Ekonomer ifrågasätter varför regeringen målar upp ett mörkare ekonomiskt läge än vad data visar.
Ekonomer ser stabilare ekonomi än regeringen beskriver

Regeringen har på kort tid skruvat upp retoriken kring inflation, tillväxt och räntor. Förra veckan målades ett betydligt mörkare läge upp än vad flera ekonomer anser är motiverat.
Nordeas chefsekonom Annika Winsth säger att ”det kan finnas politik i det”och kopplar retoriken till att Sverige går till val i september.
Samtidigt betonar hon att det ekonomiska läget är allvarligt i sak, och att just därför bör kommunikationen vara saklig och inte färgas av politik.
Läs mer: Landet lämnar Opec – historiskt bakslag för oljekartellen – Realtid
Ekonomerna ser ett stabilare läge på hemmaplan
Flera indikatorer visar på ett stabilt läge i svensk ekonomi. BNP steg nära 2 procent i mars och KI‑barometern ligger strax under normalläge, rapporterar Ekonomikanalen.
Danske Banks chefsekonom Susanne Spector konstaterar att den svaga starten på året till stor del berodde på tillfälliga faktorer.
”Mars ser stark ut, men framför allt korrigerar den för en svag inledning,” säger hon.
Winsth gör samma bedömning. Hon räknar med en tillväxt runt 2 procent i år och en inflation nära målet.
”Det är ett ganska normalt konjunkturläge,” säger hon.
Läs mer: Lagarde varnar för utdragen inflation i eurozonen – Realtid
Hormuzsundet förändrar bilden – och gör läget på riktigt allvarligt
Det som däremot kan förändra prognosen är utvecklingen i Hormuzsundet – en av världens viktigaste transportleder för olja. Konflikten i området driver upp energi- och råvarupriser och påverkar inflationsförväntningarna i eurozonen.
”Riskerna ökar för varje dag som sundet är stängt,” säger Spector.
Effekterna kommer inte samtidigt. Vissa priser reagerar direkt, andra först efter flera månader.
”Bensin och flygbränsle påverkas först. Insatsvaror som konstgödsel och förpackningar kommer senare,” säger hon.
Det innebär att inflationen kan fortsätta stiga även om den initialt ser dämpad ut i Sverige, där kronförstärkning och tillfälliga skattesänkningar håller tillbaka prisökningarna i statistiken.





