21 maj
2026

Realtid

Iran hotar de stora techbolagen: "Ni måste betala"

Mark Zuckerbergs Meta är ett av bolagen som bör betala för att använda kablarna menar Irans talesperson Ebrahim Zolfaghari. (Foto: Damian Dovarganes /AP/TT/ Tasnim News Agency by Wikimedia Commons)
Johan Colliander

Johan Colliander

Iran kräver avgifter av stora techbolag för användningen av undervattensnätverkskablar i Hormuzsundet – och hotar att ta kontroll över underhållet av infrastrukturen. Experter är delade om hur allvarligt hotet är i praktiken.

Den iranska militärens talesperson Ebrahim Zolfaghari meddela den 9 maj att landet avser att ta betalt för internetkablar i sundet.

Missa inte: Irankriget sänker EU: ”Står inför stagflationschock”. Realtid

Iranska statsnära medier gick längre och lade fram konkreta förslag på hur avgifter skulle kunna tas ut av techbolag som Meta, Google, Amazon och Microsoft, och hävdade att Iran ensamt ska ha rätt att reparera och underhålla kablarna, skriver Ars Technica.

Flera viktiga kablar under vattnet

Minst sex kablar löper under vattnet i Hormuzsundet, varav fyra ägs eller förvaltas delvis av europeiska bolag från bland annat Italien, Grekland och Storbritannien.

Läs även: Swedbanks chefsstrateg: ”Investera här om Iran-krisen förvärras”. Dagens PS

Bland de viktigaste finns Asia Africa Europe-1 (AAE1), med ägarandelar hos italienska Retelit och grekiska OTEGLOBE, samt PEARLS/2Africa, som är del av världens största undervattensnät, skriver Euronews.

Kabelsystemen kopplar samman Asien med Europa via landningspunkter i bland annat Marseille, Barcelona och Genua.

Juridiskt felaktigt

Irans krav saknar dock tydlig juridisk grund. Till skillnad från Egypten, som tar betalt för kablar som faktiskt passerar genom egyptiskt territorium, löper merparten av kablarna i Hormuzsundet genom omanskt vatten.

FN:s havsrättskonvention (UNCLOS) skyddar fri navigering i internationella sund, och Iran har aldrig ratificerat konventionen.

Missa inte: Oljemarknaden har klarat sig oväntat bra – men nu anas sprickor. Realtid

”Ett ensidigt avgiftssystem riktat mot global kabelinfrastruktur skulle tolkas som ett överskridande av kuststaters befogenheter enligt UNCLOS-principerna”, säger Meredith Primrose Jones, geopolitikchef på riskrådgivningsfirman Leidra, till Euronews.

Iran vill ha kontroll över sundet

Samtidigt tecknar Iran nu en mer sammanhängande bild av vad man ser som sin kontroll över sundet. Irans högsta nationella säkerhetsråd har bildat ett nytt organ, Persian Gulf Strait Authority (PGSA), som ska hantera trafiken i sundet.

Läs även: Nya hot i ordkriget mellan Trump och Teheran. Dagens PS

Enligt den halvofficiella iranska nyhetsbyrån Fars planerar Iran också att erbjuda fartygsförsäkring med betalning i kryptovaluta, ett system som av experter snarare betraktas som en avgift i förklädnad, skriver Al Jazeera.

Abdul Khalique vid Liverpool John Moores University konstaterar att systemet möter stora hinder. Iran saknar tillgång till globala återförsäkringsmarknader på grund av sanktioner, och kryptovalutabetalningar riskerar att avvisas av hamnar och banker världen över.

USA har dessutom varnat för att betalningar till Iran för passage kan utlösa sanktioner mot betalarna.

Kan få stora konsekvenser

Hotet mot den digitala infrastrukturen har ändå fått konkreta konsekvenser. Reparationsfartyg har undvikit sundet sedan konflikten bröt ut, och det franska statsägda bolaget Alcatel Submarine Networks tvingades i mars meddela kunder att man inte kunde fullgöra kontrakt, vilket ledde till att ett Meta-stött kabelprojekt i Afrika suspenderades, rapporterar Ars Technica.

Stora techbolag har svarat med att söka alternativa landvägar.

Flera bolag har köpt in sig i ett projekt lett av det irakiska telekombolaget IQ Networks, som planerar att dra fiberkablar längs skyddade rörledningskorridorer från södra Irak till den turkiska gränsen och vidare mot Europa.

Internationella kabelskyddskommittén (ICPC) tonar dock ned riskerna och uppger att trafiken genom Hormuzsundet utgör under en procent av den globala internetbandbredden, och att backupsystem gör att ett eventuellt avbrott skulle få begränsad effekt globalt.

Senaste lediga jobben

Mest läst i kategorin

Makro

Europeiska toppolitiker kan mäkla fred med Putin

20 maj 2026