Nja till fildelning i EU

Tankebanorna liknar den skrotade Renforsutredningen. Bredbandsoperatörerna ska tvingas att tjalla på fildelare och hindra dem från att använda internet.

Efter Renforsutredningen, där flera remissinstanser istället för förbud mot fildelning föreslog en bredbandsavgift som ett sätt att få operatörerna kommersiellt intresserade av att samarbeta med musikbranschen, har musikernas intresseorganisation Stim nylanserat idén som sin egen och fått gehör från många håll.

Men EU kan köra över Stims förslag och tvinga Sverige att stänga av fildelare från internet.

Det borde kunna väcka samma motstånd som mot FRA, men svenskarna är ovetande om situationen. Sveriges EU-parlamentariker har inte heller vaknat.

Sju svenska parlamentariker i två utskott hade chansen att rösta.

De flesta dök inte ens upp. Bara Eva-Britt Svensson (v) röstade nej.

– Jag tycker det är bra om vi får en opinion. Det ser inte ljust ut, säger hon till Realtid.se.

Christoffer Fjellner (m) har också ställt sig på fildelarnas sida. Han får rösta tillsammans med hela parlamentet i först i september. Han är inte lika oroad över måndagens omröstning, som bland flera telekomfrågor också handlade om en kompromiss där bredbandsoperatörerna ska bli skyldiga att informera om brott och straff för olovlig fildelning.

Enligt Christoffer Fjellner röstade Gunnar Hökmark (m) för kompromissen, men mot flera tillägg om just fildelning.

– Kompromissen var nog inte bra, men det var inte bara Eva-Britt som var besviken. De som vill stänga av folk från internet var också besvikna.

Han är försiktigt positiv till läget efter att ha studerat motståndarlägret.

– Om de är glada är det på väg åt pipsvängen. Vad jag förstått var de ganska upprörda över utfallet.

Kompromissen antogs i utskotten, men många förespråkare ville gå längre för att komma åt fildelarna. Frankrikes president vill att fildelare ska stängas av efter två varningar, ”three strikes and you’re out”. Enligt den franska linjen är det operatörernas ansvar.

– Det fanns ett antal luddiga skrivningar som ville utsträcka deras skyldigheter ytterligare. Det är ett problem i sig att de är så otydliga. En del av skrivningarna är medvetet skrivna på ett sådant sätt att det är svårt att uttolka vad de innebär, säger Christoffer Fjellner.