhetsexperter, regulatorer och leverantörer är redan hårt belastade av dagens drift. Att parallellt bygga flera nya reaktorer kräver en kompetens som inte finns i landet i dag.
Förseningar till följd av kompetensbrist riskerar att bli kostsamma. För ett projekt som redan är ekonomiskt känsligt är det en betydande riskfråga.
Läs också: Sverige river vattenkraft – riskerar el motsvarande ett kärnkraftverk – Realtid
Staten tar en större roll – och större risk
Regeringen, med energi- och näringsminister Ebba Busch i spetsen, har gjort klart att staten ska vara majoritetsägare i nya reaktorer. Det innebär att skattebetalarna tar den största delen av risken om kostnaderna fortsätter att stiga.
Det är en ovanlig modell i en bransch där privata aktörer traditionellt burit investeringsrisken. Nu vänds logiken: staten går in först, marknaden följer efter — om kalkylen håller.
Det här är ett högriskprojekt, och BASE:s analys gör det inte bättre. Den visar att kalkylen hittills inte hållits på ett enda ställe.
Läs också: AI-hunger driver kärnkraftens renässans – Realtid
