Miljardförlusterna växer för tyska banksektorn

Förlusterna förvärras för affärsbankerna IKB och Dresdner Bank samt förbundslandsbanken WestLB samt Bayern LB och Sachsen LB som satsat i USA:s bolånemarknad. Men en urstark konjunktur får Tysklands finansminister Peer Steinbrück att ge lugnande besked.

Även Tysklands största bank Deutsche Bank visar sig vara drabbad mer än man nyligen medgivit. Trots det anses banksektorn stabil och industrikonjunkturen är fortsatt god.

Deutsche Banks chef Josef Ackermann för en tid sedan att västvärldens regeringar, riksbanker och marknadsbanker gemensamt ska stävja det hotande kaoset på finansektorn så att inte industrin drabbas. Han kritiserades i media för sitt så kallade rop på staten och har delvis dementerat, bankerna klarar sig själva i normala fall menar han.

Deutsche Bank själv fick skriva av 2,3 miljarder euro för hela år 2007, men har fått en tuff start på första kvartalet 2008, då avskrivningarna hamnar på 2,5 miljarder euro

Vad som fortfarande döljs i böckerna vet väldig få. Samtidigt förvärras förluster för två tyska problembanker, affärsbanken IKB och Dresdner Bank.

Sedan i höstas har de dåliga nyheterna om affärsbanken IKB bara blivit förvärrrats, man talade länge om förluster mellan 450 till 700 miljoner euro. Men inför årsbokslutet nu i mars visar banken en förlust kring 800 miljoner euro. Den statliga Kfw-banken har gått in med 450 miljoner euro och äger nu 43 procent av banken.

Man söker efter intressenter i finanssektorn som vill köpa Kfw-bankens andel när IKB rensats från de största riskerna.

IKB:s aktie är stoppad och nere på 4,93 euro, en högoddsare kanske som SEB när de var nere i 5 kronor för några år sedan. Men läget är ett annat i dag och ingen vet egentligen var denna finanskris slutar.

Detta har fått finansminister Peer Steinbrück att gå ut i media och varna för panik.

– Den tyska ekonomin är sund, vi förväntar oss en tillväxt på 1,7 procent i år. Det finns ingen anledning till hysteri.

Kanske är det så att tyskarna ligger bättre till än amerikanerna. Ser man på ett av Europas största försäkringsbolag, Allians, så ökade det operativa resultatet med 14 procent till 2,2 miljarder för Allians, men de framtida vinstmålen kan falla på grund av förluster för Dresdner bank, som tillhör koncernen. Redan förra året förlorade man 1,4 miljarder i Dresdner Bank och fram till januari i år har man skrivit ner värden för mellan 300 och 400 miljoner euro.

Tidigare i höstas har Tysklands tredje största förbundslandsbank, alltså en bank ägd av ett förbundsland, WestLB, gjort förluster på över 148 miljoner euro, men i media talas om ett reellt kapitalbehov på svindlande 2 miljarder euro. Banken var innovativ, modern och investerade bland annat i den så lovande amerikanska bolånemarknaden mer än andra. Det kostar minst 2.000 bankarbetsplatser i en pågående saneringsplan.

I Bayern har den halvstatliga Bayern LB aviserat förluster kring 1,9 miljarder euro, men vilket orsakat en del politiskt gräl. Nu står det klart att skeptikerna har haft rätt och man räknar i dag med 4,3 miljarder i förluster.

I affärerna kring Sachsen LB och dess irländska dotterbank har förluster kring 2,7 miljarder euro upptäckts.

– Vi är anvisade till vad bankerna offentliggör och har därmed ingen fullständig överblick, säger Ulrike Abratis, talesman på finansdepartementet för finansiella frågor, till Realtid.se.

– Trots de kända exemplen, med IKB, Bayern LB, Sachsen LB, West LB och så vidare, är inte själva banksektorn i någon avgörande kris. I en internationell jämförelse förefaller de tyska bankerna anmärkningsvärt robusta.

När vi spekulerar lite fram och tillbaka kring möjliga orsaker, framhåller Abratis den höga tyska sparkvoten och den i allmänhet stora försiktigheten att sätta sig i skuld hos tyskar, som två möjliga orsaker till stabiliteten.

– Någon förändring i räntepolitiken kan inte krävas från tysk sida, finansministern understryker istället att det helt är Europeiska Centralbankens sak och det är viktigt att inse att ECB är en självständig institution, säger Ulrike Abratis.

Hon hänvisar till att Triche har i de senaste veckornas kommentarer kring ränteläget, varit mer öppen för andra faktorer än inflationsbekämpning och prisstabilitet, något som kunde tyda på en öppning mot lägre räntor. Men, detta är endast en möjlig spekulation som inte är något officiellt citat, tillägger hon försiktigtvis.

– Temat finanskontroll kommer säkert högt upp på finansministrarnas möte i morgon i Lubjana. Säkert kommer krav komma på ett närmare samarbete med de nationella kontrollorganen inom EU. Men man kan också tänka sig att detta på sikt blir början till ett bildande av en gemensam europeisk finanskontroll.

– Det vore förmodligen fel att uppifrån försöka ropa på en ny institution nu. Den bättre vägen är ett förtätat samarbete, som sedan leder till en ny struktur. I dagens EU finns regionalt agerande banker som bäst kontrolleras av de nationella organen och där det skulle bli ohanterligt med en central europeisk kontroll. Så småningom är det nog nödvändigt att nya strukturer växer fram och förenas i en europeisk kontroll, avslutar Ulrike Abratis

Att den man i Tyskland inte upplever bankkrisen som så hotande beror på den kraftiga industrikonjunkturen. Bara i januari nyanställdes 27.000 inom stål- och elektronikindustrin. Efter år av massarbetslöshet sjunker nu arbetslösheten märkbart och för första gången på flera år börjar polititiker och fackföreningar åter tala om full sysselsättning. Ett större hot mot de tyska arbetstillfällena just nu är de stigande priserna på råvaror och svårigheten att få tag på rätt kvalificerad personal.

Andreas Altermann

frilansjournalist

redaktionen@realtid.se