Hushåll och företag i Ryssland har lagt 2 100 miljarder rubel på hög i år, den största kontantökningen sedan kriget inleddes. Samtidigt lanserade centralbanken sin digitala valuta den 1 september. Men siffrorna bakom rusningen talar mindre om panik än om nedstängda nät, momshöjningar och en växande gråzonsekonomi.
Ryssarna hamstrar sedlar – mitt under digitala rubelns premiär
Samtidigt som Kreml rullar ut sin mest omtalade finansiella innovation på decennier vänder ryssarna sig åt motsatt håll.
Missa inte: Ryssland massproducerar nya billiga vapen – med kinesiska delar. Realtid
Hushåll och företag har ökat sina kontantinnehav med 2 100 miljarder rubel (25,3 miljarder dollar) hittills i år, mer än de 1 800 miljarder rubel som togs ut mellan januari och augusti 2023.
Det rapporterar Moscow Times. Storbanken Sberbank räknar med en ökning på 3 800 miljarder rubel under helåret, vilket i så fall blir den största någonsin.
Släckta nät och oro för spärrade konton
Den första förklaringen är krasst praktisk. Uttagen började stiga i februari, när Ryssland inledde rutinmässiga störningar av mobilnäten för att möta ukrainska drönarattacker. Störningarna slog samtidigt ut kortterminaler och mobilbanksappar.
Den andra är oro för själva sparandet. Kommunistledaren Gennadij Zjuganov väckte uppståndelse i juni när han hävdade att de 67 000 miljarder rubel ryssarna har på bankkonton bara ”berikar bankirer” och borde riktas mot krigsinsatsen.
Läs även: Ryssland: ”Fortsätter attackera även om vi förhandlar”. Dagens PS
Dmitrij Orlov, vice ordförande i Fora-Bank, menar att uttagsnivåerna speglar att människor gardera sig både mot nätavbrott och mot ”oroande kommentarer” från offentliga företrädare om att frysa banktillgodohavanden.
Rykten om en ny mobiliseringsvåg spelar in på samma sätt. Eftersom ryska bankkort inte fungerar utomlands måste den som planerar att lämna landet ta ut kontanter. Dagens PS har skrivit om samma mönster i utresestatistiken.
Momshöjningen driver ut pengarna
Företagen står för en stor del av flödet – men av skatteskäl. I januari höjdes momsen från 20 till 22 procent samtidigt som inkomstgränsen för momsplikt sänktes.
Missa inte: Sovjetisk propaganda används i ryska skolor – men eleverna lyssnar inte. Realtid
Sberbanks finanschef Taras Skvortsov pekar ut detta som huvudorsaken till att pengar lämnar banksystemet: företag håller kontanterna i omlopp för gråzonstransaktioner i stället för att sätta in dem igen.
Den informella ekonomin uppskattas redan till omkring 11 procent av BNP.
Men procenten talar emot panik
Kontantmängden växte 11,7 procent mellan januari och juli, ungefär i nivå med 2023 och långt under pandemitoppens 22,4 procent. Kontanter utgör fortfarande omkring 15 procent av penningmängden M2, en stabil andel.
”Den senaste trenden med kontanternas sjunkande marknadsandel har vänt, men givet normala säsongsvariationer händer inget extremt”, skriver den Moskvabaserade ekonomen Jegor Susin på sin Telegramkanal.
Janis Kluge vid tyska Stiftung Wissenschaft und Politik noterar att även transaktionskonton växt parallellt. Ryssarna tömmer alltså inte sina konton i panik, utan håller pengarna lättillgängliga när fallande räntor gör sparkonton mindre attraktiva.
Förra månaden sänktes styrräntan för tionde gången i rad, till 14 procent från 18 procent ett år tidigare. Realtid har tidigare rapporterat om sänkningscykeln och om förslagen att mobilisera privat sparande till krigskassan.
Digital rubel i motvind
Tajmingen är ändå besvärande för Kreml. Den 1 september öppnade storbankerna och de största handelsföretagen sin infrastruktur för digitala rubel. Privatpersoner kan fylla på plånboken med upp till 300 000 rubel i månaden, avgiftsfritt.
En centralbanksvaluta byggd för spårbarhet lanseras alltså när både hushåll och företag söker sig till det minst spårbara betalmedel som finns.
I Sverige går rörelsen åt motsatt håll. Bara fem procent betalade kontant vid sitt senaste butiksköp, samtidigt som Riksbanken pekar ut det digitala beroendet som en sårbarhet i krisberedskapen.
