Nu har det vänt

– Det finns mer fog för det i dag än för en vecka sedan, säger Tor Borg, ränteanalytiker hos statliga bolåneinstitutet SBAB, till Realtid.se.

Ett viktigt vårtecken i den finansiella vintern är när den ränta som bankerna betalar för att låna av varandra, den så kallade interbankräntan Stibor, faller. Det betyder att bankerna vågar lita på varandra igen.

Stibor faller sedan den 7 oktober. Också Londons motsvarighet Libor faller.

Tony Crescenzi, strategichef för obligationer hos investmentbolaget Miller Tabak i New York säger till nyhetsbyrån Reuters att Libor helst ska ner under 3,5 procent.

Reporänta är den ränta som bankerna kan låna till eller från Riksbanken för. Den ligger i dag på 4,25 procent.

Även om Riksbanken sänker reporäntan i dag, är det en bra bit kvar för Sverige.

– Stibor ska ligga nånstans i närheten av riksbbankens ränta eller strax över, säger Tor Borg på SBAB.

Varken Riksbanken eller marknaden har hämtat sig från höstens kalldusch ännu.

– Det verkar ta ett par, tre månader för investerarna att börja komma över en finansiell chock, säger Tony Crescenzi till Reuters.

Så var fallet när aktiemarknaden kraschade 1987 och när hedgefonden Long Term Capital Management havererade 1998, påminner han.

I eferhand kan det visa sig att kulmen passerades när den amerikanska staten tog över kontrollen över bolånejättarna Fannie Mae och Freddie Mac samtidigt som Lehman Brothers gick i konkurs.

Det var den 15 september – mer än en månad sedan.

– Vi är redan inne i den andra månaden nu och den period då vi börjar se betydande framsteg som dessutom får hjälp på traven av tunga åtgärder från myndigheterna, säger Tony Crescenzi.

Ingen tror emellertid att krisen skulle vara över förrän de enorma belopp som världens centralbanker och regeringar lånat ut verkligen betalats tillbaka så att bankerna kan låna till varandra utan att ta hjälp av staten.

Dit är det fortfarande långt – månader, kanske år, om det ens går att komma tillbaka.

– Staten har tagit ägarandelar. Man kan ju köpa tillbaka aktierna men det är en process som kommer att ta lång tid. Svenska staten har ju fortfarande aktier i Nordea sedan den svenska bankkrisen.

Den här gången har det inte gått så långt i Sverige.

– Bankerna har inte lånat av staten. Svenska banker är i mycket bättre skick än utländska.

Även om svenska banker inte går omkull den här gången, har de slutat att lita på varandra. Då blir det dyrare för bankerna att låna än för staten. Skillnaden, spreaden, mellan interbankräntan och reporäntan för de helt säkra statsskuldväxlarna växer.

– Fram till sommaren 2007 hade vi normala spreadar där bankerna betalade 0,2 till 0,3 procent över vad staten betalar för att låna pengar. Sedan har det blivit värre och värre hela tiden med väldigt mycket acceleration under september, säger Tor Borg på SBAB.

Nu minskar spreaden igen. Betyder det att kulmen på finanskrisen är passerad?

– Man ska inte ropa hej än så länge, men det pekar väl på att det blir lite bättre åtminstone.

Kanske ser vi bara ett jack i kurvan?

– Man ska inte utesluta någonting, men det är ändå så att det gjorts väldigt mycket politiska åtgärder för att komma till rätta med det här.

Vilka åtgärder?

– Det är en kombination av att alla centralbanker tillhandahåller likviditet och att man går in och garanterar mer och mer från statens sida. Det innebär att bankerna kan låna upp till samma ränta som staten.

Garantin innebär att det i praktiken är staten som lånar. Spreaden försvinner.

– Om staten garanterar så är ju risken noll, säger Tor Borg.

Men staten tar betalt för att ta hand om risken. Skattebetalarna ska inte drabbas. Under tisdagen fick också kaxiga Handelsbanken gå med på en obligatorisk avgift.

Att interbankräntan skenat under finanskrisen syns på ted-spreaden.

Bålånekrisen har också gjort den så blygsamma bo-spreaden extra känslig.

Med garantin kommer bo-spreaden att hamna mellan den normala nivån 0,2 och dagen 1,20.

– Avgiften blir en del i bo-spreaden, säger Tor Borg.

– Att bo-spreaden går ner är en direkt följd av politiska beslut. För ted-spreaden har vi inte sett samma nergång ännu men det pekar åt samma håll, säger Tor Borg.

När är vi tillbaka på normala nivåer?

– Det är långt kvar. Nästa år skulle det vara konstigt om det inte börjar bli normaliserat när de gjort så himla mycket.

Nu räcker det inte med varken löften eller handling. Åtgärderna måste också tas emot väl av marknaden.

– Alla sitter och väntar på när det ska sätta igång, säger Tor Borg.

Har löften och förväntningar betytt mer än att verkligen uträtta något?

– Riksbanken har ju skickat ut pengar i systemet, men statens garantier för bostadsobligationer, certifikat och andra papper utgivna av banker och bolåneinstitut är inte sjösatta än. Det händer först nästa vecka.

Från och med nästa vecka och till den 30 april nästa år, med möjlig förlängning året ut, omfattas alla lån med löptid längre än 90 dagar som bankerna tagit av den statliga garantin om de förfaller och omförhandlas.

Det är bara en liten del av bankernas lån som förfaller fram till den 30 april, men det handlar ändå om stora summor.

– Hela finanskrisen har ju inneburit att det varit svårt för bankerna att finansiera sig. Man har skjutit upp det.

Riksbanken förväntas i dag sänka den svenska reporäntan med 25 punkter till 4,00 procent. Det tror 10 av 17 analytiker i en enkät från Nyhetsbyrån SIX.

Tor Borg på SBAB hör till de försiktiga.

– Jag tror inte att det blir mer än 25 punkter. Egentligen tror jag att man kan motivera vilket beslut som helst. De skulle kunna hålla räntan oförändrad med motiveringen att Riksbankens räntesänkningar inte slår igenom i marknaden. De skulle också kunna motivera större sänkningar med att konjunkturen verkligen är på väg söderut.