Trycket på Storbritanniens premiärminister Keir Starmer att avgå ökar lavinartat, och politiska bedömare bedömer att hans dagar vid makten är räknade.
Starmers ledarskap på väg att rasa samman – utmanare formerar sig
Hälsoministern Wes Streeting lämnade förra veckan sin post och uppmanade Keir Starmer att avgå.
I sitt avgångsbrev kritiserade Streeting premiärministerns ledarstil och skrev att det hade varit ”ohederligt” att stanna kvar.
Han säger sig vilja se en bred ledarskapsvalrörelse inom Labour, en formulering som tolkades som en öppning för Manchesters borgmästare Andy Burnham att ställa upp.
Missa inte: Ledarstrid i London öppnar för ”brejoin”. Realtid
Burnham är Labours i särklass mest populäre politiker men saknar parlamentsplats, vilket krävs för att kunna utmana Starmer.
Den 18 juni avgörs ett fyllnadsval i Makerfield i nordvästra England, där Burnham hoppas bli invald. Labour-parlamentsledamoten Josh Simons lämnade sin plats för att bereda vägen, men enligt statsvetaren Russell Foster vid King’s College London är utsikterna för en Burnham-seger mycket osannolika. Väljarna är trötta på professionella politiker, konstaterar Foster enligt Yle.
Katastrofvalet blev startskottet
Lokalvalet den 7 maj blev en katalysator för krisen.
Labour förlorade kontrollen över ett stort antal lokala styren, medan högerpopulistiska Reform UK tog över 400 nya platser i kommunfullmäktige runtom i landet. Missnöjda vänsterväljare sökte sig till De Gröna, högerväljare till Reform UK.
Läs även: Storbritannien lättar på ryska sanktioner – behöver oljan. Dagens PS
Starmer har länge dragits med låga opinionssiffror. I en ledare på Aftonbladet pekar Susanna Kierkegaard på en rad faktorer bakom raset: beslutet att skära i vinterbränsletillägget till pensionärer, den kontroversiella ”ö av främlingar”-talen om invandring, och inte minst skandalen kring USA-ambassadören Peter Mandelson.
Det har framkommit att Mandelson hade haft nära kontakter med den dömde sexualförbrytaren Jeffrey Epstein och dessutom läckt känslig politisk information till honom, trots att han underkänts i säkerhetsprövningen för ambassadörsposten.
Starmer: En dålig politiker
Statsvetaren Foster beskriver ett mer strukturellt problem. Enligt honom är Starmer en skicklig administratör men en dålig politiker. Han lyssnar inte på sina parlamentsledamöter och driver regeringen som en chef snarare än som en politisk ledare, menar Foster.
Missa inte: Storbritannien vill nationalisera industri – Kina varnar. Realtid
Enligt Foster riskerar den politiska polariseringen att förvärras dramatiskt de kommande åren, i takt med att mitten eroderar och extremerna på både vänster och höger växer sig starkare.
Om Starmer tvingas avgå kommer Storbritannien ha haft sju premiärministrar på tio år.
