Nu måste bankerna ta sitt ansvar – öppna kranen för Sverige

Tillbaka i 2022?

Allt detta har nu på ett par veckor kommit på skam.

Istället är vi kanske tillbaka i mardrömmen från 2022 där alla lampor blinkar rött, priserna skenar och konsekvenserna för vår framtida ekonomi känns oöverblickbara.

Framförallt har det återigen påmint oss om att vara oerhört försiktiga och riskaverta med att ta ut några goda tider i förskott.

Hushållen var pessimistiska redan innan

För faktum är att redan innan den senaste chocken med anfallet i Iran så signalerade svenska hushåll att de tänkte hålla i pengarna under året trots att de allt annat lika skulle få mer pengar i fickan.

Det blir smärtsamt tydligt när man läser Nordeas rapport ”Så spenderar svenskarna 2026” som jag skrivit om tidigare på Realtids systersajt Dagens PS.

På punkt efter punkt planerar vi att lägga mindre pengar än vad vi gjorde 2025 som synes i grafen ovan.

Det gäller såväl sparande som konsumtion. Vi ska till och med dra ned på barnens fritidsaktiviteter. Och andelen som tror att de får mer pengar över 2026 är också lägre än i fjol.

Ännu ett tufft år för Sveriges företag

Det här var alltså innan invasionen i Iran, energi- och oljeprisernas rusning, bankernas räntehöjningar och stoppet i Hormuzsundet som sätter en rejäl propp i det globala logistikkedjorna.

Hur tror ni hushållen resonerar nu – de har knappast blivit mindre pessimistiska i all fall.

För Sveriges företag betyder det ännu en vår – och kanske år – där bokningar, köp och nya kunder uteblir.

Bankerna uppgift ännu viktigare

I höstas skrev jag om att storbankerna borde öka sina kreditförluster. Den uppmaningen blir ännu viktigare nu med den senaste tidens utveckling.

Svenska storbanker har haft bland de lägsta kreditförlusterna i världen vilket också hänger samman med en betydligt lägre andel ”problemlån”.

Men lika mycket som det är ett mått på skötsamhet och noggrannhet så kan det också vara en indikator på något annat: ett för lågt risktagande.

Alltså att i ivern att stoppa minsta riskfyllda kredit så portas också företag och individer som i allra högsta grad förtjänar ett lån som i sin tur kan generera värde både för sig själva, samhället och banken.

Särskilt svårt för småföretagen

För att undvika att vi ser fullt livskraftiga svenska företag gå omkull i den nya vågen av osäkerhet så har bankerna därför en extra viktig uppgift att fyll nu.

Lätta på kreditkranen för våra svenska företag.

Det gäller särskilt svenska småföretag som haft extra tufft att få lån av bankerna på senare år vilket Företagarnas chefsekonom Karl Ernlund vittnat om.

Även bankerna kan tjäna på ökade kreditförluster

Kreditförlusterna skulle säkerligen öka om storbankerna hade en något mindre restriktiv inställning i sin långivning än vad man har i dag så som jag önskar.

Men det finns samtidigt ett så högt kunnande på svenska banker att den ökningen som skulle ske i absoluta tal skulle vägas upp, och mer därtill, av de friska krediter man får in.

Och det skulle i sin tur vara en vinst för både samhället, näringslivet och bankens egna aktieägare när vi nu går mot ytterligare en kall vår.

Läs även: Blackrock flaggar för extrema oljepriser – oavsett hur kriget slutar – Realtid