Nyckelpersoner flyr Kaupthing i Norge

Hittills har banken i Norge fått ta emot avskedsansökningar från Norgechefen, chefen för företagsaffärer, två oljeanalytiker, och tre medarbetare på avdelningen för företagsköp.

Det skriver Dagens Näringsliv.

Efter avhoppen har Kaupthing endast två kvarvarande medarbetare på avdelningen för företagsköp i Norge.

Kaupthings styrelse och koncernledning har enligt vad tidningen erfar reducerat bankens ”globala bonuspott” utan att det kommunicerats ordentligt internt.

Detta innebar en minskning på flera tiotals miljoner norska kronor för Kaupthings cirka 120 anställda i Norge.

– Jag är inte medveten om någon kris för Kaupthing, säger Peter Borsos till Realtid.se. Han är informationschef för Kaupthing i Sverige.

– Att personalen flyr stämmer inte heller. Det är bara några som har slutat, säger han och anger att det är normalt i finansbranschen den här tiden av året.

Nyckelpersoner i finansbranschen brukar få en ”bonus” eller ett engångsbelopp utbetalt som extrabelöning i februari/mars om de bidrog till att banken tjänade mycket pengar förra året.

Enligt Borsos är det nu den tiden av året i finansbranschen som kallas ”silly season”, strax efter bonusutbetalningen, då många brukar byta jobb.

– Det brukar därför alltid vara lite personalomsättning så här års, säger han.

– Det finns både folk som slutar, och nya som kommer in. Det är inget specifikt för Norge, säger Borsos.

Kaupthing har 370 anställda i Sverige. Här har ett par anställda slutat nyligen, samtidigt som två har börjat.

– I Sverige är det ungefär ”even Steven”, säger Borsos.

Det är någon aktiemäklare på Kaupthing i Malmö och en anställd på Kaupthings informationsavdelning som slutat.

De som börjat är någon från Nordeas avdelning för företagsköp, och någon annan från London.

– Det är ingen dramatik.

Han anger att det ej skett någon kapning av Kaupthings bonussystem internationellt.

– Fråga Dagens Näringsliv. Jag vet inget om det. Det är inte så. Jag har inte hört någon som är missnöjd med Kaupthings bonusar, säger Borsos.

Behöver Kaupthing som ”uppstickare” i branschen egentligen betala större bonusar än andra banker för att locka den bästa personalen?

– Vi är ingen uppstickare. Vi har ett börsvärde på 50 miljarder kronor och 3.000 anställda. Vi är stora i England och Danmark. Vi är långt mer än en uppstickare, säger Borsos.

Enligt honom betalar Kaupthing bonusar i ungefär samma nivå som banker i övrigt.

– Vill man ha bra folk, måste man betala bra ersättningar. Vi vill ha de bästa, och har lyckats attrahera några av de bästa också, säger Borsos.

Han nämner Kaupthings aktieanalytiker Thomas Johansson som är inriktad på bankaktier, och varit anställd på Kaupthing i något halvår.

– Johansson är bäst i Sverige på bankaktier, säger Borsos.

Kaupthings Sverigechef är Robert Charpentier som var 8 år på Swedbank där han var vice vd. Innan dess var Charpentier på amerikanska banken Goldman Sachs i 8 år.

– Man ska komma ihåg att även om personalen spelar större roll i finansbranschen än många andra branscher, så ligger en stor del av våra framgångar i vår struktur och vårt sätt att jobba, säger Borsos.

Annars har frågetecken rests kring de isländska bankerna Kaupthing, Glitnir och Landsbanki och Islands ekonomi.

På Kaupthings egen hemsida finns ett pressmeddelande från 1 april om att kreditratinginstitutet Fitch varnar för att alla de tre isländska bankernas kreditbetyg kan komma att sänkas.

– De flesta tror att vi har fått sänkt kreditbetyg, men vi har precis samma betyg som för ett år sedan, säger Borsos.

Han förklarar att ratinginstitutet Moody’s ändrat om sitt sätt att fastställa kreditbetygen.

– Vi hade tidigare betyget AAA från Moody’s vilket var mer än alla andra nordiska banker, säger Borsos och anger att Moody’s sedan ändrade sättet att fastställa kreditbetyget varefter Kaupthing fick betyget AA3.

– Nu har Moody’s ändrat sin metodik igen, så nu har vi återigen samma betyg som för ett år sedan. Vi har inte nedgraderats.

Men det är negativa utsikter för ert betyg?

– Nej, vi har stabila utsikter.

Borsos förklarar den fallande aktiekursen i Kaupthing med den fallande valutakursen för den isländska kronan.

– Mätt i isländska kronor har Kaupthing-aktien utvecklats ungefär som andra svenska bankers aktiekurser, säger han.

Borsos pekar även på att Kaupthing sedan 3 år har tagit positioner för att försäkra sig om att bankens finansiella ställning inte försvagas när isländska kronan faller i värde.

– Vi har ”hedgat” vårt kapital på detta sätt i 3 år för att vi tyckte att den isländska kronan var för dyr. Det har gjort att vår balansräkning stärkts med 1 miljard euro i takt med att den isländska kronan fallit i värde.

Han betonar att positionerna inte tagits för att spekulera om valutakurser.

– Utan vi har gjort det just för att bevara vår starka finansiella ställning.

Inflationen på Island ligger på 7–8 procent per år, vilket är klart över andra länder. Landets räntor har även legat mycket högre än andra länder i området.

– Många har därför lånat pengar i valutor där räntan är lägre, och placerat kapitalet i isländska kronor.

Det har tidigare pressat upp den isländska kronan, vilket gjorde att Kaupthing tyckte den blev för hög och borde falla i värde mot andra valutor.

För tre månader sedan stod Kaupthing-aktien i 83 svenska kronor i Sverige och 830 isländska kronor på Island då valutakursen var 10 isländska kronor per svensk krona.

Men nu har den isländska kronan försvagats så att man måste betala 12,50 isländska kronor för att få en svensk krona.

Med en oförändrad kurs för Kaupthing-aktien på Island, har kursen i Sverige därmed fallit och ligger nu kring 66,50 kronor.

Stora internationella finansspekulanter har bland annat tagit positioner med tro om fallande isländska börskurser.

Där överväger nu isländska riksbanken enligt Dagens Industri en motattack genom att på kort tid köpa stora mängder isländska aktier med stora kursuppgångar som följd.

Så gjorde Hong Kong när finansgamarna attackerade dem, och det orsakade stora förluster för finanshajarna.

Ian Hammar

ian.hammar@realtid.se

08-545 87 151