Världen planerar en historisk kärnkraftsboom. Men trots gott om uran hotar bristande kapacitet för brytning och anrikning att bromsa utvecklingen.
Så hotas de globala kärnkraftsplanerna
Kärnkraften gör en tydlig comeback i energipolitiken. Det ökande elbehovet, hårdare klimatmål och insikten om att väderberoende kraft inte räcker för att stabilisera elsystemen driver utvecklingen.
Men på vägen syns en växande flaskhals: tillgången till anrikat uran.
Uran finns – men kedjan är för svag
Enligt Bloomberg finns det gott om uran i marken. Problemet är i stället att det saknas kapacitet att bryta, förädla och anrika uranet till bränsle som kärnkraftverken kan använda.
Det kräver stora investeringar, lång framförhållning och stabila politiska förutsättningar.
Flera av världens största urangruvor har över tid minskat produktionen. Och nya gruvor tar upp till två decennier att få i drift. De befintliga konverteringsanläggningarna är redan hårt belastade, enligt industrikällor.
Bränslekedjan är inte på långa vägar dimensionerad för den boom som planeras.
Läs också: Regeringen öppnar för kärnkraft – världsarv på listan – Realtid
Nya reaktorer kräver ett annat bränsle
Den andra utmaningen är teknisk. Kärnkraftsindustrin utvecklar nya reaktordesigner som kräver andra typer av bränsle än dagens standard.
De nya reaktortyperna, som SMR:er, behöver ett mer avancerat bränsle än dagens kärnkraft.
Men nästan ingen utanför Ryssland kan producera det i kommersiell skala.
Det innebär att även om länder bygger nya reaktorer i snabb takt, kan de stå utan bränsle när de väl är klara.
Läs också: Världens största kärnkraftverk öppnar igen – Realtid
Kärnkraftsvisionen riskerar att spricka
Kärnkraften lyfts fram som en stabil lösning i en tid av energikris och elektrifiering. Men utan en parallell satsning på bränsleledet riskerar planerna att bromsa in.
Det handlar inte om teknik eller vilja, utan om kapacitet. Utan fler gruvor, fler konverteringsanläggningar och mer anrikning kommer kärnkraftens andra revolution att sakna bränsle.
