Artificiell intelligens har börjat tynga arbetsmarknaden i flera utvecklade ekonomier, och effekten är som tydligast bland dem som försöker ta sig in i arbetslivet. Det framgår av en ny analys från Goldman Sachs.
Goldman: AI pressar ingångsjobben i Europa
Investmentbanken har granskat sysselsättningen i ett antal industriländer och funnit att branscher med hög AI-exponering generellt sett haft en svagare tillväxt i antalet lediga jobb sedan andra halvåret 2022.
Sambandet är enligt banken särskilt uttalat i Tyskland, Australien och USA.
Missa inte: Upprop efter bankens nya hemarbetsregler: ”Corporate bullshit”. Realtid
Sverige ingår inte i Goldmans genomgång, men delar mycket av den tyska ekonomins profil: exportberoende, tjänsteintensiv och med en stor andel kvalificerade tjänstemannajobb av den typ som AI är bäst på att automatisera.
Goldman konstaterar att sysselsättningen inom information och kommunikation, en av de mest AI-exponerade branscherna, har bromsat in i så gott som alla större industriländer sedan 2022. Utanför USA ligger nivåerna dock fortfarande nära eller över sin långsiktiga trend.
Svensk registerdata visar liknande mönster
Även om Goldman inte studerat Sverige finns inhemsk forskning som pekar i samma riktning. En studie från Örebro universitet och forskningsinstitutet Ratio har utifrån svenska registerdata funnit att sysselsättningen för 22–25-åringar i AI-exponerade yrken minskade med upp till 5,5 procent i början av 2025, samtidigt som den ökade något för personer över 50 år hos samma arbetsgivare.
Forskarna beskriver en erfarenhetsparadox där seniora medarbetare använder AI-verktyg för att utföra de enklare uppgifter, informationsinsamling, dokumentation, enklare analys, som tidigare var juniorernas väg in.
Läs även: Mark Cuban tipsar unga: Sök AI-jobb på småföretag. Dagens PS
Bilden bekräftas av Almegas rapport ”Tre år med AI”, där chefekonom Patrick Joyce konstaterar att jobben ännu inte blivit färre totalt, men att jobbtillväxten stannat av i branscher där AI används brett. Enligt Arbetsförmedlingens statistik har antalet IT-annonser fallit kraftigt från pandemitoppen, med nedgångar även inom ekonomi, juridik och administration.
En omfördelning – inte en utslagning
Både Goldman och de svenska forskarna betonar att det handlar om vem som får jobben, snarare än att jobben försvinner. Nettoeffekten på arbetslösheten är hittills liten.
Missa inte: Gen Z tar med sig papper och penna tillbaka till kontoret. Realtid
Ratio-forskarna framhåller att den samlade nedgången i platsannonser i första hand hänger ihop med en svagare konjunktur, inte med AI.
Att effekten skulle drabba unga i Sverige vore samtidigt känsligt. Landet har en av EU:s högsta ungdomsarbetslöshetsnivåer, tredje högst i unionen i juni, medan Tyskland, som Goldman pekar ut, har den lägsta.
