Norsk miljardär trappar upp krig

Det senaste är att Fredly lämnat in en ny inlaga till norska pressombudsmannen ”PFU” (Pressens Faglige Utvalg), som svar på Dagens Näringslivs inlaga.

I sin nya inlaga går Fredly ännu hårdare åt tidningen än tidigare.

Han anser att det framstår tydligt av Dagens Näringslivs inlaga till PFU att tidningen varken har trovärdiga källor eller annan dokumentation att hänvisa till för att underbygga artiklarnas innehåll.

– Vår uppfattning är att vi har skrivit korrekt, säger Dagens Näringslivs chefredaktör Amund Djuve.

Men tidningen har tidigare fällts i PFU och fick ha en förnedrande kungörelse om detta i sin egen tidning.

Kan det inte vara så att ni återigen har gjort ett misstag?

– Ingen är perfekt, och alla medier i Norge har en eller annan gång fällts hos PFU. Men det innebär inte att vi har fel i det här fallet, säger Djuve.

– De grovt kränkande artiklarna om mig (i Dagens Näringsliv) byggde på vilda spekulationer, fantasifull diktning, och illasinnat pladder, konstaterar Fredly i ett pressmeddelande.

– Det går nästan inte att förstå att en tidning vågar publicera så allvarliga och ödeläggande anklagelser mot namngivna personer på det magra underlaget som framkommit i dagsljus.

– Om det inte var så att jag fått erfara tidningens maktmissbruk in på bara kroppen, skulle jag antagligen tvivla på att sådant skulle kunna ske i en modern rättsstat, skriver Fredly i pressmeddelandet.

Han anser att Dagens Näringsliv i sin inlaga till PFU fortsätter att komma med falska uppgifter, även när tidningen ska övertyga PFU om att man inte håller på med sådant.

Det hela började med att Dagens Näringsliv publicerade en artikelserie om Fredlys affärer och privata liv i november och december i fjol. Artiklarna var byggda på anonyma källor, men enligt Fredly fanns det många grova sakfel i beskrivningen av honom.

Han ansåg att tidningen i stor utsträckning inte ens brytt sig om att kontrollera uppgifter med honom, och har felaktigt förmedlat en negativ bild av Fredly.

För en dryg månad sedan lämnade Fredly in en anmälan av Dagens Näringsliv till PFU.

Dagens Näringsliv lämnade in sitt svar på denna anmälan strax före påsk, och under fredagen kommer PFU att få tillhanda Fredlys andra inlaga som respons på tidningens inlaga.

Därefter kommer Dagens Näringsliv att inge en ny inlaga.

Slutligen väntas PFU komma med ett utlåtande i slutet av april.

Om Fredly får rätt tvingas Dagens Näringsliv publicera en kungörelse om detta i sin tidning, vilket blir pinsamt. Om Fredly får fel händer egentligen ingenting.

Knut Gjernes och Björn Olav Nordahl var de reportrar som skrev artikelserien om Fredly i Dagens Näringsliv.

Som en anonym källa på tidningen beskriver det var reportrarnas artikelserie om Fredly den första gången som någon i media verkligen synade honom i sömmarna. Tidigare har han i stort sett fått vara i fred.

Enligt källan reagerade Fredly mycket aggressivt på det, och har sett det som en stor prestigefråga och tog därför saken till PFU. Men tidningen tillbakavisar Fredlys kritik på alla punkter.

Fredly har exempelvis påstått säger källan, att Fredly aldrig var i kontakt med tidningen efter att artiklarna började publiceras.

Men källan invänder att tidningen vid upprepade tillfällen ställde frågor eller försökte få kontakt med Fredly för att ställa frågor under tiden efter att publiceringen startat.

– Fredly blev nog lite förvånad över att det framkom så exakt information om hans affärstransaktioner i tidningen, säger källan.

– Det här är fel, säger Fredly och anger att han var på resa och det var inte möjligt att med kort varsel ge alla detaljer om hans affärer som varit nödvändiga.

– Jag kunde inte förklara dessa mycket komplicerade affärer med kort varsel. Men jag har förklarat allt i en fyllig artikel i Finansavisen som publicerades mellan två artiklar i Dagens Näringslivs artikelserie, säger Fredly.

– Dagens Näringsliv är inte så bekymrad över Fredlys anmälan till PFU. Tidningen har goda källor, uppger Realtid.se:s källa.

Kärnfrågan är hur Fredly kunde handla med Ericsson-aktien med så stor precision i höstas, när han förutsåg aktiens kursras och tjänade stora pengar på det. Artikelserien handlade delvis om det.

Fredly anser att tidningen missförstått hans handel i Ericsson-aktien.

– Det här var åttonde rapporttillfället i rad när jag låg med positioner för att tjäna pengar på en nedgång i Ericsson-aktien, säger han.

Ericsson varnade under en tisdag för att vinsten skulle bli sämre än väntat, vilket skakade hela finansvärlden.

Enligt källan började Fredly ”blanka” Ericsson-aktien under fredagkvällen innan. Då började han alltså sälja Ericsson-aktier som han inte hade, med avsikt att köpa dem senare till en lägre kurs och därigenom tjäna pengar på en kursnedgång.

– Och Fredly fortsatte blanka Ericsson under måndagen, berättar källan och anger att Fredly förklarar sig med att han varit pessimistisk om Ericsson ända sedan år 2005.

Ericsson har officiellt sagt att bolagets styrelse informerades om vinstvarningen under söndagskvällen.

Fredly brukar göra mycket avancerad analys innan han beslutar sig för att göra sina aktietransaktioner, och att han brukar göra sina transaktioner precis före kvartalsrapporter, uppger källan.

Men i det här fallet skulle Ericsson kommit med sin kvartalsrapport två veckor senare.

– Hur kunde han därmed ha så god precision i sina transaktioner, att han började handla tre dagar före vinstvarningen innan ens styrelsen var informerad? frågar sig källan men vill inte spekulera i om Fredly hade kontakter på Ericsson och fått insiderinformation.

Fredly själv tillbakavisar den typen av insinuationer.

Men enligt källan hänger Fredlys resonemang inte ihop.

– Om han nu var negativ till Ericsson-aktien sedan 2005, hur kom det sig då att han i samband med Ericssons rapport för första kvartalet 2006 köpte stora mängder Ericsson-aktien innan och tjänade pengar på det? undrar källan. I den rapporten visade Ericsson mycket bra resultat, och aktien steg kraftigt efteråt.

Fredly förklarar att affären 2006 gjordes som en dagsaffär bara för att han trodde Sony-Ericssons resultat skulle bli bra. Ericsson har en ägarandel i Sony-Ericsson som brukar presentera sitt kvartalsresultat 1 – 2 veckor före Ericssons egen rapport presenteras.

– Efter Sony-Ericssons rapport för första kvartalet 2006, la jag åter om mina positioner för att tjäna på en nedgång av Ericssons aktiekurs efter Ericssons egen rapport, berättar Fredly.

Fredly kanske helt enkelt hade flax?

– Ja (skrattar). Den traditionella förklaringen han brukar ge är att att han gör så många transaktioner att det alltid är några som blir riktigt bra affärer, säger källan.

– Men om det är så, hur kan det över huvud taget vara möjligt att ta positioner för en halv miljard kronor som Fredly gjorde precis innan vinstvarningen? frågar källan.

Enligt källan pågår en stor utredning av Fredlys affärer av ekobrottsmyndigheten i Sverige, med stöd av norska finansinspektionen och ekobrottsmyndigheten.

– Utredningen leds från Sverige med hjälp från Norge. De arbetar mycket hårt med att utreda stora delar av Fredlys affärer, säger källan.

Fredly har i sina inlagor till PFU sagt att det åtminstone inte är någon handläggare som hört av sig till honom och framfört sådana misstankar, och att han aldrig kallats till något förhör. Fredly ifrågasätter att det pågår någon utredning och ett samarbete i saken mellan myndigheter i Sverige och Norge.

– Vi kommenterar aldrig vilka utredningar vi har under gång, säger Eva-Lisa Lennstrand som är informationschef på svenska ekobrottsmyndigheten.

– Det kallas ”förundersökningssekretess”, tillägger hon.

Källan kan själv inte svara på om Fredly har gjort något kriminellt.

– Men man ska veta om att insiderbrott är svårt att bevisa. Det går nästan aldrig att bevisa att det har skett.

Enligt källan är det ingen risk för att reportrarna som skrev om Fredly kommer att få sparken från tidningen.

– Nej (skrattar högt). De har jobbat väldigt länge på tidningen, och är väldigt trygga med sin anställning där.

– Det finns inget fel i artiklarna om hur Fredlys transaktioner beskrivs, säger källan och anger att det handlar om en rad transaktioner i en rad bolag.

– Märk väl att i Fredlys anmälan till PFU finns det inte ett enda klagomål från Fredly på att transaktionerna skulle vara felaktigt beskrivna i artiklarna, säger källan.

– Det stämmer inte. Jag har påpekat fel i transaktionerna också, men det har inte så stor betydelse. Det viktiga är Dagens Näringslivs påståenden om att jag har gjort otillåten insiderhandel, säger Fredly.

– Juristerna är eniga om att det i Dagens Näringsliv framställs som ett påstående att jag har gjort otillåten insiderhandel, men tidningen kan inte visa upp några konkreta fakta som stöder det, säger han.

Fredly har anlitat svenska advokater som i ett särskilt utlåtande i Fredlys andra PFU-inlaga bekräftar detta.

”Enligt vår uppfattning redovisas dock inte, varken i artiklarna eller i Dagens Näringslivs yttrande til Pressens Faglige Utvalg, någon som helst konkret uppgift som ger stöd åt de underförstådda påståendena från Dagens Näringslivs sida. Någon namngiven källa eller någon ytterligare konkret dokumentation redovisas inte av DN”, skriver advokaterna Torgny Wetterberg och Kristofer Ribbing från advokatfirman Södermark.

Fredly klagar exempelvis även högeligen över att händelseförloppet för hans återköp av lyxvillan Munkebakken är helt felaktigt beskrivet.

– Reportrarna byggde beskrivningen av detta händelseförlopp på information från norska bolaget Akers informationschef Geir Arne Drangeid, men Drangeid valde plötsligt att inte längre stå för den beskrivning han gjort, säger källan och tror att Drangeid upplevde det som att han skulle få problem om han stod fast vid sin ursprungliga beskrivning.

– Jag har bara stått fast vid en version hela tiden, säger Drangeid själv till Realtid.se och hänvisar till ett e-post som han skickat i frågan till PFU, Dagens Näringsliv och Fredly.

– Utöver det har jag inga kommentarer i denna fråga, säger Drangeid.

I Dagens Näringsliv beskrevs det som att köpet av Munkebakken gjordes upp under helgen, medan Fredly anger att det var klart före helgen.

– Jag känner inte igen mig i Dagens Näringslivs beskrivning av helgen, och jag har för övrigt inte heller pratat med Dagens Näringslivs journalister Gjernes och Nordahl som skrev artikeln, skriver Drangeid i mejlet.

Han anger även i mejlet att Fredly gjorde betalningen för Munkebakken före helgen, vilket Fredly själv bekräftar.

Men källan står på sig.

– Drangeid insåg väl att han gått för långt och ändrade sin beskrivning av händelseförloppet, säger källan.

Det var Aker som ägde Munkebakken innan Fredly köpte tillbaka lyxvillan. Aker gick ut med sitt pressmeddelande om försäljningen av villan på måndagen.

– Om Fredlys version stämmer, hade Aker varit tvunget att gå ut med pressmeddelandet före helgen. Men nu kom det alltså under måndagen, säger källan.

– Jag vill bara hänvisa till Drangeids e-post som bekräftar min egen version, säger Fredly som instämmer i att Dagens Näringslivs journalister Gjernes och Nordahl inte pratade med Drangeid själva.

Dock så kan det ha varit en annan Dagens Näringsliv-journalist som pratade med Drangeid.

När pressmeddelandet kom på måndagen, rörde sig inte Akers aktiekurs. Munkebakken utgjorde bara en försumbar del av hela Akers värde. Börsbolag behöver bara gå ut med pressmeddelanden om händerser som kan ha väsentlig kurspåverkan.

Källan anger att när Drangeid beskrev händelseförloppet i den första versionen, bad Drangeid inte ens om att han skulle prata anonymt ”off the record”.

– Drangeid pratade ”on the record”, säger källan.

Realtid.se har sökt Dagens Näringsliv för att få reda på om Drangeids första beskrivning av händelseförloppet finns dokumenterat med anteckningar eller ljudinspelning.

I artikelserien beskrev Dagens Näringsliv händelseförloppet utifrån det som tidningen nu anger vara Drangeids första redogörelse, utan att hänvisa till honom.

– Men det var Drangeid som gav informationen, och han bad inte ens om att slippa bli citerad på det, säger källan.

Varför backade han i så fall senare från sin ursprungliga beskrivning?

– Det var väl Akers ägare Kjell-Inge Rökke som fick honom att göra det, säger källan.

Fredly har även i sin första inlaga till PFU beklagat sig över att reportrarna bestämde möte med Fredly på ett kafé i Oslo innan artikelserien publicerades, men att reportrarna under mötet inte ens frågade Fredly om många av de uppgifter som sedan angavs i artikelserien.

– Det innebär att mötet överhuvud taget inte kan åberopas av Dagens Näringsliv som en möjlighet för mig att kommentera sakerna som senare kom i tryck, skriver Fredly i inlagan.

Enligt källan är Fredly helt ute och cyklar.

– Vid mötet på kaféet hade reportrarna en helt annan utgångspunkt för vad artikelserien skulle handla om, säger källan och anger att reportrarna under det mötet pratade om vad de vid den tidpunkten tänkte skriva om.

– Men efter det mötet framkom nya uppgifter som gjorde att artikelserien bytte inriktning. Och trots att Fredly fick mejl med olika frågor om det nya temat exempelvis kring Ericsson, vägrade han att svara på det, säger källan och anger att Fredly hänvisade till att uppgifterna var konfidentiella på grund av ”banksekretessen”.

Reportrarna fortsatte enligt källan ändå att försöka få svar från Fredly genom rad nya försök att ringa honom och skicka e-post.

– Som jag har sagt kunde jag inte förklara dessa mycket komplicerade affärer med kort varsel. Men jag har förklarat allt i en fyllig artikel i Finansavisen som publicerades mellan två artiklar i Dagens Näringslivs artikelserie, säger Fredly.

Han ifrågasätter även att artikelserien bytte inriktning efter kafé-mötet.

– Tidningen har sagt att de skrivit en artikelserie om mig i fyra månader före kafé-mötet. Skulle de plötsligt byta inriktning då? Den första artikeln kom ju bara två veckor senare, säger Fredly.

Han berättar sin misstanke om att reportrarna höll på med en story om ett tiotal välkända norska finansmän som otillbörligt tagit positioner i norska aktier för att tjäna pengar på att dessa aktier föll, exempelvis aktier i bolagen TMGI och Private Media Group.

– Jag gissar att reportrarna gjorde upp med finansmännen om att inte skriva om finansmännens otillåtna affärer, om finansmännen berättade saker om mig i stället, säger Fredly men anger att sakerna om honom själv inte stämde.

Källan varnar för att som journalist ”löpa Fredlys ärenden” i tidningar och bara vinkla det hårt på Fredlys version av det inträffade.

– Reportrarna från Dagens Näringsliv har ingen önskan och inget behov av att föra någon debatt om detta. Nu ligger frågan hos PFU och man får avvakta tills de är klara med sin bedömning, säger källan.

Enligt källan brukar man inom Dagens Näringsliv alltid arbeta på det sättet att en artikel bara trycks om den först har godkänts av reportrarnas närmaste redaktör.

Gjernes och Nordahls närmaste redaktör var Gry Egenes, och hennes chef är tidningens chefredaktör Amund Djuve.

Enligt källan jobbar Gjernes och Nordahl kvar på heltid på Dagens Näringsliv precis som vanligt. De har inte tagit någon ”time out” eller så med anledning av det inträffade.

De har dock inte skrivit något mer om Fredly.

– Men det beror bara på att dessa två reportrar skriver särskilda, stora och grundliga artikelserier om olika teman, och när de en gång skrivit en artikelserie i ett visst ämne släpper de det till tidningens dagjournalister och skriver om andra ämnen, säger källan.

Dagens Näringsliv beskriver sig som den stora oberoende dagstidningen i Norge. Största ägaren är redarmiljonären Fred Olsen med en ägarandel på 33 procent. Affärsmannen och fastighetsägaren Erik Must är en annan storägare i tidningen med 15 – 20 procents ägarandel.

Enligt källan finns det inget otalt mellan tidningens största ägare och Fredly.

– Ägarna lägger sig aldrig i tidningens redaktionella arbete, säger källan.

På PFU:s hemsida på internet framgår att Dagens Näringsliv i ett tidigare fall bröt mot ett bra arbetssätt för pressen.

Fallet avsåg ett reportage om Oslos uteliv där tidningen enligt PFU gjorde intervjuer utan att klargöra detta för intervjuobjekten, samt att man bjudit intervjuobjekten på alkohol.

– Pressen ska vara försiktig med att spendera alkoholhaltiga drycker på intervjuobjekt eller källor, eftersom det kan påverka vad personerna säger eller hur de uppför sig, skriver PFU i sitt utlåtande om det fallet.

– Andras sviktande omdöme ska inte missbrukas, skriver PFU.

– Ingen är perfekt, och alla medier i Norge har en eller annan gång fällts hos PFU. Men det innebär inte att vi har fel i det här fallet, säger Dagens Näringslivs chefredaktör Amund Djuve.

– Tänk på att Dagens Näringsliv fällts 9 gånger av PFU sedan 2001, säger Fredly.

Han tillägger även att det är påfallande att Dagens Näringslivs journalister måste vara anonyma om sig själva.

– Att de är så fega när de ska kommentera artikeln för andra journalister, men det stämmer bra överens med hur lömskt de har agerat i sin artikelserie, säger Fredly.

Men ingen har sagt att det är Dagens Näringslivs journalist som är den anonyma källan?

– Vem annars kan det vara? Det är 10.000-frågan, säger Fredly.

I oktober 2007 utdömdes 390.000 norska kronor i böter för ärekränkning av en läkare i en artikel i Dagens Näringsliv.

Tidningen fick betala 250.000 kronor, chefredaktören Amund Djuve fick betala 50.000 kronor, featureredaktören Gry Egenes fick betala 50.000 kronor. Journalisterna Knut Gjernes och Göran Skaalmo fick betala 20.000 kronor var.

Alla dessa har även arbetat med artikelserien om Fredly utom Skaalmo.

Ian Hammar

ian.hammar@realtid.se

08-545 871 30

Länk till Arne Fredlys inlaga: